Nya affärsidéer!

Vi får aldrig glömma att en viktig del av förnyelse- och förändringsarbetet är att forma och utveckla nya idéer, affärsidéer, organisationer och nyttigheter på olika plan. Uppgivenhet och passivitet är två fiender till förverkligandet av en hållbar utveckling. Det värsta vore att vi slutar söka, finna och utveckla nya tankar, nya verksamheter och nya möjligheter. Att vi nöjer oss med hur det är och låter oss sövas av sorterade flöden som flätar ett nät *) av reklam, information och lydigt beteende…

Det nya
Nej, vi är inte passiva konsumenter, lydiga undersåtar eller trötta soffliggare. Vi har alla möjligheten att nyfiket jaga ny kunskap, nya lösningar och nya människor med för oss själva otänkta tankar. Innovationen som daglig ledstjärna, eller ett öppet sinnelag, fördomsfritt och oförutsägbart.

Venture Cup
Bland det roligaste som finns är att hitta nya affärsidéer. Jag har haft förmånen att under några år få sätta mig in i ett antal tävlingsbidrag i affärsplanetävlingen Venture Cup. Och slås av hur många goda idéer det finns, men också hur mycket som måste fungera för att en ny affärsidé ska slå igenom och ge kommersiell framgång. Venture Cups organisation har för övrigt insett hur viktigt det är att inkludera ett hållbarhetsperspektiv i tävlingen.

Off2off
Idag hittade jag ett annat kul exempel, där gapen mellan verklighet, behov och affärsidé inte var särskilt stora. Det gällde ”bara” att se möjligheten. Nu finns en webbtjänst för offentliga verksamheter som möjliggör återanvändning av uttjänta produkter, ett second-hand-alternativ för sjukhus, skolor och förvaltningar. Off2off heter verksamheten som är relativt nystartad. På deras hemsida kan man köpa och sälja begagnade utrustningar, möbler och tillbehör, som ofta är i mycket gott skick. Win-win för oss skattebetalare, för resursanvändningen och för en förlängd livslängd på produkter som tagits fram.

Så nära…
Off2off får tjäna som exempel på hur nära en affärsidé kan ligga. Det är ju märkligt att ingen tidigare sett behovet, sett förråden fyllas med möbler och annat… men desto roligare att kommuner och landsting nu kan bidra till en smartare hushållning tack vare ett initaitiv från Värmland. Må idén inspirera andra!

*) Notera vårt språkbruk av webben, Nätet, Internet (!) 

Länkar: www.off2off.se
www.venturecup.se/vast

Bankerna och moralen

Hur genereras pengar? Vilka processer är det som frigör kapital? I SvD skriver journalisten Andreas Cervenka om detta regelbundet. Hans analys är att det är när banken beviljar lån som pengar frigörs i systemet. Och att lånen i sin tur bygger på säkerheter, ytterst staten. Fler och fler har börjat ifrågasätta denna ständiga lånekarusell för ökande konsumtion baserad på framtida intäktsförväntningar och en ständig tillväxt. Vad göra?

Revisorer
Den första tanken som dyker upp att alla företag har revisorer. Kunniga personer som ska granska riktigheten i genomförda ekonomiska transaktioner och säkra att inget oegentligt förekommit. Revisorerna är ställföreträdande kontrollanter både för aktieägare, skattemyndigheten och allmänheten som har ett intresse av att konkurrensen inte snedvrids med otillåtna medel. Kan revisorerna få en ny roll?

Revisorerna knutna till uppdragsgivarna
Företagen anlitar revisorer. När revisorerna granskar sina uppdragsgivare blir det i praktiken svårt för den enskilde revisorn att ifrågasätta uppdragsgivarens åtgärder. Det kräver ett stort mod från revisorns sida att konfrontera företaget med andra säkerhetsbedömningar eller andra affärsupplägg än de beslutade. Åtgärder som bryter mot lagen kommer säkert fram i granskningen, men att tjäna pengar är inte olagligt. Hur tänkte revisorerna vid Leman Brothers strax före konkursen? Satte de kort betaltid på sina fakturor?

