Category Archives: Globalt

Dags att samarbeta med Kanada

Posted on by
Reply

När man ser hur parlamentsledamöter i Kanada tar spjärn mot det som Trump hittar på i USA och hur argumenten uppenbarligen får ett stort gensvar i den kanadensiska befolkningen kan man börja känna lite hopp. Längst ner i denna text finns en länk till ett kort klipp, där en parlamentsledamot markerar mot det han beskriver som fascism. Jag hoppas att det finns danska kloka politiker som noga följer hur Kanada agerar och utvecklar relationerna mellan Danmark och Kanada, eftersom Grönland också befinner sig i Trump-administrationens intressesfär.

Hellre agera i tidigt skede
Om vi inte ska ha demokrati som överordnad princip i världen kommer världens länder i olika faser att dras ner i olika auktoritära träsk, där organisationer och personer med pengar och makt gör gemensam sak. Det kommer ske på bekostnad av mänskliga rättigheter och det som av högern kallas ”woke”, som är ett luddigt begrepp som bland annat inkluderar mänskliga rättigheter, rättvisa, klimaträttvisa osv. Det blir mycket svårare att stoppa den pågående utvecklingen i ett senare skede. Vi behöver hitta effektiva sätt att försvara den demokrati vår förfäder kämpade för. Och samtidigt erkänna att mycket återstår att rätta till. Det som privatiseringarna har lett till är inte mer rättvisa, utan motsatsen.

Starka intressen trycker på
Danmark har en svår sits som en liten nation med en historisk bakgrund av att ha administrativ överhöghet över Grönland. Grönländarna har säkerligen blivit felaktigt behandlade genom seklen. Det självstyre som Grönland idag har kan säkert utvecklas. Samtidigt som det är svårt att få ett land som Grönland att fungera utan stöd från andra håll. Det finns antagligen utvinnbara mineralfyndigheter i och runt Grönland och det är säkerligen därför lycksökare och investerare vill kunna sätta igång utan att behöva vänta på klartecken från Köpenhamn och utan att behöva ”tjafsa” om miljötillstånd, skatter och annat som ”stör”.

Demokratierna behöver samverka
Det smartaste Danmark kan göra är, tror jag, att intensifiera kontakterna med Ottawa och få Kanada att samarbeta kring de gemensamma frågor och utmaningar som Trump-administrationen orkestrerar. Det är viktigt att visa Washington att länders suveränitet är en viktig princip, som inte en buffel i Vita Huset kan ändra på med någon exekutiv order. Även EU och kanske Norge och Island behöver inkluderas i samtalen med Kanada, så att demokratierna runt Atlantkusten samverkar på bästa sätt. Hade Sverige haft en klokare regering hade vårt land också kunnat delta i samtalen på ett konstruktivt sätt i syfte att bromsa och helst hindra utvecklingen.

Dags för konferens på Island?
Varför inte förlägga en nordisk konferens på Island eller Grönland och bjuda in Kanada och Mexiko till detta tillfälle? Det går inte att blunda och hoppas att allt ska ”ordna sig”, för det gör det inte.

Länktips: Ett facebook-klipp på någon minut som inger hopp…

Om Bush, Busch, AI och lögner

Posted on by
Reply

Konflikten mellan Israel och deras grannar är ett återkommande tema i nyhetsflödet. Jag minns vilket intryck det gjorde på mig när det s.k. sexdagarskriget pågick 1967. Världen höll andan. Egypten missbedömde nog sin egen kapacitet. Syrien och Jordanien förlorade områden. Golanhöjderna och Västbanken blev kända namn även för oss i Sverige. Sedan dess har det pågått strider, även om det inte har kallats krig. Libanon drogs också in i konflikten och olika militära grupperingar såg chansen att ta plats. Och inte blev det lättare för att Bushs angrepp på Saddam Hussein banade väg för IS i Irak och Syrien. Men det var en annan Busch jag tänkte kommentera här.

Halva Tidögänget bekänner färg
Den regering vi har i Sverige har blockerat SIDAs beslut om hjälp via FN-systemet. Kristersson har uttryckt stor förståelse för Israels rätt att försvara sig. Det största partiet i regeringsunderlaget, SD, försöker använda sitt stöd för Israels kamp mot araber till att tvätta bort sitt partis historiska arv från nazismen och samtidigt vinna legitimitet i större kretsar. Och nu gick Ebba Busch ut och korrigerade sin egen regeringschef genom att hävda att det Israel gör är rätt och riktigt. Det oerhörda lidande Gazas befolkning utsätts för handlar om både militärt övervåld och ett sätt att tvångsförflytta och svälta ut miljoner palestinier i deras eget land. Och detta ger Busch tummen upp. Med motivet att det finns personer som hålls som gisslan av Hamas. Gisslansituationer brukar kunna lösas med förhandlingar. Men istället ser de högerradikala krafterna i Israel chansen att annektera Gaza. Och får stöd av två av fyra partier i Tidögänget.

