Nanoteknik och Life Science

Posted on by
4

Nanoteknologin är ett mycket intressant teknikområde, som både erbjuder fantastiska framsteg och affärsmöjligheter, samtidigt som det saknas regelverk, mätmetoder och en samsyn i hur forskningen ska bedrivas. När tekniken används och partiklarna är på väg in i både människans och naturens kretslopp samtidigt som kunskapsläget är oklart blir frågan ännu viktigare att bevaka och belysa.

Atomslöjd för medicinsk tillämpning
Mellan atom och mikroskop, där befinner sig nanoteknologin. Den medicinska tillämpningen handlar t.ex. om specialdesignade, adresserbara partiklar som kan söka upp en specifik cell i kroppen. På individ-, organ- och t.o.m. cellulär nivå kan medicinering och behandlingar sättas in, med skräddarsydda egenskaper och minimalt med biverkningar. Andra applikationer handlar om überkänsliga sensorer, cellulär ingenjörskonst, odling av organ, transport av andra substanser, indikatorer, implantatteknik och en mängd annat som skulle kunna göra livet bättre för många sjuka och drabbade.

Heldag på Chalmers
På Chalmers genomfördes i veckan en heldag under rubriken ”Nano for Life Science” – eller ”Life Science for Nano” som någon föreslog – som gav dels en intressant lägesrapport kring forskningen kompletterat med några företags perspektiv, dels var säkerhetsfrågorna befinner sig. Ett drygt 20-tal ledande nyckelpersoner inom nanoforskningen genomförde en dagslång föredragsstafett av initierade lägesrapporter och slutsatser från sina specialgebit. Därutöver fick vi ta del av ett tiotal lovande forskningsprojekt, som presenterades både som posters och muntligt under en fullmatad dag.

Pionjärstadium
På medicinområdet (eller det bredare Life Science) kan nanoteknken innebära helt nya behandlingsmetoder, smartare diagnostik, precisionsmedicinering, odling av vävnad och många andra applikationer. Samtidigt kan partikelstorleken också innebära stora risker. Hur detekterar man partiklar som inte ens syns i mikroskop? Hur säkrar man att olika ämnen inte innebär skada för andra organ eller organismer? Vi vet i princip ingenting om cocktail-effekterna och långtidsverkan.

Hand-i-hand 
Professor Bengt Fadeel från Karolinska Institutet framförde kloka synpnkter om vikten av att koppla ihop forskningen i nanoteknologin med forskningen om nanosäkerhet. Att dessa båda forskningsfält måste följas åt hand-i-hand. Allt annat vore oansvarigt, men uppenbarligen sker inte detta idag. EU finansierar några projekt med potential att bidra till en stabilare kunskapsplattform, men det är i dagsläget endast Frankrike av EU:s medlemsländer som beslutat att upprätta ett register över nanopartiklar.

Vägning av risk och nytta
Åsa Boholm från Göteborgs Universitet bidrog med mycket intressant forskning kring acceptans av ny teknik, som enligt henne hör ihop med hur vi väger samman den uppfattade nyttofaktorn och de bedömda riskerna. När nyttan upplevs som stor tenderar vi att acceptera större risker. Hennes forskning kan hjälpa oss att förstå vilket politiskt manöverutrymme som kan finnas för en lagreglering av nanoteknikens användning.

Gemensamma kännetecken
Ett angreppssätt som framfördes var att generellt se på grupper eller typer av partiklar som tycks ha gemensamma karaktäristika. Eventuellt kan man sammanfatta riskerna med metalloxider som grupp istället för att bedöma ämne för ämne. En slags gruppidentitet för en viss typ av partiklar skulle kunna underlätta till en början.

Lekmannafunderingar
Ett annat sätt att hantera riskfaktorerna vore att upprätta en checklista, där tillverkare och/eller producerande företag måste verifiera att man genomfört analyser ur LCA-perspektiv i olika steg. Att på något sätt föra in en möjlig tredjepartsgranskning är troligen helt nödvändigt. Ytterligare en väg att gå vore att – i all fall när det gäller medicinska tillämpningar – ålägga sjukhusen att redogöra för hur man verifierar att partiklar inte hamnar i sjukhusets avfalls- eller avloppssystem.

Utbildning och medvetenhet
Hur vi än gör måste utbildning på flera olika nivåer genomföras och en ökad förståelse nås, så att inblandade parter förstår vilka risker partiklarna innebär.