Regeringar vill inte förstatliga
Men jämna mellanrum luftar regeringen sin irritation över bankernas beteende. Bankerna är till största delen inte statligt kontrollerade, så inflytandet stannar mest vid tomma ord om spelregler och skärpning av interna rutiner. Inte ens staten tycks kunna förändra sakernas tillstånd. Kanske går det att hitta en annan konstruktion?

Medborgarrevisorer och redovisningsnämnd
Medborgarrevisorer är en tanke. Revisorer som tillsätts för att granska företagens och primärt bankernas verksamhet, inte avlönade av bankerna utan av det allmänna. Med rapporteringsskyldighet till en opolitisk redovisningsnämnd. Nämndens ledamöter får tystnadsplikt, men får också ett tydligt uppdrag att regelbundet redovisa på ett övergripande plan hur branscher utvecklas.

Självcensur
Systemet blir därmed en föregripande moralisk censur, som kan göra att de värsta avarterna av affärskultur bromsas innan de sjösätts. Helt enkelt för att inget företag vill hamna i redovisningsnämnden och riskera att hamna i mediernas drev. När affärsetiken drunknar i vinstjakten måste vi stärka de instrument som kan lyfta den moraliska kompassen. Det skulle vi alla tjäna på.

Anm. Återkommer på temat hur verkliga värden skapas.

Länkar – artikel i SvD:  här.
recention i DN:  här.

Tyskland, sol och vätgas

I den omställning av energisystemet som förestår är det inte bara produktion och användning av energi som måste utvecklas i hållbar riktning. Att lagra energi, framför allt el, kommer att bli en mycket viktig komponent för ett resurseffektivt och ekonomiskt fördelaktigt system. Sveriges Radio P1, Klotet, hade häromdagen ett intressant reportage om Tysklands energiomställning: Die Energiewende.

Garanterat försäljningspris en dellösning i Tyskland
Av reportaget framgår att ägandeförhållandena ser mycket annorlunda ut än vad vi är vana vid i Sverige. Av förnybar energi äger de stora koncernerna, som Vattenfall och E.On bara 7 %. Privatpersoner äger 40 %, resten ägs av jordbrukare och banker. Det betyder att det finns 1 miljon producenter, privata fastighetsägare, villaägare osv som framför allt äger solel-anläggningar, photovoltaics, solceller. Förklaringen finns i de långsiktiga spelregler tyska staten satt upp och kalkylerna kan baseras på garanterade intäkter. Solel-subventionerna betalas av konsumenterna via energiskattepåslag, men systemet anses värdefullt av 80 % av tyskarna.

En annan dellösning: Vätgas från vindkraftöverskott
Vindlkraften är utbyggd i långt högre grad i Tyskland än i Sverige, ungefär 10 ggr mer effekt än i vårt land. Trots mindre yta, kortare kust och mycket större befolkning. Vad man också arbetar med är att ta tillvara överskottsel när det blåser och produktionen överstiger det omedelbara elbehovet. Man testar nu att via elektrolys producera vätgas av överskottselen, vätgas som därefter lagras i stadsgasnät. När behov uppstår är tanken att driva el-generatorer genom förbränning av gasen.

Är detta bra? Vad säger experterna?
I radioprogrammet intervjuas en vetenskapsman i Tyskland som framhåller att elen kommer att bli dyrare, men att lösningen är långsiktigt bra för Tyskland. Professor Tomas Kåberger vid Chalmers i Göteborg betonar att vätgaslagring är ett av flera möjliga sätt att lagra överskottsel. Ett annat är att använda elfordon som decentraliserade batterilager. Det är säkert en riktig bedömning att framtidens energi- och elsystem kommer att innehålla flera olika dellösningar. Smarta på flera sätt.