Var är Kristerssons fot?
Den som uppmuntrar, bejakar eller ställer sig bakom det systematiska förtrycket och i förlängningen utplånandet av ett folk måste ställas till svars för detta. Allt annat är orimligt. Det som förvånar är att statsministern inte sätter ner foten och säger ifrån. Oavsett vilken formell etikett som sätts på Israels regerings agerande, folkmord är det begrepp som används oftast, måste det finnas en rimlig gräns för hur internationell rätt ska upprätthållas. Konsekvensen blir ju annars att den som vill annektera ett annat land får göra det. Trump får ta Kanada om han vill, eller Grönland. Putin kan behålla Krim och halva Ukraina. Kina kan vid sidan av Tibet även ta Taiwan. Osv.

Tyvärr kanske AI blir en fälla
Om inte internationell rätt ska gälla kan vi lägga ner FN. Det blir den starkes rätt som gäller, eller den som ljuger bäst. Lögnen är ett svårt vapen att värja sig emot. Särskilt som internet svämmar över av felaktigheter, vilket ju t.o.m kommer att göra att AI inte kommer att bli användbart, eftersom AI inte på ett enkelt sätt kan skilja på sanning och lögn. Allt AI föreslår kommer därför att bygga på en mix av sanna och falska påståenden. Och det blir lätt att inse vart det till slut kommer att leda.

Sanning och lögn
Aldrig har vi haft så mycket vetenskap i världen som nu, brukar det heta. Det som glöms bort är att vi aldrig har haft så mycket distribuerad osanning.

Varför ifrågasätter ingen 400 procents prissänkning?

Posted on by
Reply

Det som händer i USA påverkar resten av världen, både positivt och negativt. Och just nu vacklar demokratin betänkligt i USA under en president som anser att han fått ett mandat att styra och ställa lite efter eget behag. Han avskedar och till och med åtalar personer som deltog i att skapa ordning och juridiska konsekvenser efter stormningen den 6 januari 2021, då Trump ville stoppa utnämnandet av Joe Biden som president. Han avskedar personer som har till uppgift att upptäcka och lagföra korruption inom statsapparaten. Hans ”DOGE”-avdelning under Elon Musk sparade enligt uppgift inga pengar utan kostade staten en mängd osv osv.

Intervju med Kamala Harris
Många undrar varför inte demokraterna är tydligare i sin kritik och tydligare erbjuder alternativ till den auktoritära utveckling Trump eftersträvar. Just på den punkten kom ett intressant inspel från Kamala Harris nyligen, då hon i ”The Late Show”, som leds av Stephen Colbert, förklarade att hela systemet är så dysfunktionellt att hon just nu håller sig avvaktande till vad hon ska göra, trots att hon hade kunnat söka posten som guvernör i Kalifornien. Många tror att Harris siktar på presidentvalet 2028, men där finns många hinder, inte minst detta att hon faktiskt förlorade valet 2024 mot Trump. Det är svårt att komma igen när man väl fått en förlorarstämpel på sig.

När allt handlar om pengar blir det inte rättvist
Bekymret med USA:s valsystem är att det bygger på donationer till de kampanjer som ska genomföras. Donatorerna är mer eller mindre tydliga med vad deras stöd förväntas leda till vid en vinst. Och detta gäller båda partierna. Hela samhället präglas av att det alltid finns en prislapp på allt. Och för att få sin vilja igenom stämmer man ofta sin motpart i domstol. Trump stämde t.ex. CBS (som har Stephen Colberts The Late Show på programmet) och CBS valde att göra upp i godo med Trump till en prislapp av 16 miljoner dollar. Det Trump hävdade var att CBS hade gett Kamala Harris fördelar inför valet 2024. De rika tvingar därmed fram lösningar som gynnar dem själva, på bekostnad av det vanliga dödliga skulle ha kallat rättvisa. När marknaden, pengarna, styr hela samhällsutvecklingen blir alla förlorare.