Länktips:
Miljöminister Lena Eks debattartikel om utredning av nanoregister etc
http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3558819.ece
Samlingssida med flera länkar till EU-projekt etc
http://www.lindaklossek.com/links/
Svensk portal för nanoteknikföretag
http://swednanotech.com/
Chalmers Area of Advance
http://www.chalmers.se/en/areas-of-advance/nano/Pages/default.aspx

EU, krigen och freden – 3

Posted on by
2

Den norska Nobelkommittén har i år tilldelat EU, den europeiska unionen, Nobels fredspris. Beslutet kan ses som en slags uppmuntran i den uppförsbacke EU och framför allt europrojektet för närvarande befinner sig. Samtidigt bör EU kritiseras där det är befogat. EU:s politik är långt ifrån fredlig på alla områden.

Global utveckling
Ska EU som organisation räknas till de fredliga, positiva krafterna i den globala utvecklingen är det rimligt att EU bidrar till FN:s millenniemål, som ju som bekant handlar om att främja utvecklingen på åtta områden: fattigdom, skolgång, jämställdhet, barnadödlighet, mödrahälsa, HIV-AIDS, hållbar utveckling och bistånd/handel. Det är svårt att se att EU tagit en ledande roll på dessa områden.

Jordbruk åt fel håll
Ett tydligt exempel är EU:s jordbrukspolitik, som lett till överproduktion och ett system av storskalighet – fiske, monokulturer, övergödningsproblem och protektionism. Varje år som går utan att vi minskar kemikalieanvändningen och användningen av handelsgödsel i jordbruket, varje år vi fortsätter industrifisket på världshaven, varje år vi ignorerar signalerna från gratisarbetarna (bin och humlor tex) driver vi utvecklingen åt fel håll. Varje bisamhälle som slutar fungera är en katastrof. Och signalerna finns där. Det är ingen fredlig organisation som beslutar om den europeiska jordbrukspolitiken.

Undantagen
Visst görs det framsteg. Isabella Lövin, sedan tre år ledamot av EU-parlamentet, når framgångar på fiskesidan. EU:s klimatkommissionär Connie Hedegaard har i dagarna lanserat ett brett klimatarbete, som kan ha förutsättningar att få genomslag. Men det är fortfarande avvikelser från huvudfåran.

Utan att förlora ansiktet
Med de sociala och ekonomiska problem som flera av medlemsländerna nu står inför, lär mycket av EU:s arbete handla om hur man ska minska skadeverkningarna av sin egen förda politik. Utan att förlora ansiktet ska medlemsländernas politiker dels förklara vad man gjort för fel och vad man missade att korrigera under resans gång och dels förklara varför medborgarna ska bära bördorna.

Sluta föra krig
Samtidigt är samarbete och samverkan på europeisk nivå nödvändigt. Alternativet vore att ge efter för protektionistiska strömningar och en ny era av ”vi-mot-dom”-politik, som präglat Europa under 2000 år. En dellösning är att vi ingjuter mod i våra beslutsfattare, att vi som väljare och medborgare tydligt visar att vi förväntar oss ett tydligt ledarskap, som tar ansvar. Och som slutar föra krig mot försvarslösa bin, humlor och andra medarbetare i jordlagret, som vi faktiskt är helt beroende av.

Länktips: Klimatinitiativ från EU – här via en länk från Svanen.

 

EU, krigen och freden – 2

Posted on by
Reply

Nobels fredspris som i år går till EU skulle kunna ses som ett stöd till en organisation med stora problem. De nationellt valda politikerna har haft svårt att sätta upp rimliga regelverk för samarbetet och framför allt för den gemensamma euro-valuta som flera av de tongivande länderna valt att ingå i. Svårigheten ligger troligen i att man inte vill avstå inflytande. EU förtjänar dock kritik på flera områden.

Samhällets vinst
Social utveckling och sammanhållning är antagligen svåra att kombinera med den rådande ekonomisk-politiska doktrinen, där marknadskrafterna tillåts dominera och avreglering sedan länge varit ett tongivande mantra. Konkurrensen om kunder och vinst kan vara en god drivkraft, men fungerar sämre när det gäller samhällsviktiga funktioner, glesbygd, vård och omsorg. Att spara på kostnader i vården kan ju handla om att inte använda dyr utrustning, att ägna minimalt med tid åt en sjuk person, eller i skolan att erbjuda lärarlösa lektioner. Ger ett vinstdrivet system vinst på rätt nivå?