Ägandet
Extra tänkvärt är ägarperspektivet. När vindkraften byggdes ut i Danmark och när solcellssystemen monterats i Tyskland var det privata och lokala initiaitiv som stod för investering och framtida intäkter. På Samsö, som ju ofta framhålls som en förebild på energiområdet, är de boende i hög grad med och drar nytta av de system som är i drift. Inte minst ekonomiskt. I Sverige har vi en tradition av stora, starka aktörer som tar ansvar och garanterar leveranser. Kanske ligger den största utmaningen i Sverige att bryta synen på producent och konsument – att vi börjar se oss själva som både/och.

Länkar till Klotets reportage:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3345&artikel=5240737

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=5240154

 

Ju konstigare desto mer värt?

Att se nya samband och nya affärsmöjligheter är att tänka innovativt. När en tidigare produkt kan användas på ett nytt sätt i en ny funktion och på så sätt fås att ingå i ett materialkretslopp förlänger vi värdet på produkten, minskar råvaruuttagen, reducerar energianvändningen och skapar mervärden som gynnar ekonomin. Det är märkligt att inte fler innovationer ser världens ljus just ur detta perspektiv.

Vad krävs?
Vad behöver finnas för att innovationer ska förverkligas? Människor med idéer, materiella och finansiella förutsättningar och kanske framför allt en respons från en tänkt målgrupp, som ser och uppskattar innovationen.

Sveriges roll i världen
Historiskt har vi bidragit med många innovationer, flera av dem har gett Sverige goda exportintäkter och ett ökande kunskapsförsprång, i alla fall under en viss tid. Men vi kan inte i evighet profitera på gamla idéer. Nya lösningar måste komma fram. Mycket talar för att det världen behöver är sammansatta lösningar: teknik och nyttjande. Tekniken satt i ett social sammanhang. Dvs metoder och sammanhang där nyttjare, brukare, målgrupper, konsumenter etc görs delaktiga i funktion, nytta och samhällsvinst.

Låter det konstigt är det bra
Det är vår roll att utveckla nästa steg i den tekniska utvecklingen, där var och en görs delaktig och görs till både medfinansiär och vinnare på ett hållbart sätt.
Om det låter konstigt – då är detta en bra tanke. Eftersom  banbrytande innovationer behöver distans till det nuvarande för att bli tydliga och värda en ansträngning eller ett pris. Låt oss se vad som utvecklas de närmaste åren. Sverige har en god chans att ta täten i ett helt nytt fält, som vi just nu bara kan ana konturerna av.

Företagen och lyckan

Bhutan är det land som ännu så länge har infört ett lyckoindex. BNP mäter ekonomisk utveckling ur ett snävt perspektiv. Men hur är det med lyckan? Mår vi bra? Lever vi ett gott liv? Fler och fler forskare intresserar sig för dessa frågor, som rör sig mellan ämnesområden som det privata, det kulturella, det existentiella och det samhälleliga. På webben hittade jag en inspirerande artikel som föranleder några reflexioner. Se längst ner för länk.

Den växande medarbetaren
Ur Howard Business Reviews jan/feb återges följande: ” Vägen till att medarbetare levererar resultat och finner vägar för att växa är en kombination av ”vitalitet” och ”lärande”. Vitalitet genereras av att ge människor en känsla för att deras dagliga arbete gör en skillnad. Det leder till att de framgångsrikt presterar det som förväntas av dem, och har en känsla för vart de och företaget är på väg. Både individen och företaget växer och energin de genererar smittar.”  Det handlar således om relativ kvalitet och om relationer och sammanhang. Tillhörande och identifikation kopplat till något positivt. När medarbetaren känner sig som en del av en helhet underlättas positiva processer.

Vad gör oss lyckliga på jobbet ?
Ur Wise Happinessundersökning maj 2012 återges en lista på vad som påverkar vår lycka på jobbet, enligt undersökningen är det följande parametrar i fallande ordning.
1. Hälsan
2. Hushållets finansiella situation
3. Att kunna utvecklas i jobbet
4. Att vara stolt över sitt företag/sin organisation
5. Att vara nöjd med sin egen arbetsinsats
6. Upplever att ha ett meningsfullt jobb
7. Att ha kul på jobbet
8. Att lönen känns rättvis och motsvarar insatsen
9. Att få feedback
10. Att känna sig utmanad av sitt jobb
11. Att känna sig respekterad av sina kollegor
12. Balans mellan arbete och fritid
13. Familjesituationen
14. Trivs med arbetet
15. Civilstånd
16. Hushållsinkomst
17. Egen inkomst
Notera att på plats nummer fyra kommer att vara stolt över sitt företag eller sin organisation.

