Ingen vill vara en loser

Ett allmänt missnöje, skillnaden i förutsättningar och framtidsutsikter, liksom upplevelsen av att utvecklingen länge har gått i fel riktning är några av motiven och förklaringarna till att väljare attraheras av ett missnöjesparti. Det långa socialdemokratiska maktinnehavet och därefter åtta år med den borgerliga alliansen har gett oss det samhälle vi har idag. Visst är det mycket som är bra i vårt land. Men det finns stora grupper av medborgare och väljare som upplever andra saker än det som maktens företrädare talar om. Ett antal medborgare och väljare känner sig stå utanför samhället.

Två slags pensionärer
Omkring hälften av landets pensionärer har en god eller t.o.m. mycket god ekonomi. Man har surfat på de dubbla ekonomiska vågorna: fastighetsvärden och aktiemarknadens utveckling. Bara genom att bo på rätt ställe har de som ägt sin bostad kunnat frigöra stora belopp. De som bott i hyresrätt har inte haft samma möjlighet. Hälften av landets pensionärer för tvärtom en rätt knaper ekonomisk tillvaro. Denna skillnad talas det aldrig om – partistrategerna väljer ju enbart ut röstvinnande frågor – och följden blir att en stor del av befolkningen känner sig åsidosatt.

Äldreomsorg och skola upplevs som sämre än förr
Och inte finns det olika nivåer på äldreomsorg heller. I den kommunala världen blir det till slut bara de allra mest behövande som får plats på något hem. Folk ska bo hemma så länge det bara går. Många gamla känner en otrygghet och en ensamhet. De som byggt landet och som var aktiva under 1900-talets andra hälft tillhör inte de prioriterade. Släktingar gör insatser, men ibland gör avstånden det omöjligt att finnas tillhanda på regelbunden nivå. Var det så här det skulle bli? Att den kommunala skolan inte lyckas vara bättre drabbar också de svagare eleverna. De duktiga eleverna har ofta en hemmiljö som stödjer på olika sätt, men alla har inte möjlighet att få stöd i sin hemmet. De svagare blir förlorare.

Servicen på mindre orter och i förorter försvinner
Landsbygden och förorterna tappar i samhällsservice. Servicekontor stängs, bank och affärer flyttar, investeringar i viktiga kommunikationer blir eftersatta. I glesbygden stängs  det fasta telefonnätet ner och de mobila systemen saknar ofta täckning. De unga med utbildning åker till storstan, de övriga blir kvar, men arbetstillfällena blir inte fler. Det blir svårt att försörja sig. Framtiden blir snarare ett hot än ett löfte.

Det är ofta driftiga personer som kommer hit från andra länder
Välutbildade och ambitiösa personer från andra länder kommer hit och konkurrerar om de arbeten som finns. Är de driftiga startar de egna små verksamheter, skapar sin egen försörjning. På en mindre ort kan det vara provocerande att någon kommer från ett annat land och på kort tid lyckas med något som de infödda inte haft förmåga eller kraft att göra. I det komplexa spel som ett samhälle utgör kan den enes framgång upplevas som den andres bakslag. Darwins tankegångar ligger någonstans i bakgrunden och lurar. Ingen vill vara en loser.

Konkurrens
Min bedömning är att talet om invandringen, alla negativa åsikter som ventileras primärt handlar om att en relativt stor grupp i samhället känner att deras möjlighet att lyckas minskar i takt med den konkurrens om försörjning som det innebär att fler kommer hit. ”De lever på bidrag och sedan tar de våra jobb”. Det kan låta som en motsättning, men det är så den orättvisa konkurrensen kan upplevas. Först ska invandrarna ha hjälp, sen springer de förbi och visar sig duktigare än vad vi är. ”De tar våra jobb”. Det blir ett bekvämt sätt att slippa ta ansvar för att man kanske inte riktigt ansträngde sig i skolan, eller fick den hjälp man borde fått.

