To bi or not to bi

Upp emot en tredjedel av bisamhällena i USA överges. Man har länge undrat över orsaker och samband. Nu har flera studier visat att det finns en direkt koppling mellan användandet av s.k. neonikotinoider i jordbruket och den allvarliga minskningen av bin. (Se nedan för direkt länk till en bakgrundsartikel).

”Det största hotet”
Ett tyskt företag pekas ut som ansvarigt för att ha tagit fram bekämpningsmedlet som gör att bina inte hittar hem till sin drottning. Immunförsvaret försvagas och bina klarar inte längre sin viktiga pollinering. Kevin Hackett, som arbetar på federal nivå i USA och leder arbetet med jordbrukets bi- och pollineringsprogram säger att ”detta är det största hotet mot vår livsmedelsförsörjning”.

Flera hot: monokultur och GMO
Insektsbekämpningen, som ju uppenbarligen fungerar över förväntan, är tyvärr inte det enda hotet mot de viktiga bina. Monokulturer ger en ensidighet i näringsintaget för bina och som extra börda tvingas bina dessutom försöka överleva de genetiskt preparerade växterna, som ibland t.o.m. tillförts bekämpningsmedel i laboratoriet.

Ändrat synsätt: Partnerskap
Bill McKibben har formulerat problem och lösning på ett tydligt sätt: ”Past a certain point, we can’t make nature conform to our industrial model. The collapse of beehives is a warning – and the cleverness of a few beekeepers in figuring out how to work with bees not as masters but as partners offers a clear-eyed kind of hope for many of our ecological dilemmas.” Ungefär: ”Bortom en viss gräns bryter vår industriella modell mot naturen. Bisamhällenas kollaps är en varning – och det hoppfulla inför flera av våra utmaningar i det som rör våra ekosystem är att några få biodlare nu arbetar på att finna sätt att arbeta med bin som partners istället för att de är underställda vårt sätt att tänka.”

To bi or not to bi är verkligen frågan.

Länktips: (från reuters.com) här.