Klyftor
Skillnader i lön och a-kasseersättning förstärker klyftor i samhället. Redan marginaliserade delar av befolkningen får ännu sämre förutsättningar att skapa sig en bättre framtid. Nationalekonomer hyllar skillnaderna eftersom de ”håller arbetslösheten på en låg nivå”, medan detta system blir segregerande på individnivå. Flera av EU:s medlemsländer behandlar dessutom utsatta minoriteter på ett oacceptabelt sätt.

Lämna romer i fred
Romer i många länder särbehandlas. I Sverige nyligen uppmärksammat när det gäller bemötande vid biluthyrning. I Frankrike och flera andra länder har det handlat om avhysning. Sålänge våra samhällen inte behandlar alla på ett likvärdigt och rättvist sätt har vi inte ett socialt hållbart EU. Fredspriset till EU skorrar i detta perspektiv rejält falskt. När man inte kan lämna sina svagaste medborgare i fred förtjänar man inte ett Nobelpris.

Till ett annat krig som EU för ska jag återkomma inom kort.

EU, krigen och freden – 1

Posted on by
Reply

Alfred Nobels fredspris går i år till den Europeiska Unionen. Den norska nobelkommittén har en mycket svårare uppgift än de svenska akademier som utser nobelpristagare.

Nobelprisen i Sverige och i Norge
I Sverige är det lättare att hitta rätt pristagare. Vetenskaperna är ju oftast opolitiska, litterturpristagarna bedöms då och då utifrån sina värderingar, men litteraturen står ändå i centrum, inte de följder litteraturen kan få eller den referensram litteraturen spelar mot. Ekonomipriset till Alfred Nobels minne ingår naturligtvis i det normgivande politiskt-ekonomiska system som råder. I så motto är ekonomipriset politiskt. Men fredspriset utgår ofta från en politisk konflikt och blir därmed ett ställningstagande.

Klapp på axeln
När Barrack Obama fick priset var det som en kollektiv suck: ”äntligen kan vi hoppas på något annat än George Bushs korståg och höga militära svansföring”. När nu EU får priset är det som en klapp på axeln: ”Ge inte upp, även om euro-projektet sliter i lojalitetsbanden. Vi behöver EU för att garantera freden i vår del av världen.”

Pågående konflikter
Vilka krig förs 2012? Det är sällan landsgränsöverskridande krig. Att en stat krigar mot en annan stat är inte så vanligt. Konfrontationer finns. Formellt är Nord- och Sydkorea fortfarande i krig. Kina och Japan tvistar om några öar. Israel och Palestina har inte hittat vägen till fredlig samexistens. Diverse utbrytarrepubliker inte minst i Ryssland drömmer om självstyre och strider blossar upp. Sudan delades i Sydsudan och Sudan för att i någon mån skapa en naturlig gräns mellan olika folk, religioner och framför allt oljefyndigheter.

Krig inom landsgränser
Dagens strider och krigsliknande tillstånd har mycket mer karaktären av grupp mot grupp, kontroll över naturtillgångar och inre stridigheter. Afghanerna är ett sedan decennier plågat folk. I Somalia råder laglöst land. I Kongo pågår brutala övergrepp. I Colombia har ligor och illegal narkotikahandel länge skapat parallella strukturer, som blockerar en sund utveckling. I Sri Lanka utkämpades ett inbördeskrig mellan tamiler och den lankesiska regeringen. För 20 år sedan rasade ett etniskt krig i f.d. Jugoslavien. Mönstret framstår tydligt.

Laddningen
Krig förs idag av andra skäl än när Gustav II Adolf dog i Lützen, Karl XII sköts i Halden eller Hitlers stormaktsdrömmar slutade med en giftampull i en bunker. Inte för att fronterna är borta. Kärnvapnen är fortfarande laddade. Vi är fortfarande bara minuter från ett utplåningskrig. Ordvalen mellan Iran och Israel kan när som helst svänga över i desperat handling. (Och kanske båda länderna har Vapnet). Ledningen i Syrien beter sig så irrationellt att vad som helst kan hända. Men krigen förs idag på ett annat sätt än vid mitten av förra århundradet. Och – man kan bli feminist för mindre – det är alltid män som tar till vapen och kvinnor som lider.