Epstein-affären lär inte leda någonstans
Trump har ju dessutom benådningen som ett verktyg. Inte nog med att hans mobb, som försökte stoppa utnämnandet av Joe Biden till president den 6 januari 2021, benådades av Trump. Nu funderar Trump även på att benåda Ghislane Maxwell, som hjälpte Jeffrey Epstein att organisera ett omfattande trafficking-nätverk med unga tjejer. Maxwell sitter i fängelse och har minst 15 år kvar på sin fängelsedom, men Trump var ju kompis med Epstein och tycker naturligtvis synd om förövaren Maxwell, medan deras tusentals offer inte får upprättelse. Vi får se hur det går. Om det visar sig att det finns ledande demokrater på Epsteins omtalade ”lista” kommer naturligtvis MAGA-rörelsen applådera, men om det visar sig att Trump varit involverad i Epsteins hemliga cirklar, kommer MAGA-rörelsen naturligtvis anklaga media för att vara partiska. Hur det än slutar blir det negativt för ett land som skulle behöva en moralisk kompass och en annan ledning än de undfallande republikaner i kongressen som idag böjer sig för Trumps alla påhitt.

Kan ingen procenträkning?
Det är ju dessutom märkligt hur journalisterna fegar ur och inte ställer logiska frågor när Trump vräker ur sig sina grodor. I ett ganska spritt klipp hävdar t.ex. Trump att priserna på ägg gått ner 300-400 procent. Att ingen journalist reagerar är märkligt. Journalisterna borde ju ändå förstå att 100 procent prissänkning innebär att äggen blir gratis för kunden. Och att 400 procent innebär att kunden får betalt för att han köper ägg, till och med mer än dubbelt så mycket som äggen tidigare hade haft som pris.

Det är något fel på hela systemet när ingen vågar ifrågasätta dumheterna.

Länktips: Referat av Stephen Colberts samtal med Kamala Harris: https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/LMVVk4/kamala-harris-bryter-tystnaden-i-the-late-show?utm_source=iosapp&utm_medium=share

Ett klipp om att Trump hävdat att äggpriserna fallit 400 procent. här

Vad vill Trump med sitt handelskrig?

Posted on by
Reply

Hur kommer det sig att Trump laborerar med så höga tullsatser? Han talar om 25-, 30-, 50-procentiga tullar och ibland ännu högre tullar på importerade varor från andra länder. Och hans enkla förklaring för den okunniga MAGA-rörelsen är att han anser att andra länder har blåst USA sedan decennier på miljoner dollar. Och att det är dags att ta tillbaka de förlorade pengarna och göra USA stort igen.

Vad menar han med att det räcker med två dockor?
Men någonstans vet han ju att tullavgifterna, det som på engelska kallas tariffs, betalas till den amerikanska staten av importören. Och att det är det amerikanska importerande bolaget som på så sätt beskattas för sin import. Även om han själv och hans lakejer hela tiden svamlar om att det inte är amerikanska företag som drabbas. Samtidigt har han tagit exemplet med dockor från Kina och haft som motiv för tullavgifterna att ett barn bara behöver två dockor att leka med, inte trettio. Dvs han inser att dockor kommer att bli dyrare när de kommer från Kina. Så vad tror han ska hända? Att dockor blir rejält mycket dyrare?

Han tror att allt kan flyttas hem
En tanke som jag tror att han primärt håller fast vid är att flytta hem produktion. Om amerikanska företag köper amerikanska varor blir det ingen tull. Bekymret för Trump är att han inte tycks inse att den processen tar lång tid, kräver andra och lägre löner för att kunna konkurrera prismässigt med låglöneländer osv. För att inte tala om kompetens. Många importvaror kräver speciell kompetens att tillverka och den arbetskraften står inte och väntar på att bli anställda.

Kolla gärna Pakman
Jag följer David Pakmans sammanfattningar på nästan daglig nivå och jag bifogar ett kort klipp från hans show i länktipsen nedan. Pakman går igenom olika möjligheter när det gäller Trumps egentliga agenda för sitt fokus på de höga tullarna. Och om alla dessa Trump-trogna byråkrater som lydigt håller fast vid att det inte är konsumenten som kommer att betala för tullavgifterna. Men frågan kvarstår, varför laborerar Trump med så höga tullar och vad är det han egentligen vill få ut av detta handelskrig?

Det ena alternativet handlar om en total felbedömning
Jag landar i två sannolika svar .Det ena handlar om att han faktiskt tror att USA skulle kunna producera det mesta inom landet och på så sätt skapa nya arbetstillfällen och en fungerande inhemsk ekonomi, där allt från metaller och råvaror till specialiserade högteknologiprodukter kommer kunna produceras inom landet. Och att han totalt missbedömer vilken tid och vilka investeringskostnader detta skulle innebära, samt hur lång tid det tar att etablera en arbetsmarknad för tillräckligt kompetent personal för att få det att fungera. Jordbrukslandet USA hade slavar som arbetskraft och de enkla arbetena är idag automatiserade på en ny nivå. Det behövs snart inga montörer och inga personer som transporterar internt på lagren. Det mesta rullar, i alla fall i stora fabriker, med hjälp av robotar och AI-stöd.