Hävstången
Här finns hävstången för en hållbar utveckling. Vill företagen locka ungdomar att söka arbete måste de kunna visa upp något att vara stolt över. Det är svårt att vara stolt över ett företag som förstör för andra, som utnyttjar arbetskraft, som saboterar miljön eller inte tar sitt rimliga ansvar. Hävstången blir att för att kunna locka anställda i framtiden måste företagen rensa bort sådant som förr tilläts passera i den ensidiga ekonomiska företagsmodellen. För att locka personal och kunder måste företagen städa upp, ta ansvar och bedriva det som ofta kallas CSR-arbete, Corporate Social Responsability. Eller sunt förnuft kopplat till ett rimligt ansvarstagande i och utanför den egna verksamheten. Som signaturen Annika skriver på klargora.se :
Att vara en ”attraktiv arbetsgivare” är tecken på verklig framgång.

Länk till en artikel om detta: www.klargora.se/?p=1239

Harvard Business Reviews Jan/Feb 2012
http://hbr.org/2012/01/creating-sustainable-performance/ar/1

Wise undersökningen:  http://www.wisegroup.se/nyheter/wise-happiness-ny-undersokning/

Den nya ekonomin

Fler och fler inser att det nuvarande systemet för att främja innovationer inte räcker till. Allan Malm, professor i företagsekonomi vid Lunds Universitet, skrev nyligen i Sydsvenska Dagbladet om detta. Först citat ur hans artikel.

( Ur Allan Malms artikel om skygglappar)

” För något år sedan insåg ansvariga politiker att trots att Sverige satsar nästan mest i världen på forskning per invånare är resultatet i form av nya företag inte särskilt bra och att det behövs en ny innovationspolitik. Regeringen skall presentera en sådan i höst.

Under det senaste året har en lång rad myndigheter och organisationer – Vinnova, IVA med flera lagt fram förslag om hur innovationssystemet, förmågan att skapa innovationer, bör stärkas.

Med innovationer menas i det här sammanhanget en idé om en produkt eller en ny tjänst som vinner framgång på marknaden.

Bland förslagen till en ny innovationspolitik finns allt från priser för innovatörer och skatteavdrag för riskkapital till stimulanser för små och medelstora företag. Det är väl genomtänkta åtgärder som sannolikt stärker drivkrafterna hos både innovatörer och finansiärer, men man måste vara en stor optimist för att tro att det är tillräckligt för att generera fler nya företag.

Det saknas en analys av hur förutsättningarna för innovation har förändrats. Dagens innovationspolitik har skygglappar som förhindrar en realistisk syn på vad som krävs för framgångsrik innovation.

Med viss förenkling kan man säga att det svenska innovationssystemet är byggt för att ta hand om nya snilleprodukter med en given marknad. Det finns många sådana i den svenska innovationshistorien – från tändstickor, blixtlås och SKF:s sfäriska kullager till Astras Losec. ” – slut citat.

Systemskifte
Det är intressant att såväl myndighetsvärlden (Vinnova m.fl.) som forskarvärlden ser problemen och vill ändra på systemet. De inser att det inte räcker att teoretisera kring framväxandet av en innovativ industri. Det krävs mycket mer. Duktiga entreprenörer med en bred verklighetshorisont, skickliga strateger och företagsledare, rätt personal men också något helt annat.

Behov och nytta
Det handlar nu om att utgå från marknadens och kundens behov och den nytta som företaget kan tillföra användaren. Men inte nog med det. Företaget och innovationen måste också göra nytta utanför sin egen och kundens omedelbara sfär. Den ska bidra till att göra världen bättre.