Freden
Så var det rätt av norska nobelkommittén att i år utse EU till pristagare? Kanske, som en markering av att freden är så avgörande för människors möjligheter att skapa sig goda liv. EU som fredsprojekt började med att Frankrike och (Väst)Tyskland enades om kolet och stålet i det första steget mot det som senare blev EG och därefter EU. Det är viktigt att påminnas om detta. Samtidigt pågår flera andra krig, där EU är djupt involverat. Till det ska jag återkomma inom kort.

 

Den som tiger samtycker

Posted on by
Reply

Specialiseringen är nödvändig. Vi behöver professionella yrkesmän för att hävda oss på olika marknader. Välutbildade, välbetalda och väl presterande personer som fyller en viktig uppgift i det maskineri som samhället utgör. Men det finns, som oftast, en baksida av detta.

Okunskap en fördel
Under pensionsdagarna den 5 oktober presenterade finansmarknadminister Peter Norman sina tankar kring hur konsumentskyddet kan stärkas relativt pensionsbolag och deras försäljningsmetoder. Där fanns också klarsynta analytiker som klart och tydligt deklarerade att konsumenterna gör dåliga affärer just för att pensionsbolagen drar fördel av folks okunskap. Och dessutom är mängden information och den språkliga gestaltningen sådan att konsumenten lätt hamnar i underläge.

Dynamiken finns i kunskapsskillnaden
Just okunskap som ett fundament till att göra affärer måste studeras närmare. Det är vår okunskap om, – och verktygslåda, tid och tålamod för – bilreparationer som gör att vi vänder oss till en bilverkstad för att laga bilen. Vi går till frisörer, tandläkare, tapetserare, pianostämmare och värderingsmän för att få olika tjänster utförda. Skillnaden i kunskap blir en väsentlig del av affärsidén.

Gränsdragning?
Men var går gränsen mellan att på ett rimligt sätt ta till vara sakkunskap och att på ett orimligt sätt profitera på människors oförmåga och naiva tilltro till de professionella? När övergår den köpta tjänsten till att bli ett otillbörligt utnyttjande av kunskapsskillnad eller ett sätt att profitera på andra människors tillit?

Utsatta
Extra viktigt blir detta i relation till barn, gamla och personer med nedsatta funktioner. Barn luras att köpa virtuella prylar på internet. Gamla luras att köpa osäljbara produkter och tjänster i telefon och förstår ofta inte vad säljaren säger. Och människor som av olika skäl inte kan ta till sig språket och dess innebörd blir lätta offer för samvetslösa telefonknackare, galleriamånglare och internetskojare.

Plast
I några branscher försöker man tiga ihjäl problemen. Nämns de inte, finns de inte. Att plastleksaker kan ge hormonstörningar och fertilitetsproblem tigs det om. Leksaksbranschen lever gott på plasten, kanske till 90%. Att källsorteringen  är uppbyggd för plastförpackning och inte inkluderar plastprylar bidrar dessutom till spridningen av mjukgörare, tungmetaller i batterier osv. Flamskyddsmedlen finns nu i blodet hos isbjörnar och pingviner, hundratals mil från närmaste leksaksaffär. Spridningen är osynlig och följer de naturliga kretsloppen. Om inte isbjörn och säl försvinner för att polarisen smälter kommer de att försvinna pga främmande ämnen i blodet. Eller så sväljer fiskar och fåglar plastfragment som gör att de känner mättnad, trots att magen är tom på näring.

Att tiga är guld, hette det förr.
Att förtiga problemen är ohållbart.

To bi or not to bi

Posted on by
Reply

Upp emot en tredjedel av bisamhällena i USA överges. Man har länge undrat över orsaker och samband. Nu har flera studier visat att det finns en direkt koppling mellan användandet av s.k. neonikotinoider i jordbruket och den allvarliga minskningen av bin. (Se nedan för direkt länk till en bakgrundsartikel).

”Det största hotet”
Ett tyskt företag pekas ut som ansvarigt för att ha tagit fram bekämpningsmedlet som gör att bina inte hittar hem till sin drottning. Immunförsvaret försvagas och bina klarar inte längre sin viktiga pollinering. Kevin Hackett, som arbetar på federal nivå i USA och leder arbetet med jordbrukets bi- och pollineringsprogram säger att ”detta är det största hotet mot vår livsmedelsförsörjning”.