Hävstång för att införa undantagstillstånd
Den andra möjligheten är lite mer skrämmande. Han ser sitt handelskrig som en hävstång för att skapa social oro på hemmaplan. När allt blir dyrare kommer ”vanligt folk” protestera. Och kommer Donald Trump ”tvingas” att sätta in nationalgardet för att upprätthålla ordningen. Och då ”går det heller inte att genomföra reguljära val”, kommer det heta. 2026 års val blir uppskjutet och kongressen sätts på paus. Om den inte kunnat väljas kan den ju heller inte ges beslutanderätt, kommer han argumentera. Och simsalabim har USA upphört att vara en demokrati.

Självklart är allt alla andras fel
Som vanligt kommer Trump dessutom skylla allt på sina motståndare, media, demokraterna och alla som gör sin röst hörd. Så i den historieskrivning han själv tillhandahåller blir han den som ”räddar landet från en större katastrof”. Det är så de auktoritära tänker och agerar.

Kina är nöjda
Oavsett hur det nu går kommer utvecklingen i USA att sätta spår i världsekonomin och i hur det internationella samarbetet utvecklas. Under tiden kan framför allt Kina sitta vid sidan och se hur det kinesiska inflytandet bara växer i olika delar av världen.

Länktips: https://www.youtube.com/watch?v=ayTZoOis7I4

Om resiliens och biologisk mångfald

Posted on by
1

Carl Folke, som tillsammans med Johan Rockström startade Stockholm Resilience Center, sommarpratade den 25 juli. Han talar om biologisk mångfald och om vikten av resiliens, förmåga till anpassning och förnybarhet i förändringsprocesser. Att vi alla behöver bli bättre på att förhålla oss på ett resilient sätt, anpassat och uthålligt, till alla de utmaningar samhället och vi som mänsklighet står inför. Han placerar in antropocen, den nuvarande epoken, i ett större perspektiv och låter oss förstå hur vi människor utgör en del av den biosfär vi är så beroende av.

Risk att de som inte bryr sig inte lyssnar
Ämnet är självklart viktigt. Och mot slutet ger Folke lyssnarna flera exempel på att utvecklingen kanske trots allt går åt rätt håll. Samtidigt blir tyvärr hela presentationen ett föredrag snarare än ett sommarprat. Det krävs ett visst grundintresse för att ägna en timme eller en och en halv åt de frågor han lyfter. Kanske är det som jag skrev nyligen i ett annat sammanhang att det är 15 procent som bryr sig. Och utmaningen blir ju då att nå de andra. Folke väljer i sitt föredrag att förutsätta att lyssnaren har ett visst intresse för ämnet, annars hade han då och då stannat upp och ifrågasatt sin egen text, ställt just de frågor som vetenskapsförnekare och andra ofta ställer och själv gett plats för den typ av invändningar som är så vanliga i vår tid och som mer eller mindre jämställer tyckande med kunskap.

Synd att han missar att variera tilltalet
Tyvärr känns Folkes sommarprat som en uppläsning av ett manuskript, där det sällan blir pauser för eftertanke eller något oväntat inspel. Det blir aningen monotont och lite professorn som talar till sina studenter. Det är synd, eftersom frågorna är synnerligen relevanta och kunskapsinnehållet självklart mycket viktigt och angeläget. Inte minst detta att utmana etablissemanget och arbeta gränsöverskridande, att tro på sin idé och genomföra den. Tänk bara om någon klok person hade tipsat Folke om att hans budskap behöver paketeras aningen mer dramatiserat, med lite olika tonfall, med smart pausering, en och annan summering, med inskjutna frågor….. Kan det verkligen stämma att…. (och låta frågan hänga i luften ett tag, t.ex.).

Budskapen är oerhört viktiga
Samtidigt. Det Carl Folke beskriver är synnerligen viktigt. Hur de vilda djuren idag bara utgör 6 procent av den levande biomassan. Hur det människotillverkade (cement, asfalt, plaster osv) tillsammans nu väger mer än det naturen producerar. Hur bråttom det är. Och att det finns lösningar i sikte, som även stora företag nu börjar efterfråga. Och att samarbete är vägen framåt, inte att ensam är stark. Jag hoppas att alla förnekare och fördröjare av en omställning till ett resilient samhälle lyssnade på Carl Folke och fick sig en tankeställare.

Länktips: https://www.sverigesradio.se/avsnitt/carl-folke-sommarpratare-2025

Flyktingfrågan kräver att vi tänker i nya banor

Posted on by
Reply

Keir Starmer, premiärminister som håller till på 10 Downing Street har tagit fram ett förslag som han kallar ”one in – one out”. Detta refereras av Lunchekot (se länktips nedan, cirka 08:30 in i sändningen). Tanken är att för varje ”illegal” flykting som tar sig över den Engelska Kanalen och som skickas tillbaka till Frankrike ska Storbritannien ta emot en asylsökande med sina papper i ordning.