Stärk den lokala utvecklingen
Lösningen måste ligga i att skapa framtidstro och arbetstillfällen för alla, att uppmuntra till nya verksamheter, att erkänna att samhället inte hittat rätt sätt att matcha alla dagens och morgondagens utmaningar, att stärka de krafter i samhället som verkligen vill forma bärkraftiga företag, gärna i kooperativ form och som fångar upp sociala utmaningar, miljöproblem och andra frågor samtidigt som de gör ekonomisk nytta. Alltför länge har statsmakternas fokus legat på storkapitalet och de stora företagens möjligheter. Det är hög tid att staten stärker den lokala ekonomin, de livskraftiga verksamheter som kan växa ur ett lokalt sammanhang bara förutsättningarna är rimliga.

Nya lösningar och nya regelverk
Ta till vara initiativkraft och innovationsförmåga på ett bättre sätt, släpp på de fyrkantiga regelverken för arbetslöshet, företagande och projektanställningar. Det behövs helt nya lösningar för att samtidigt lösa de sociala, ekonomiska och miljömässiga utmaningar vi står inför. Görs ingenting kommer missnöjet enbart att växa och det parti som exploaterar människors oro få ännu mer anhängare, inte tack vare bra politik utan i brist på tydliga visioner och initiativ från de övriga partierna.

Argoforestry – en väg till förnyelse i det lokala?

Agroforestry är ett intressant område. På svenska beskrivs företeelsen kanske oftast  med begreppen skogsjordbruk eller skogsträdgård. Grundtanken är att hitta träd, buskar och andra fleråriga växter som trivs att växa tillsammans med andra grödor, grönsaker eller växter. De större träden ger skugga och vindskydd åt de mindre. Marken används för flera grödor på en gång. I Afrika används tekniken med stor framgång inte minst i kaffeplantager. Marken torkar inte ut, jordlagren binds och näringen ackumuleras på ett klokt sätt. På ett sätt blir agroforestry den tydligaste motpolen till det industriella monokulturinriktade jordbruk som under decennier dominerat utvecklingen på jordbrukssidan.

Vad är typiskt?
Agroforestry tar hänsyn till lokala förutsättningar. ”Vad växer bäst på den här platsen?” ”Vilka träd, buskar och växter trivs bäst tillsammans?” ”Vilka djur kan beta mellan träden?” – den typen av frågor blir vägledande. Agroforestry har många beröringspunkter med permakultur, fossilfritt och ekologiskt jordbruk, inte minst eftersom odlingen sker i tydlig samklang med naturens förutsättningar.

13 – 15 november 2015
Just den här hösten har jag förmånen att få arbeta med planering och genomförande av Sveriges första kongress på temat agroforestry. Det är projektet Stadslandet Göteborg som har tagit initiativ till kongressen och som möter ett starkt gensvar från forskare, praktiker, myndigheter och entusiaster. Den 13-15 november 2015 ska intresserade mötas i Göteborg för att lära av varandra, diskutera växter, teknik, ekonomi, sociala perspektiv och andra aspekter av agroforestry.

Landet och staden
Det finns många beröringspunkter med andra aktuella teman. Stadsodling, lokal produktion, förädling, lokal samverkan, stad-och-land-perspektivet, frågor som rör utbildning, kompetens, sysselsättning och fastighetsägarnas roll är bara några exempel. Det som är speciellt för kongressen i Göteborg är att möjligheterna med agroforestry ska belysas både ur ett landsbygds- och stadsutvecklingsperpsektiv, ruralt och urbant. I mötet mellan stadens och landsbygdens förutsättningar och lösningar kan något nytt formas. Det är i alla fall en förhoppning.