Flera hot: monokultur och GMO
Insektsbekämpningen, som ju uppenbarligen fungerar över förväntan, är tyvärr inte det enda hotet mot de viktiga bina. Monokulturer ger en ensidighet i näringsintaget för bina och som extra börda tvingas bina dessutom försöka överleva de genetiskt preparerade växterna, som ibland t.o.m. tillförts bekämpningsmedel i laboratoriet.

Ändrat synsätt: Partnerskap
Bill McKibben har formulerat problem och lösning på ett tydligt sätt: ”Past a certain point, we can’t make nature conform to our industrial model. The collapse of beehives is a warning – and the cleverness of a few beekeepers in figuring out how to work with bees not as masters but as partners offers a clear-eyed kind of hope for many of our ecological dilemmas.” Ungefär: ”Bortom en viss gräns bryter vår industriella modell mot naturen. Bisamhällenas kollaps är en varning – och det hoppfulla inför flera av våra utmaningar i det som rör våra ekosystem är att några få biodlare nu arbetar på att finna sätt att arbeta med bin som partners istället för att de är underställda vårt sätt att tänka.”

To bi or not to bi är verkligen frågan.

Länktips: (från reuters.com) här.

Ett spel för galleriet ?

Posted on by
Reply

Det vimlar av konversationstrådar på Internet. På LinkedIn startas t.ex. flera olika diskussioner. En av senaste jag fick syn på var på engelska och rubrikfrågan som ställdes var ungefär ”Vem är den mest inflytelserika personen i världen när det gäller hållbar utveckling?” .

Presidenten och jag
Som vanligt bestod svaren av en heterogen skara personer som kände sig manade att svara på frågan. Ett vanligt svar var ”It must be the president of the United States, of course”. Ett lika vanligt svar var ”Jag”, följt av en lång beskrivning av vad vederbörande hade tänkt ut i form av teknisk uppfinning, nya affärsmodeller eller bara ett kärleksfullt förhållningssätt.

Ett viktigt val
Exemplet illustrerar det som jag tog upp nyligen om språket, nämligen att mängden svar skymmer kvaliteten i svaren. Den som verkligen vill hitta kloka synpunkter tvingas plöja igenom stora mängder påståenden. Ofta långa och omständiga. På ett annat plan illusterar svarsexemplen ovan hur viktigt det amerikanska presidentvalet är. Nu kan inte presidenten ensam stifta lagar. Han måste få med sig kongressen, men budget och förslag till inriktning kommer från ”the administration” som det heter. Och precis som Stefan Edman tar upp i en krönika i dagens GP, är det viktigt för resten av världen vem som styr i USA. (se länken nedan).

Skepsis mot det federala
Obama tycks vara medioker i debatter, men en duktig retoriker. Romney tycks försöka uppbåda den energi som underläget i opinionsundersökningarna ger – han har ju inget att förlora på att ge järnet. Ungefär som Obama 2008 kunde framstå som utmanare till ”dom där i Washington” som många amerikaner har svårt att se som något positivt. Vi ska dock inte glömma att många européer har svårt för ”dom där i Bryssel” . En otydlig och fysiskt frånvarande maktfaktor tycks alltid ha svårt att vinna förtroende.

Bakom hörnet
Vinner Obama händer förmodligen inte så mycket. Han ombildar regeringen, Hillary Clinton tackar för sig och några nya krafter träder fram. Kongressen fortsätter att blockera nödvändiga förändringar på miljöområdet. Vinner Romney blir det – hemska tanke – grönt ljus för mer oljeutvinning i Alaska och i Arktis (”vi ska bli oberoende på energi”, underförstått inte vara beroende av en opålitlig omvärld…). Samtidigt kommer den president som tillträder att tvingas hantera ett skenande budgetunderskott, en nedgradering på kreditmarknaderna och en skuldbörda per person som, om den skulle bli en ekonomisk realitet, skulle kunna förvandla USA till ett farligt polariserat land, där det ligger nära till hands att makten ytterst säkras med militära medel även inom landet.

Ny världsordning, eller ?
Eftersom världens ekonomier är starkt sammanflätade skulle en reell kris i euro-zonen eller för dollarn troligen påverka hela den globala ekonomin. Och värst drabbas naturligtvis de redan svaga. Kraven på en mer solidarisk världsordning blir starka. Samtidigt är maktmedlen så fördelade att de, som har mest att förlora på en ny världsekonomi i balans med vad människa och natur kan hantera, också kommer att ha möjlighet att stoppa en sådan utveckling.

