Batterier i fastigheter är en god idé

Tänk om Tidögänget läser Fastighetstidningen. Det vore intressant. Särskilt den artikel som redaktionen skrev den 26 augusti 2024 och som handlade om fördelarna med batterilagring. (Länktips, se nedan).

Att lokalt kapa effekttopparna är smart
Det handlar bland annat om ”peak-shaving”, att kapa topparna när belastningen och effektuttaget är som störst. Det sparar naturligtvis resurser att slippa dimensionera och bygga ut hela elnätet för enstaka belastningstoppar. Och istället hämta elen från de lokala lager som kan finnas på fastighetsnivå och betala fastighetsägarna för den tjänst de erbjuder nätägare och oss alla när de är med och skapar ett stabilt nät med tillräcklig kapacitet genom att ha stationära batterier installerade. Batterier som inte behöver ha elbilarnas prestanda när det gäller snabba effektuttag, dvs kan vara utrangerade äldre bilbatterier, ett intressant sätt att skapa längre livslängd på batterier.

En tekniskt och ekonomiskt attraktiv lösning
Den flexibilitet och den riskspridning som batterilösningen erbjuder gör också elsystemet rimligen mindre sårbart för sabotage, något som inte kan uteslutas när världen ser ut som den gör på politisk nivå och på gangsternivå. Det artikeln trycker på är ekonomin. Hur fastighetsägare relativt snabbt kan tjäna in investeringen när de ändå satsar på elbilsladdning och solceller just för att Svenska Kraftnät har det ersättningssystem man har. Här finns naturligtvis en viktig del av det som Tidögänget inte vill höra talas om: en tekniskt och ekonomiskt attraktiv lösning som gör kärnkraftsdogmerna ännu mer irrelevanta.

Samarbete mellan fastighetsägare och affärsidkare
Den som idag sitter som fastighetsägare för en kommersiell fastighet, där man är mån om inneklimatet (energikrävande luftkonditionering osv) och tänker framåt kring snabba elbilsladdare för konsumenter har troligen här en väldigt intressant lösning att titta närmare på. Inte minst genom att det går att ladda batterierna när elpriserna är låga, något som påpekas i artikeln. Den affärsinnehavare som vill locka kunder kan naturligtvis ge sina kunder en kod och erbjuda särskilda villkor på laddningen av bilen. På så sätt kan fastighetsägare och affärsidkare samarbeta och skapa nytta på flera nivåer. Och vi slipper investera i överdimensionerade elkablar för enstaka energitoppar.

Samhällsvinsten borde gå att räkna på. Men det är väl Tidögänget ointresserade av, så ideologiskt låsta till en gammaldags, dyr och farlig energiproduktion som man är. Kanske kan några fastighetsbolag lobba mot Ebba och gänget?

Länktips:
Fastighetstidningen reportage om batterilagring: https://fastighetstidningen.se/batterilosningar-tillsammans-med-solceller-och-elbilsladdare-ar-ett-vinnande-koncept/

En levande debatt är vi skyldiga Snowden

Framtiden står hela tiden och väger. Vart vi är på väg är hela tiden under omprövning. Ska vi agera försiktigt eller ska vi ta steg i någon oprövad riktning? Ska vi göra det vi alltid har gjort eller ska vi pröva en annan lösning? Olika principer ställs mot varandra. På senare tid har intressekonflikten mellan individens och kollektivets motsägelsefulla behov av frihet och säkerhet blivit ännu mycket mer tydlig.

Medborgare blir motborgare
En tydlig målkonflikt har synliggjorts i och med Edward Snowdens avslöjanden av den systematiska avlyssning och dokumentation som pågår internationellt. Staten inrättar skyddsmekanismer för att skaffa information som kan hota staten. Med den snabba utvecklingen på IT- och telekom-sidan möjliggörs informationsinsamling i en skala som tidigare var otänkbar. Staters hemliga system för att skydda medborgarna blir plötsligt verktyg som används mot medborgarna. Med blir mot.