Några åtgärder av britterna
Tanken är att frysa tillgångar för smuggelansvariga, blockera deras inresemöjligheter och den engelska regeringen vill på så sätt komma åt de gäng som tjänar pengar på människors strävan att ta sig till Storbritannien. De som ska släppas in enligt one in-one out-systemet får inte ha försökt att ha tagit sig till Storbritannien förut och ska kunna erbjudas en formellt godkänd väg att söka asyl i landet.

Starmer sätter fingret på problemet
Man kan fråga sig om detta kommer att hjälpa. På ett plan sätter det ljuset på skillnaden mellan ekonomiska flyktingar och de flyktingar som söker skydd efter att ha drabbats av förföljelse och hot i sina hemländer, dvs traditionella asylsökande. Det känns självklart att politiskt förföljda personer ska kunna erbjudas en asylprövning. Samtidigt finns en desperation hos en stor grupp unga flyktingar, som satsar alla sina tillgångar och många gånger riskerar livet för att skaffa sig en framtid. Lösningen borde rimligen finnas någon annanstans.

Vi måste förstå storleksordningen
Som jag nämnde i en tidigare text är det ungefär en miljard människor som lever någorlunda ordnade liv, har ett jobb, kan ta ut semester, har en bostad och en rimlig försörjning. Det innebär att det finns minst fem gånger så många människor på planeten som INTE har de förutsättningarna att leva ett gott liv. Det är den stora orättvisa vi borde försöka ha en lösning på. Hur vi skapar förutsättningar för alla varelser på jorden att leva ett rimligt gott liv. Och givetvis justera de parametrar som går att ändra på, där orättvisorna slår hårdast. Inte för att alla ska flytta hit, eller för att alla ska få försörjning via våra skatter. Men vi behöver strukturer som drar utvecklingen i rätt riktning, inklusive påverkansmöjligheter för att komma åt oligarker, diktaturer och regimer som inte följer FN-stadgan.

En långsiktig jordnära idé
Det behövs en långsiktig inriktning som på en generation eller två skapar förutsättningar för alla att leva ett gott liv. Förmodligen måste detta växa fram som en gräsrotsrörelse, där människor tar ansvar för sig själva och någon mer individ. Då blir det också mer begripligt vad vi måste göra. När den vi samverkar med får ett namn, ett ansikte och en adress. Varje sådan insats skulle kunna klassificeras som skattebefriade bidrag, så att det inte behöver ske med beskattade pengar. Och det finns säkert hundra andra detaljer att reda ut. Men ”one-in och one-ute” är bara en symbolisk idé, Den löser inte grundproblemet med ojämlikheterna och orättvisorna i världen. Det är nog vi själva som måste ta tag i detta. På ett enkelt sätt. Och vi måste naturligtvis samtidigt ta höjd för den nya våg av klimatflyktingar som lär komma till följd av fossillobbyns fördröjning av verklig klimatpolitik.

Länktips, cirka 08:30 in i programmet: https://www.sverigesradio.se/avsnitt/ekot-1230-stora-problem-i-tagtrafiken

Nyfiken på Mexikos president

Posted on by
1

En av de göteborgsforskare som tidigt gjorde intryck på mig när jag på allvar började sätta mig in i miljöfrågorna för snart 30 år sedan var Thomas Sterner. Genom åren har han bidragit med värdefull forskning och skapat klarhet kring vad som behöver göras för att Hållbarheten ska vara nåbar. Nu läste jag en krönika i Aktuell Hållbarhet, skriven av Thomas Sterner, och kände ett behov av att haka på. Även om mycket ser hopplöst ut och det stora landet i väster återigen valt en ledare som vi hade hoppats att slippa få se igen på den internationella scenen, måste vi försöka se positiva exempel och stärka de krafter som kan bära oss in i framtiden.

En intressant person att följa
Claudia Sheinbaum är en person som vi alla behöver ha bättre kännedom om. Hon blev miljöforskare, fortsatte med miljöarbete inom Mexiko Citys administration, valdes till borgmästare och så småningom till Mexikos president. Vem är hon? Vad drivs hon av? Vad hoppas hon kunna åstadkomma? Krönikan av Thomas Sterner gav mig anledning att ta reda på mer än att hon varit medförfattare till en IPCC-rapport 2007.