Valet
Till slut blir det ett konkret val mellan ”det egna” och ”det gemensamma”. Varken en ohejdad egoism eller ett ställföreträdande jag, en president, kommer att kunna lösa de ojämlikheter som måste hanteras. Inte ens med det historiskt starka mandat för ”Change”, förändring, som Obama fick i valet 2008 lyckades han som ny president förändra klyftorna i världen eller ens i sitt eget land. Systemet låter sig inte förändras inifrån. På ett plan är därför presidentvalet i USA enbart ett spel för galleriet.

Splittring eller samförstånd
Det vi ser nu i form av krigsliknande våld i olika länder är en illustration till vad som förestår om inte världen lyckas enas om gemensamma mål. Klimatförändringen skulle kunna vara en samlande fråga eftersom alla drabbas av konsekvenserna. Från New Dehli till New Orleans, från Gula floden till Göta Älv.

Länktips: Stefan Edman i GP 6 okt ”Bevare oss för Romney och Ryan” här.
Om språket här.

Leken som blir allvar

Posted on by
Reply

CSR, ibland förkortat till SR, (Corporate) Social Responsability, kan se ut på många sätt. Otydligheten i vad CSR står för är ett dilemma. Nivån och ambitionsnivån på ansvarstagandet blir huvudsakligen mätbart i relativa termer, inom företaget, än mellan företag. Och kanske är det OK att det är så. Livet är ingen tävling. Samhället måste inte sorteras i vinnare och förlorare. Vi är alla i utveckling.

Gamification
Ett fenomen som verkar komma mer och mer är att föra in värderingar på helt nya sätt. ”Gamification”, ung. att tillföra en speldimension, är ett sätt. Spelföretaget GreenhatPeople, se länk nedan, har hittat en nisch som kan bli intressant. Svenska speltillverkare är i världsklass. Spelbranschen växer kontinuerligt. Traditionella investerare och industrialister rynkar på näsan. Kritiker talar om underhållning till döds. (Jmfr Neil Postman). Men allt är inte spilltid och förströelse.

Lustfyllt och seriöst
Det Greenhatpeople gjort är att tillsammans med CSR Factory ta fram ett verktyg som kombinerar människors lust att tävla och göra saker tillsammans med företagens strävan att verkligen bidra till en bättre värld, där CSR ofta blir ett paraplybegrepp. Så vitt jag förstår har speltillverkarna hittat ett sätt att kombinera det lustfyllda med det seriösa. En inte helt enkel uppgift.

Så här står det på deras hemsida
” Systemet är enkelt. Tillsammans kommer vi fram till ett antal uppgifter som era anställda kan företa sig för att samla poäng inom CSR. Det kan handla om att städa parken, hjälpa en ungdom med läxorna eller välja miljövänliga färdsätt framför de som belastar miljön. ” Och allt kommuniceras via mobil-appar till de personer som deltar.

Att stärka beteenden
Jag tror denna typ av motiverande aktiviteter har en riktigt bra framtid. Livet och arbetslivet måste vara lustfyllt. Framtiden måste bli bättre. Vi når inte en hållbar utveckling om vi hela tiden har perspektiven uppoffringar och minskningar. Genom att ”walk the talk” bland annat på detta sätt stärks beteenden som bär längre än mycket annat.
Det ska bli kul att följa hur det går.

Länktips: http://www.greenhatpeople.se/produkter/csr-implementering
http://www.csrfactory.com

Agroekologi och agroforestry

Posted on by
Reply

Världens livsmedelsförsörjning är avgörande för förutsättningarna för ett rimligt gott liv för de nio miljarder människor som beräknas leva på jorden om några decennier. Det vi gör idag är avgörande för vilka förutsättningar som gälla för en rättvis livsmedelsförsörjning. Vägvalen styr vilka industrier, leverantörer, jordbrukare, odlingsmetoder och principer som ska möjliggöra ett hållbart jordbruk för en rättvisare värld.

Utgångspunkt
Det viktigaste måste vara att utgå från platsens förutsättningar, lokal kunskap, ett kretsloppsanpassat, energisnålt och mångsidigt jordbruk, som genererar avkastning och samtidigt stärker den produktiva jorden.