Tystnad är inget bra förhållningssätt
I samma stund som Snowdens avslöjanden började spridas i media gick regeringsföreträdare i USA ut och fördömde Snowdens agerande. Man talade om landsförräderi och stränga straff. Så småningom visade det sig att Sverige deltar mycket aktivt i informationssamlandet inte minst genom att våra myndigheter övervakar det som sker på andra sidan Östersjön. Den svenska regeringen har på alla sätt försökt undvika debatt i frågan. Man talar principiellt om rikets säkerhet och att allt som skett är lagligt. Det visade sig så småningom att även USA spionerade på Tysklands politiska maktelit. Man övervakade Angela Merkel och visste precis vad hon sagt och skrivit.

New York Times och Dagens Nyheter
När de första överraskningseffekterna lagt sig börjar media i USA och här hemma att ta ställning för Snowden. New York Times anser nu att han gjort samhället en tjänst och på liknande sätt formulerar sig Dagens Nyheters Peter Wolodarski på ledarsidan häromdagen. (Länk till DN se nedan). I avvägningen mellan en stats skyddsbehov och individens rätt att slippa bli övervakad börjar nu röster höras för att se Snowdens insats i ett nytt ljus. Kanske var hans avslöjanden viktiga för ett öppet, demokratiskt samhälle.

Tredjepartsgranskning
Frågan är naturligtvis inte enkel. Ingen vill att terroristdåd som det i Norge häromåret eller de som näst intill dagligen äger rum i Irak och andra oroshärdar ska spridas. Säkerhet för befolkningen är viktigt, men om det demokratiska samhället upphör att styras enligt demokratiska principer får vi problem. Öppenhet och ett välorganiserat system av överordnad kontroll behövs för att säkerställa att övervakningssystemen inte missbrukas. Möjligen har vi en dellösning på nära håll. Ombudsmannasystemet skulle kunna utvecklas så att staten garanterar opartisk granskning av det som myndigheterna ägnar sig åt.

Frihet och säkerhet
Avvägningen mellan säkerhet och frihet är något vi hela tiden ägnar oss åt. I trafiken har vi skapat trafikregler för att minimera olyckor. Beteendet hos oss alla inordnas i ett gemensamt regelverk, som vi alla förväntas kunna. Så har vi också ett minskande antal dödsolyckor i trafiken. Vi inser att regelverket bidrar till allas vår säkerhet. På liknande sätt behöver vi utveckla en samsyn kring andra avvägningar, där vi som individer och som kollektiv upplever att inskränkningarna är rimliga i relation till den frihet vi uppskattar i samhället. Debatten måste fortsätta och så länge Snowden tvingas fly till Ryssland får vi inte upphöra att diskutera frihetens ramvillkor och säkerhetens pris.

Länktips DN-ledare 12 jan 2014: http://www.dn.se/ledare/signerat/peter-wolodarski-edward-snowden-har-gjort-sitt-land-en-stor-tjanst/

Länkltips: Tidigare inlägg om Snowden: http://christerowe.se/2013/09/nr249-fran-forebild-till-uppgivenhet/
http://christerowe.se/2013/08/nr243-ideernas-kamp/

Vi lurar oss själva med kärnkraftsrivningen

Det står 125 gamla kärnkraftverk och väntar på att rivas. Däribland Barsebäck med sina två reaktorer som stängdes 1999 och 2005. Frågan är hur det ska gå till, hur rivningen ska övervakas och vad det kommer att kosta.

Den tyska metoden
I Tyskland har man viss erfarenhet av att riva kärnkraftverk. Det kostar cirka 6 MDR SEK att riva en tysk reaktor. Anledningen är att man har en omfattande kontrollapparat och att man har valt att dela upp radioaktivt stål och andra delar, kontrollmäta varje del och kapsla in dem i transportabla enheter som ska långtidsförvaras på ett säkert sätt. Tusentals ton möjligt radioaktivt skrot körs genom en rivningsanläggning. Ansvariga tekniker bekräftar också att man på detta sätt upptäckt en del fel, dvs radioaktivt material som var på väg att passera som icke radioaktivt. Säkerhet som kostar pengar.

Den amerikanska metoden
Amerikanerna använder en metod som de själva kallar rip and ship. Riv och skicka bort. Man räknar med en kostnad på cirka 2 MDR SEK per reaktor för rivningsarbetet. Det betyder att det amerikanska systemet blir billigare än det tyska, men fortfarande dubbelt så dyrt som det planerade svenska systemet. Dessutom räknar man i USA med ett 25 gånger högre gränsvärde för bakgrundsstrålning än man gör i Tyskland. Atombombssprängningar och kärnvapenhantering i USA har bidragit till att höja de amerikanska gränsvärdena.