Claudia Sheinbaum

Nära 60 procent av rösterna i juni 2024
I den enkla sammanfattning Wikipedia erbjuder framgår att hon representerar det relativt nybildade partiet Morena, som beskrivs som ett vänsterparti. I presidentvalet i juni 2024 vann Claudia Sheinbaum i 31 av 32 delstater och kunde tillträda som första kvinnliga president i oktober 2024. Om inget oväntat inträffar sitter hon kvar till 2030 så som konstitutionen föreskriver. Redan efter en dryg månad fick hon gratulera Donald Trump till segern i presidentvalet i USA och snart efter Trumps tillträde fick hon hantera Trumps tullar och allmänt aggressiva politik gentemot Mexiko.

Akademisk karriär
Det som skiljer henne från andra politiker är sannolikt hur hon valde en akademisk karriär inom miljö- och energiområdet för att steg för steg axla ett större och större ansvar. Med över hundra vetenskapliga artiklar och två böcker på meritlistan hade hon en vetenskaplig plattform som dels fick henne att arbeta med de påtagliga och allvarliga frågor Mexiko ställdes inför, samtidigt som hon uppenbarligen fick gehör för de förslag hon kom med. Det kan ha bidragit till hennes framgångar att hon föddes av föräldrar från forna öststater, som flydde förföljelser i sina respektive hemländer, men som samtidigt aldrig gav upp strävan efter ett bättre liv, baserat på kunskap.

Lite hoppfullt att Sheinbaum får chansen
När man läser i Utrikesmagasinet, som ges ut av Utrikespolitiska institutet, och vad latinamerikakännare som Lars Palmgren skriver om Claudia Sheinbaum, blir det tydligt att hon kommer att försöka gå en egen väg. Hon har ett stort kontaktnät, talar och skriver utmärkt engelska, har visat att hon som borgmästare ville satsa på förnybar energi osv. Allt detta står i kontrast mot företrädaren på presidentposten, Andrés Manuel López Obrador, (ofta kallad AMLO), som såg en framtid i oljeutvinning och hur han ofta satte etiketten förrädare på oppositionen, medan Sheinbaum hellre söker dialog. Det är uppenbart när man studerar Mexikos situation att landet har flera samtidiga och svåra problem att lösa. Inte minst att karteller styr uppemot en tredjedel av de lokala kommunerna, att 40 procent av befolkningen är fattiga och att våldsspiralen behöver brytas på ett sätt som både ger trygghet och rättvisa åt befolkningen.

Man hoppades på förändring…
När Claudia Sheinbaum vann sin jordskredsseger i förra årets presidentval fanns det kommentatorer som noterade att ”detta visar hur lite vi vet om Mexiko”. Och på ett sätt speglar ju både Sheinbaums och Trumps presidentvalssegrar hur stora delar av befolkningen hoppas på ”något annat”, på en utveckling som inte steg för steg urholkar samhällets grundvalar. Den som, oavsett land, ser hur utvecklingen går i en riktning som skapar större klyftor och mer uppförsbacke för den egna gruppen, lockas naturligtvis av budskap som kan vända utvecklingen och där avsändaren har en trovärdighet. I USA-fallet låg Trumps trovärdighet i att han beskrivits som en affärsman som kan skaka om systemet. I Mexiko handlade nog trovärdigheten i att Claudia Sheinbaum faktiskt fått en del gjort som borgmästare i Mexiko City och på så sätt framstod som äkta, när hon beskrev vad hon ville göra. För sämre kunde det ju inte bli….

Vi får hålla tummarna för Claudia Sheinbaum
Trump har fått en tidigare chef för Bank of England, Carney, som motpart i Kanada och en doktor på miljöområdet som motpart i Mexiko. Ingen av dem lär låta sig luras av Trumps buffliga förhandlingstaktik. Och blockerar Trump, som det verkar, en naturlig utveckling av samordning av produktionsresurser i Nordamerika lär det bromsa USA:s ekonomi mer än de andra länderna. Men det är ett tema för en annan text. Tills vidare får vi hålla tummarna för att Claudia Sheinbaum lyckas styra utvecklingen i en demokratisk riktning för Mexiko, så att landet inte längre räknas som världens fjärde mest ojämlika land.

Kommentar: När Texas nyligen drabbades av gigantiska översvämningar tvekade inte Claudia Sheinbaum att skicka hjälpresurser från Mexiko. Så som man gör när nöden är stor. Inte för att Vita Huset skulle ta intryck, men det illustrerar ändå hur diametralt olika ledarskapet kan te sig.

Länktips: Thomas Sterner skriver om Claudia Sheinbaum i Aktuell Hållbarhet 

Länktips: https://www.ui.se/utrikesmagasinet/analyser/2024/juni/upplagt-for-mexikansk-gryning/

Hur agerar Pentagon?