Spannmål
Det spannmål som odlas i världen går till mycket stor del till djurfoder. Om vi istället kunde förädla spannmålet till föda utan omvägen via djuren hushållar vi bättre med såväl vatten, energi som grödan i sig. Den utveckling vi ser idag är inte hållbar. Ska vi hushålla med resurserna på ett rättvist sätt måste vi hitta mekanismer som mycket bättre ser till kvalitet, näring, nytta, energibalans och styra om efterfrågan i en hållbar riktning. Klimatförändringseffekterna med mer frekvent torka och översvämningar ökar angelägenhetsgraden. Att den svenska köttkonsumtionen ökat 12 % på ett år (enl SCB) är en annan signal om att det behövs ny- och omtänkande.

Agroekologi
Agroekologi är en term som sammanfattar en multifunktionellt synsätt på jordbruket. I stället för att odla enskilda grödor, handlar metoden om att inkludera innovationer och lokal kunskap. Odlingen bygger inte på användning av handelsgödsel och kemikalier, men de kan användas i undantagsfall. För många av världens jordbrukare är kostnaden för insatsvaror ett stort risktagande. Sjkälvmordsfrekvensen bland indiska småbönder som odlar ”konventionellt” är oroväckande hög.

Agroforestry
Agroforestry är en term som används för att beskriva en anpassat odling i skogslandskap, eller där blandad odling i skuggan av träden passar för olika växter.
Agroforestry är egentligen en logisk odlingsform, där platsens förutsättningar får styra hur odlingen bedrivs. Agroforestry skulle vara mycket intressant att testa i svensk miljö, exempelvis kan frukt och bär passa att odla på mark, som inte används till något annat.

Ekologiskt
Biodynamisk och ekologisk odling innebär att produktionen sker på naturens villkor och certifieringen innebär att konsumenten får ett kvitto på att regelverket följs. Idag är cirka 4 procent av de sålda livsmedlen ekologiska. Det borde vara tvärtom. Att 96 procent hade producerats på ett sätt som eliminerar skadlig kemikalieanvändning och max 4 procent innebär en belastning på miljö och hälsorisker.

Länktips:

http://blogg.naturskyddsforeningen.se/jenina/2012/09/06/dn-blundar-for-forskning-igen/#more-6881

Språket ger Sverige en fördel

Posted on by
1

Sverige, och Norden, har en unik möjlighet eller skyldighet att bidra till en global hållbar utveckling. Våra länder har en politisk och demokratisk mognad, vi har ett fungerande välfärd och ett samhälle som i stort sett fungerar. Vi har också en storlek på samhälle som skulle kunna lämpa sig för att utveckla nya samarbetsformer.

Penta Helix
Penta Helix, där myndigheter, näringsliv, universitet, organisationer och civilsamhälle samverkar, är inte svårt att etablera i den svenska eller nordiska kontexten. Kanske är det just detta som är Sveriges och Nordens historiska uppgift. Att visa resten av världen vilka processer som ska startas för att vrida utvecklingen rätt.

Flera fördelar
Det finns flera fördelar för de nordiska länderna i kapplöpningen om att introducera smarta, hållbara lösningar. En fördel är vår tekniska mognad, att vi ofta testar nya produkter och har en öppenhet för nymodigheter. Skype, Spotify och liknande tjänster har utvecklats och fått genomslag i Sverige. En hållbar utveckling innebär rimligen att vi baserar mer av vår kommunikation på virtuella lösningar.

Språklig fördel
På ett annat plan har de nordiska länderna ett stort försprång. När det gäller att använda sökmotorer, initiera och följa upp konversationstrådar på hemsidor och fora, eller enbart att bevaka sakfrågor på ett tidseffektivt sätt har vi i mindre språkområden ett försprång. En fråga på en svenskspråkig LinkedIn-sida kan typiskt få 10-15 svar, medan motsvarande fråga på en engelskspråkig sida kan få över 800 svar. Det säger sig självt att det tar oerhört mycket längre tid att läsa och värdera de engelska inläggen än de svenska. Naturligtvis kan man invända att hundratals inlägg och synpunkter kan ge fler användbara idéer och syunpunkter. Samtidigt ska den fördelen vägas mot den tid det tar att läsa så många texter. Möjligheten att snabbt hitta just den informationsdel som man letar efter ger små språkområden en fördel.

Vi ska vara observanta på de strukturella fördelar vi har när det gäller att åstadkomma en hållbar utveckling.