Olika driftsformer
Inte minst möjligheten att i olika form upplåta mark som idag inte används är en lockande tanke. Staden, och särskilt förorterna, har mycket mark som skulle kunna användas på ett nytt sätt. För självhushållning, för yrkesmässig verksamhet och allt däremellan. Som en ny kolonirörelse kan agroforestry visa vägen till ett klokt och klimatsmart brukande av den jord vi idag betraktar som oanvändbar. Att detta också kan stärka den lokala ekonomin är en viktig tanke.

Motkrafter
Men ingen förändringskraft utan motkraft. Expressen skrev den 20 juli  (se länk nedan) lätt raljerande om dessa tankar. Som om det vore farligt att förortens människor själva utvecklar sin stadsdel. I artikelförfattarens tankevärld är det tydligen orimligt att se fördelen med att skapa livskraftiga projekt i förorten. ”Hellre poliser…”, skriver man. Som om det goda samhället skulle kunna formas av enbart lag och ordning. Det är viktigt att motverka de destruktiva krafterna i samhället, men det räcker inte att hantera ett fåtal kriminella ungdomar. Stadsdelarna behöver jobbmöjligheter, framtidstro och inspiration.  Varför Expressenskribenten inte tycker att det vanliga livet ska få utvecklas i förorten är oklart. Hon tycker t.o.m. att Bed&Breakfast i Bergsjön är negativt. Måste allt heta Scandic för att vara OK? Kritiken faller på sin egen logik.

Stort intresse
I själva verket finns ett stort intresse för lokal utveckling genom de gröna näringarna.  60 % av de tillfrågade boende i en av stadsdelarna uttryckte ett intresse för odling och djurhållning i närområdet. Hälften av dessa kunde själva tänka sig att arbeta med odling och/eller djur. Flera av stadsdelarna är dessutom byggda på gammal jordbruksmark. Förutsättningarna är goda, bara det finns ett verkligt intresse från markägare och andra.

Det finns helt klart en förväntan hos många boende att något utvecklas på odlingens område. Agroforestry kan vara en av de viktiga pusselbitarna för förverkligandet av människors drömmar.

Länktips: VI-skogen www.viagroforestry.org
och viskogen.se
och Så fungerar det
Kritisk krönika i Expressen http://www.expressen.se/ledare/malin-siwe/hellre-poliser-an-kameler-i-fororten/

Skatteväxling och ett nytt ansvarstagande

Ska vi säkerställa fler arbetstillfällen för att få fler personer i arbete måste vi inleda en skatteväxling. Bort med skatten på arbete och ökad skatt på resor, viss konsumtion, på miljöskadlig verksamhet och på verksamhet som inte kvalitetssäkrats ur ett cirkulärt perspektiv. Det är inga nya tankar, men intressant är att personer från olika politiska läger nu tycks se skatteväxling som en framkomlig och bra väg att gå. (Exempelvis Per Schlingmann i årets Almedalen).

Automatiseringen
Vi måste räkna med att arbeta längre när vi lever längre. Samtidigt minskar efterfrågan på arbetskraft i takt med att många yrken automatiseras. Digitaliseringen möjliggör självbetjäning på många fronter. Vi kan beställa, betala, sköta bankärenden, anmäla intresse och ställa frågor över internet. På så sätt finns det idag flera drivkrafter som sammantaget talar för att en skatteväxling behöver inledas. För miljöns, resursernas och för samhällsekonomins skull. Vi kan inte ha en grupp arbetstagare som försörjer de övriga. Därför måste vi få fler i arbete och kostnaden för företag att ha anställda måste därför minskas rejält. Rimligen öppnar en skatteväxling också upp för fler unga att få arbete.

Skapa kortare avstånd mellan arbete och arbete
Kanske är det också så att arbete inte enbart ska utföras åt en arbetsgivare, utan att vi alla skulle vinna på att en del av vår arbetstid används för det gemensamma bästa. Istället för att ta omvägen via skatt, offentlig förvaltning och finansiering till utförande i offentlig regi skulle en del av varje arbetstagares insats kunna användas direkt i för samhället nyttig verksamhet. Tid istället för pengar, typ.