Posted on by
Reply

Tyvärr måste jag återkomma till utvecklingen i USA. Detta eftersom ”västvärlden” under hela efterkrigstiden har sett upp till USA på flera sätt. Idéer, impulser, innovationer, ekonomi och kultur är exempel på sådant som USA under lång tid haft en ledande position inom. Det är också därför som utvecklingen under Trumps andra presidentskap är så omtumlande. Det handlar om hur USA under Trump behandlar sina ”vänner” och ignorerar både formella och informella relationer, det handlar om hur oligarkerna och Trump-finansiärerna säkerställer kontroll över statsapparaten, över tillgängliga data och säkerställer att kontrollerna blockeras eller uteblir. Det är i realtid en samhällsomvandling som pågår i USA och där Trump bara är frontfiguren. I ett intressant klipp från David Pakman (se länktips nedan) beskrivs mer initierat vad som pågår. Det är skrämmande.

Det som händer nu är troligen bara början
När Trump väljer att kliva åt sidan kommer självklart hans sorti att ske orkestrerat till klang och jubel från högerpressen i USA och med MAGA-anhängarnas applåder som kuliss. Hans presidentskap är ju också som en liveshow på TV, där han själv spelar huvudrollen. När han väl kliver åt sidan är marken också förberedd för ett helt annat USA än vi har vant oss vid att se. Pakman är naturligtvis inte säker, men med ganska stor sannolikhet kommer männen i bakgrunden att vilja se nuvarande vicepresidenten J D Vance som arvtagare till presidentposten och att kongressens inflytande fortsatt är begränsat. Högsta domstolen har ju dessutom redan gett den sittande presidenten ett slags ”carte blanche”: en president har sedan sommaren 2024 immunitet för sådant han beslutar om under sin ämbetstid. (Se länktips om detta nedan). Det är fritt fram, känner Trump och med en mer intelligent och mindre jag-fokuserad president som frontfigur kan tyvärr ännu mer dumheter inträffa. Det auktoritära och ännu mer ojämlika USA fortsätter att ta form.

Trump är dessutom korrupt på ett nytt sätt
När det gäller hur korrupt Trump är har senatorn Adam Schiff (demokrat) hållit en halvtimmes presentation i senaten, där han listar de tio värsta sakerna som Trump har ägnat sig åt de första månaderna av sin andra presidenttid. Det värsta är, enligt Schiff, inte det flygplan han fått till skänks och avser att behålla. Trots att det kommer att kosta skattebetalarna väldigt mycket att debugga och bygga om. Schiffs presentation finns i en länk nedan.

Egoism eller samarbete?
På ett principiellt plan tycks världen nu ha att välja mellan mer egoism eller mer samarbete. Och tyvärr samlar egoisterna ett stort stöd, delvis beroende på att de senaste decenniernas utveckling spätt på skillnaderna mellan att vara rik och att vara fattig, både inom länder och mellan länder. De superrika har blivit ännu rikare och de fattiga ser ingen framtid. Det är vår tids värsta slöseri, att vi tillåtit klyftorna att öka och inte har förstått att världen måste fördela resurser, utveckling och framtidshopp på ett rimligt och rättvist sätt. Vi behöver se på alla resurser på ett mer genomtänkt sätt: mänskliga, fysiska och ekonomiska. Den enes vinst har blivit de mångas förlust. Inte minst framtiden har förlorat på vinstjakten och kortsiktigheten. Vad hjälper oss mer pengar om vattnet vi ska dricka är förgiftat?

Vad säger Pentagon?
Hur det kommer att gå i USA när Trump väljer att kliva av är osäkert, framför allt är ju en viktig fråga hur Pentagon och hela det militärindustriella komplexet väljer att ställa sig. Vill militären avskaffa demokratin? Är det en naturlag att det följer militärdiktatur efter en period av demokrati? Eller vilken roll har militären i försvaret av konstitutionen?

Jag får tyvärr återkomma i ämnet.

Länktips: https://www.youtube.com/watch?v=CH3nY4p6Ta8

Länktips om immunitetsbeslutet 2024: https://yle.fi/a/7-10059977

Länktips med Adam Schiffs presentation: https://www.youtube.com/watch?v=000yxkGXSVM

Tappa inte bort kemikaliefrågan

Posted on by
1

CH2Cl2 är den kemiska formeln för diklormetan, som också kallas metylenklorid. Klor och metan som tillsammans bildar en av de minst farliga enkla klorerade kolvätena, men som kan ge cancer i lungorna. I Eskilstuna har kommunen gett klartecken (jag höll på att skriva klortecken) för en utlandsägd fabrik att tillfälligt öka utsläppen av diklormetan till 900 ton per år. Det handlar om miljardinvesteringar och 600 arbetstillfällen i kommunen. Nyheten publicerades för snart ett år sedan. Långt innan Northvolt kastade in handduken. Northvolt var tänkt att vara en av kunderna till Eskilstuna-företaget. Sedan dess har turerna fortsatt.