Relationsekonomi
Det som kommer starkt är en relationsekonomi som ersätter hittillsvarande konkurrensekonomi. Den vinner inte som slår ut andra företag utan den vinner som skapar störst nytta utanför det egna företaget. Det är det nya och som fler och fler inser att näringslivet måste utvecklas till att göra. Verksamhet för egen vinning, för kundnytta och för att göra världen bättre – samtidigt.

Länk: Debattartikeln i Sydsvenska Dagbladet här.
(Och tack till Johnny Kronvall som gav mig tipset.)

Tips: Doktorsavhandling om kluster och innovationssystem av Lisa E Svensson länk här .

 

Världsmiljödagen eller tio år

Den 5 juni är det världsmiljödagen. En dag att manifestera, påminnas om vårt ansvar för kommande generationer och att fira framsteg och förbättringar. Med stor sannolikhet kommer detta att gå tämligen spårlöst förbi i mediabruset och på stadens gator och torg. Är det bra med en världsmiljödag?

Alla dessa dagar… – syftar inte på utrikesministern.
Det finns ”dagar” för olika fenomen: 11 mars ska vi minnas terrorismens offer. Den 8 mars är kvinnodagen. 1 maj är arbetarnas dag och den 23 april är världsbokdagen. Därtill kommer Mors och Fars dag, Kanelbullens dag och den 28 december Värnlösa barns dag (som hette Menlösa barns dag förr i tiden, en betydelse som troligen försvunnit av samma skäl som lyckta dörrar – ingen förstår längre betydelsen).

Fördel och varning
Någonstans är det säkert bra att uppmärksamma utsatta grupper, problem och globala frågor. Chansen ökar att vi åtminstone en gång per år synliggör det som behöver uppmärksamhet. Samtidigt får detta inte blockera att vi gör annat resten av året. Det är den invändning man kan ha mot Earth Hour, som blivit en succé, men som riskerar att reducera energifrågan till ett jippo om inte dagen leder till förändrade beteenden på allvar.

Vanans makt
Det intressanta är att vi gemensamt fokuserar på väsentligheter och låter vårt dagliga beteende styras av sunda värderingar. Det är inte enstaka köp av ekobananer som är lösningen, det är att vi konsekvent avstår fulbananerna. Det är inte enstaka cykelturer istället för bilåkning som hjälper, det är vanan som är viktigast.
Därför vore det bra med en världsmiljödekad. 10 år av smart beteende. Då börjar det hända saker.

Länkar: Ekocentrums nyhet om idag
Wikipedia om världsmiljödagen

 

Statens makt över kunskapen

Staten ser över sin organisation. Nu har en utredare föreslagit en omorganisation av de myndigheter som håller på med läkemedel och hälsa. Tolv myndigheter förslås bli fyra. Socialstyrelsen och läkemedelsverket försvinner. Fyra nya ansvarsområden föreslås: utveckling, kunskap, infrastruktur och utvärdering.

Elak bild
Med dessa fyra områden sammanförs kompetenser i ett mer enhetligt system, är tanken. Man delar elakt uttryckt upp området i fyra segment: ”nyheter”, ”sanningen”, ”propaganda” och ”bestraffning”. Och – som redan framkommit som kritik – hur ska detta system uppmuntra till kunskaps- och erfarenhetsutbyte om en myndighet, med närmast orwellsk fiffighet, sitter inne med sanningen, den enda sanningen?

Alternativen förlorare
Redan idag har staten Sverige svårt att hantera olika kunskapssystem. Fungerande och efterfrågande behandlingsmetoder motarbetas ofta med argumentet att de inte kan bevisas inom rådande kunskapsparadigm. Vetenskapens tillkortakommanden används som argument för att andra behandlingsformer inte ska godkännas. Motvilligt har man fått acceptera akupunktur, eftersom behandlingarna gör patienter besvärsfria. Mainstreametablissemanget duckar.
Lika illa är det med hur staten ser på homeopati och andra behandlingar som enligt traditionell vetenskap kan likställas med placeboeffekter. Och där verkligheten hela tiden sticker hål på bubblan eftersom behandlingarna hjälper patienterna.