Förenkla ansvarstagandet
Egentligen handlar detta om ansvarstagande. Ska endast kommunens organisation och anställda ansvara för det gemensamma, eller har var och en och varje företag också ett ansvar? Kan vi hitta enkla vägar för var och en att medverka till ett bättre samhälle skapar vi också tydliga samband mellan individ och samhälle. Med dagens ultratillgängliga informationsflöde är det inget problem att lägga ut ”att-göra-listor” som individer och företag kan använda i sin planering och i sin bokföring. Den tid som läggs på att göra samhällsnyttigt arbete skulle slippa beskattning, men skulle enligt denna idé ändå redovisas öppet per uppgift.

Vi måste våga tänka i nya banor för att skapa ett samhälle som känns meningsfullt, som genererar mervärden och som klarar av att både hålla ekonomi och resurser i balans.

Respekt för yrkesroller är avgörande

Moderaterna föreslår flexiblare skoldagsstart för att ”få människors livspussel att gå ihop”. Skolan är ett av samhällets riktigt stora bekymmer, där löneutveckling och kommunalisering gjort att läraryrket har förlorat i attraktivitet. När nu politiker föreslår förändringar som gör det ännu svårare att lägga scheman och att få skolan att fungera är det ett exempel på hur bristen på helhetssyn tar sig uttryck.

Fyra konsekvenser
En konsekvens med senare skolstart skulle ju bli att skoldagarna eller skolåret förlängs. Eller vill moderaterna att kunskapskraven ska minska? En annan konsekvens skulle bli att föräldrar skulle tvingas välja att gå till arbetet och lita på att barnet självt tar sig till skolan, alternativt förändra sina egna arbetstider – vilket inte alla kan – för att följa barnet till skolan senare på morgonen. En tredje konsekvens är att elevernas utrymme för aktiviteter efter skolan, som läxor, idrott och andra fritidssysselsättningar skulle minska. Det är heller ingen otrolig gissning att eleverna argumenterar för senare läggtider ”eftersom jag inte börjar så tidigt imorgon”. Man har ju själv varit barn….

Förtroende
Skolan har tillräckligt med problem. Det är inte genom att göra schemaläggning och anpassning till fler föräldrakrav som vi bäst stödjer de hårt trängda lärarna och rektorerna. Det är genom att ge förtroende till de professionella och genom att respektera yrkeskunnande som vi skapar en lugnare situation i skolan.

Ofog
Det har på många håll utvecklats en praxis att föräldrar kan åka på semesterresa med sina barn utanför skolloven. Man begär ledigt och kräver att skolan anpassar sig till föräldrarnas önskemål. Att detta ofog drabbar undervisningen blundar dessa föräldrar för. Att det inte finns utrymme för repetitioner, att många skolämnen bygger på tidigare undervisning och att ständiga frånvaranden försvårar lärarens arbete tycks föräldrarna inte bry sig om. Drömresan med familjen är viktigare än skolan. Så sänder föräldrarna också en signal. ”Skolan är inte så viktig”.

Respekt
Viktigast för framtiden är att respektera de olika roller var och en har i helheten. Det är den bristande respekten för varandras kunnande som lägger grunden för konflikter. Politiker som lägger på ytan ”populära” förslag har inte tänkt igenom helheten.

ReTuna satsar på att cykla upp

I de linjära flödena handlar det om att kunna debitera per tids- eller volymenhet. Just-in-time ska minimera lagerhållning och spilltid. Samtidigt inser vi att nuvarande produktionssystem inte håller. Häromdagen passerade vi den dag då vi gjort slut på jordens reproducerade resurser för innevarande år. (Länk se nedan). I det perspektivet är det upplyftande att ta del av projekt som ReTuna i Eskilstuna.