Kinesiska företag har numera andra regler att följa
Företaget finns etablerat i Eskilstuna och det som diskuteras är en expansion av fabriken, som ägs och drivs av ett kinesiskt företag. Men det finns en ökad medvetenhet hos svenska myndigheter om att Kina ålägger sina medborgare att rapportera till den kinesiska staten. Det gör att regelverket numera ser lite annorlunda ut för etablering av kinesiska företag i Sverige. Se mer detaljer i länktips nedan.

Ur askan i elden?
Diklormetan har i praktiken varit förbjudet att producera sedan 30 år i Sverige. Och det utsläpp som nu diskuteras handlar om ett undantag från detta förbud. Samtidigt har tydligen företaget planer på att ersätta den rådande teknologin med en mindre farlig. Jakten på billiga och effektiva batterier för elektrifieringen av bilar, lastbilar och andra maskiner får inte leda till att nya problem skapas. Ur askan i elden är ju ett talesätt som vi inte får tappa bort.

Vi måste klara både och
Om man studerar Stockholm Resilience Centers senaste diagram över de planetära gränser som vi håller på att överskrida så blir det tydligt att dessa forskare ser mer allvarligt på utsläppen av kemiska substanser än på klimathotet. De icke nedbrytbara ämnena som brukar grupperas och kallas PFAS, som är tusentals olika föreningar, är de som oftast nämns. Men diklormetan bör inte tappas bort. Och vi får inte lösa klimathotet till priset av en förgiftad planet. Vi måste klara både och.

Från Stockholm Resilience Center

Länktips: Faktarapport om diklormetan

Om kemin och hur farligt ämnet är: Wikipedia om Eskilstuna-utsläppen m m https://sv.wikipedia.org/wiki/Diklormetan

Om investeringsvillkor: https://www.energinyheter.se/20250318/32932/kinesisk-batteriinvestering-i-eskilstuna-kan-stoppas

Imperialismen är tillbaka

Posted on by
1

Det är märkligt hur lite motstånd Trump möter när det gäller hans imperiedrömmar. Framför allt på hemmaplan. Tycker verkligen demokraterna att hans ständiga tjat om att ta över Panama och Grönland är rimligt? Eller är deras relativa tystnad ett försök att undvika en prestigeförlust, när eller om Trump ”lyckas” med sin politik och verkligen tar över kontrollen över Panama och Grönland? Att han skulle ta över Kanada känns orimligt, men Panama och Danmark/Grönland har ju i praktiken väldigt lite att sätta emot. Om Trump bestämmer sig för att ta kontroll över Panama och/eller Grönland så finns det i knappast någon som kan opponera sig och erbjuda militärt motstånd.

Vissa länder hamnar i kläm
Det är märkligt hur till synes oförberedd världen tycks ha varit på Trumps återkomst: Det enda som nu tycks hända är att Europa inser att USA inte längre är en stabil allierad. NATO behöver ju göra ett omtag om USA i praktiken fasar ut sitt engagemang i den organisationen. Och nu kommer ju Trump att på olika sätt bjuda in Putin igen i värmen. Sanktionerna troligen stegvis tas bort och i kläm hamnar självklart Ukraina, men också Moldavien, kanske de baltiska staterna osv. Kartan ritas om och det går fort.

Snubblar Trump-administrationen på sig själva?
Samtidigt finns det ju tecken på att Trump-administrationen kan falla på sin egen inkompetens och sin egen hybris. Det tydligaste exemplet är ju den operativa samtalschatt som högt uppsatta ministrar hade i Signal och där en journalist råkade bli inbjuden. Den typen av misstag beror sannolikt på en kombination av slarv, inkompetens och hybris. Det är oerfarna människor i toppen som gör det som faller dem in och då blir det lätt så att säkerhetstänkande och rutiner blir nedprioriterade. Euforin i att kunna ta beslut om ”vad-som-helst” dämpar känslan av att tänka säkerhet och kontroll.

Säg upp DCA-avtalet
Det är väldigt synd om Danmark som hamnat i en osannolikt pressad situation. De nordiska länderna borde rimligen samverka mer och hjälpa varandra i den här situationen. Sveriges roll borde vara att tala om fred istället för krig. Det är säkert så att vapenlobbyn ser gyllene möjligheter, men det är inte krig som bygger varaktigt stabila samhällen. Det är freden. Vi borde snarast säga upp DCA-avtalet. USA ovillkorade tillgång till 17 svenska militärbaser är mot bakgrund av Trumps oberäknelighet ett stort hot. Närsomhelst kan han placera 100 000 soldater på svensk mark och vi har ingen talan.