Den svenska metoden
I Sverige vill man använda ”rip and ship” -metoden, dvs hantering utan behandling. Man bara plockar ner och skickar iväg skrotet. Statens Kärnbränslehantering AB, SKB, gör enligt planen bara stickprovskontroller, inte alls så noga som man gör i Tyskland. Det blir billigare men också osäkrare. De tyska experterna tror att det är viktigt att allmänhetens förtroende för systemet upprätthålls. Man vill i Tyskland kunna lita på att kontaminerat skrot inte hamnar på fel ställe. I Barsebäck har radioaktiva vätskor runnit ut och förorenat 700 m3 jord. Och ändå tror de svenska myndigheterna att rivningen ska kunna kosta hälften av vad den amerikanska kostar.

Visst verkar det osannolikt att vi ska nöja oss med en lägre säkerhetsnivå än tyskarna. Vad vinner vi på att chansa? Och vem vinner på att vi lurar oss själva med kostnaden?

Källa: Sveriges Radio, Vetandets värld.

Bankerna och moralen

Hur genereras pengar? Vilka processer är det som frigör kapital? I SvD skriver journalisten Andreas Cervenka om detta regelbundet. Hans analys är att det är när banken beviljar lån som pengar frigörs i systemet. Och att lånen i sin tur bygger på säkerheter, ytterst staten. Fler och fler har börjat ifrågasätta denna ständiga lånekarusell för ökande konsumtion baserad på framtida intäktsförväntningar och en ständig tillväxt. Vad göra?

Revisorer
Den första tanken som dyker upp att alla företag har revisorer. Kunniga personer som ska granska riktigheten i genomförda ekonomiska transaktioner och säkra att inget oegentligt förekommit. Revisorerna är ställföreträdande kontrollanter både för aktieägare, skattemyndigheten och allmänheten som har ett intresse av att konkurrensen inte snedvrids med otillåtna medel. Kan revisorerna få en ny roll?

Revisorerna knutna till uppdragsgivarna
Företagen anlitar revisorer. När revisorerna granskar sina uppdragsgivare blir det i praktiken svårt för den enskilde revisorn att ifrågasätta uppdragsgivarens åtgärder. Det kräver ett stort mod från revisorns sida att konfrontera företaget med andra säkerhetsbedömningar eller andra affärsupplägg än de beslutade. Åtgärder som bryter mot lagen kommer säkert fram i granskningen, men att tjäna pengar är inte olagligt. Hur tänkte revisorerna vid Leman Brothers strax före konkursen? Satte de kort betaltid på sina fakturor?

Regeringar vill inte förstatliga
Men jämna mellanrum luftar regeringen sin irritation över bankernas beteende. Bankerna är till största delen inte statligt kontrollerade, så inflytandet stannar mest vid tomma ord om spelregler och skärpning av interna rutiner. Inte ens staten tycks kunna förändra sakernas tillstånd. Kanske går det att hitta en annan konstruktion?

Medborgarrevisorer och redovisningsnämnd
Medborgarrevisorer är en tanke. Revisorer som tillsätts för att granska företagens och primärt bankernas verksamhet, inte avlönade av bankerna utan av det allmänna. Med rapporteringsskyldighet till en opolitisk redovisningsnämnd. Nämndens ledamöter får tystnadsplikt, men får också ett tydligt uppdrag att regelbundet redovisa på ett övergripande plan hur branscher utvecklas.

Självcensur
Systemet blir därmed en föregripande moralisk censur, som kan göra att de värsta avarterna av affärskultur bromsas innan de sjösätts. Helt enkelt för att inget företag vill hamna i redovisningsnämnden och riskera att hamna i mediernas drev. När affärsetiken drunknar i vinstjakten måste vi stärka de instrument som kan lyfta den moraliska kompassen. Det skulle vi alla tjäna på.

Anm. Återkommer på temat hur verkliga värden skapas.

Länkar – artikel i SvD:  här.
recention i DN:  här.