Återbruksgalleria
Fredagen den 28 augusti invigs den nya återbruksgalleria som tagit form i Eskilstuna. Det är ”ett köpcentrum där alla butiker kommer att ha fokus på miljö och hållbarhet och på så vis bidra till minskad klimatpåverkan. Det är Sveriges första återbruksgalleria och alltså ett unikt köpcentrumkoncept”, skriver man på hemsidan. (Länk se nedan).

Cirkulär ekonomi
Att förlänga livslängden på produkter sparar både resurser och energi, samtidigt som det skapar utrymme för nya arbetstillfällen, lägger grunden för en ny ekonomi och även öppnar upp för mer samarbete mellan konsumenter och producenter. När experterna talar om cirkulär ekonomi menar de ofta flera olika företeelser, som var för sig och sammantaget ger förutsättningar för en ekonomi i tydligare samklang med naturens förutsättningar. En viktig del är samverkan mellan konsumenter och producenter.

Fler valmöjligheter och olika pris
Det rimliga är att de produkter som hamnar i butikerna på ReTuna återvinningsgalleria har varierande restvärde. En del produkter kanske förblir i butikernas ägo. Som en slags modern uthyrningsverksamhet. Det blir inte bara borrmaskinen och golvbonaren som hyrs ut – mycket troligt är att festkläder, möbler för särskilda tillfällen, sportutrustning, bilbarnstolar och andra produkter där nyttjandet är begränsat i tid också kommer att finnas för intresserade konsumenter. Betalningen kanske görs upp i två varianter, som hyra och som köp – samtidigt. Vid ett visst datum bestämmer sig kunden och returnerar – eller inte – de produkter hen skaffat.

Ägandet får mindre betydelse
En tät dialog mellan galleriabutikerna och kunderna är att förvänta. Vi kommer att få se inloggningssidor, kanske kopplade till Instagram, som visar produkter som för tillfället finns hos någon kund, men som blir tillgänglig inom en viss tid eller till ett visst pris. Ägandet blir underordnat förvaring och den tillfälliga disponeringsrätten. ”Just nu är den här produkten hos familjen Karlsson. Hör av dig om du behöver den eller en liknande…” Kanske kan en återbruksgalleria bidra till en friare syn på ägande och brukande. Och en respekt för restvärden. När vi generellt förstår att ta tillvara de restvärden som finns och de möjligheter att med minimal insats förnya produkter – upcycle är ett begrepp som används – får vi kanske en annan syn på hur vi använder och vårdar de produkter vi har.

Köpa, hyra, laga, testa
I min värld skulle en kombinationsgalleria vara väldigt intressant, en plats där traditionella butiker återfinns sida vid sida med återbruksbutiker, uthyrning och verkstäder för att uppgradera en produkt. Det skulle skapa en tydligare bild av vilka alternativ vi egentligen har. Listan på ReTunas hemsida blir i sammanhanget en bra illustration på vad som kan samsas i återbruksgallerian.

Ur ReTunas lista över företag man gärna ser etablera sig
Restaurang med ekoprofil
Uthyrare/försäljning av fritidsutrustning
Barnsaker – hyra ut och sälja
Tapetserare
Köpa-hyra-sälja begagnade datorer
Begagnade kläder
Renovera, lappa, laga
Andra-sortering frukt och grönt
Up-cyclare
Hantverkare
Skomakare
Re-design-torget: Hyr ut försäljningsyta till andra designers/formgivare
Gröna transporter – hemkörning/upphämtning
Urmakare

Mindre standard – större flexibilitet och mer kunskap
Intressant är den trend som återger hantverkskunnandet sin plats. Det är svårt att automatisera arbetet med att klä om möbler. Kvalitetsprodukter kommer på så sätt också att bli mer efterfrågade. Och vill man testa så hyr man produkterna, eller en gästande kock, en trubadur till festen…. tjänstesamhället har på så sätt chans att utvecklas som en del av ett diversifierat utbud. Allt detta har man förstått i Eskilstuna eftersom man tydligt kopplat verksamheten till en folkhögskola och till utbildningsbehoven på olika nivåer.

Länktips:
Earth overshoot day här
ReTuna här

Bergskön med nya ögon

Jag blir nyfiken på ”The (Summer) Space” i Bergsjön och tillbringar en halvdag där för att på plats uppleva vad som händer när ett dussin unga, engagerade och kunniga personer får möjlighet att arbeta i en kreativ miljö under några sommarveckor. Entreprenörskap, innovation, design, process, utveckling, nätverk, öppenhet, idéer och kulturell bredd blir de begrepp jag noterar på vägen hem för att sammanfatta intrycken. Initiativet präglas av möjliggörande, fristående och tydligt resultatfokus. Rymdtorget blir ”the space place”.

Masterstudenter och gymnasieelever
Per och Ola som initierat projektet har ägnat en stor del av sommaren åt att lotsa och stödja fem masterstudenter från Chalmers, GU och HDK. Studenterna kommer från fem  länder och har med sig olika kompetenser inom arkitektur, design, entreprenörskap och affärsutveckling. Per och Ola har även öppnat upp för åtta gymnasieungdomar från Angeredsgymnasiet att få delta fullt ut i projektet som ett sommarjobb, som en del av Angeredsutmaningen. Sammanlagt har deltagarna med sig erfarenheter från ett dussin kulturer och ett 20-tal språk. Intresserade företag har under sommaren fått komma med konkreta problem som de vill ha lösningsförslag på, oftast med en koppling till de lokala förhållandena i Bergsjön. Ekonomiskt stöd från företagen har också varit en förutsättning för projektet.

Autodesk
Intuitivt och självklart använder ungdomarna designmjukvara från världsföretaget Autodesk för att illustrera sina idéer. Oavsett om det en fräck och fungerande design av sopsorteringssystem för lägenheter, utformandet av mobila mötesplatser eller grafik som ska illustrera processer på ett tydligt sätt. Det slår mig hur snabb utvecklingen är. När CAD-programmen dök upp för några decennier sedan krävdes nattkörningar i särskilt riggade datorer för att generera 3D-bilder för utskrift. Idag kommer de på några sekunder från vilken PC som helst.

Besökarna ser kvaliteter
Under de timmar jag besöker ”The (Summer) Space” tittar några olika företag in, ett fastighetsbolags VD och distriktschef och en marknadsansvarig för en av storbankerna här i Västsverige. Alla stannar en god stund för att lyssna, samtala och förstå vad som händer och vilken potential verksamheten har. Att det behövs fristående och kreativa arenor, där frågor och lösningar kan diskuteras ur flera samtidiga perspektiv blir uppenbart.

Nyttan
Att det är svårt för många företag att arbeta fram bra lösningar i sin befintliga organisation är också klart. Friska ögon, nya idéer och frånvaron av förutfattade meningar är värdefulla komponenter. Till detta kommer en genomtänkt struktur för både form och innehåll, för metod och resultat, för delaktighet och respekt för olika synpunkter – allt detta ger goda förutsättningar för ett innovativt och uppgiftsinriktat idéarbete. I en frizon utanför fastlagda budgetramar, vid sidan av låsta arbetsbeskrivningar och bortom stela strukturer kan de nya idéerna ta form. I skärningen mellan perspektiven uppstår det nya och värdefulla.

Bergskön
En anekdot fastnar i minnet, om hur ett barn till en av projektledarna spontant stavade stadsdelen som han tyckte det lät: Bergskön. Precis som helskön eller störtskön. Och varför inte, tänker jag. Varför inte se den potential och den möjlighet som finns i en naturskönt belägen stadsdel? Göteborg&Co borde fånga den idén och använda namnet i marknadsföringen, framför allt när staden år 2021 ska fira 400 år. Till dess kommer mycket att utvecklas, bl.a. om arenor som ”The Space” får möjlighet att spela en roll.