Effektivare ?
Jag har endast ett lekmannaperspektiv på frågorna. Men när jag läser utredaren Stefan Carlssons argument ”Kunskapsutvecklingen och spridningen av ny kunskap blir effektivare” blir jag mycket oroad. Det är inte effektiviteten som är primär, det är relevansen och samspelet mellan analys, omdöme, fakta och individens situation som borde stå i fokus.

Statens roll
Det staten borde göra är att garantera att inga medborgare särbehandlas. Alla ska ha rätt till den sjukvård man önskar. Efterfrågan, kvalitet och en rättvis tävlan om resultat för att bidra till frisk- och sjukvård borde styra utvecklingen. Istället får vi nu en myndighet som ska stå för kunskap, en annan som ska ansvara för informationsspridning och en tredje som ska övervaka systemet.

Motarbetar staten samhället?
Frågan är om staten verkligen agerar för samhällets bästa. För det kan väl ändå inte vara så att vi klarar utmaningarna med enbart ett sätt att arbeta och en väg att söka ny kunskap? Jag undrar om inte George Orwell ler stilla i sin himmel.

Länk till presentation av utredningen, publicerad på DN Debatt – här.

Tusentals idéer för 2021

Visioner och framtidsbilder är viktiga för att samla kraften hos många människor. Oavsett om det gäller en mindre krets, en organisation, ett företag eller ett samhälle. Nu har Göteborgs Kommunstyrelse fått ett arbetsmaterial som heter duga: Göteborg 2021. Framtaget och excellent sammanställt av Göteborg&Co.

Vad blev det?
Två böcker, en film och massvis med webbpublicerat material, paketerat på ett för politiker och allmänhet begripligt sätt. Göteborg&Co har gjort ett strålande jobb att fånga upp de viktigaste frågorna för staden inför, under och efter 400-årsjubiléet om några år. 1680 förslag från allmänheten redovisas, systematiskt och tematiskt på ett spännande sätt, även med angivande av förslagsställare. (Ser vi här ett embryo till gräsrotsdemokrati?) I den andra boken sammanställs förvaltningars, projekts och perspektivgruppers arbete under det senaste året. Summan har blivit en myllrande uppslagsbok i idéer för ett bättre samhälle, en trivsammare och en mer framåtinriktad stad som vill utvecklas.

Drömmar
Naturligtvis går det att hitta saker som saknas. Allt är inte med (och tur är väl det – vi vill knappast att kommunen ska vara involverad i allt som händer). Men mosaiken av förslag ger ändå en väldigt intressant och hoppfull bild av de drömmar som människor i staden bär på och som har chans att förverkligas. Det som är påfallande är att så många av förslagen fångar upp hållbarheten och tar sin utgångspunkt i mötet mellan människor. Det är kanske rent av så att rapporten illustrerar en ny form av Göteborgs-andan, där erfarenheter och kunskaper från skilda håll möts och där det handlar mer om kvalitet än om kvantitet. Där vi talar mer om värde och utveckling än om konkurrens och att dela in människor i vinnare och förlorare. Kanske ser vi här rentav en vändpunkt då vi på allvar lyckas tackla flera av de problem som återstår att lösa.
Återkommer med mer tankar kring Göteborg 2021.

Länkar till material finns på www.goteborg2021.com .

Elöverkänslighet borde hanteras tvärtom

Vetenskapligt bevisat eller inte – det finns ett problem under ytan som på senare tid uppmärksammats i media (G-P och Kanal 5 – Outsiders), elallergi. Hur ska det moderna samhället hantera de människor som blir sjuka av minsta exponering av elektriska fält?

Media och elöverkänslighet
I G-P handlade det om kostnaden för saneringen av ett behandlingsrum i sjukvården, som inretts för att passa personer med elallergi och inte använts mer än en gång på ett år. En massiv insändarkör redogjorde därefter för de besvär som några personer upplever och som ”vetenskapen” anser inte går att bevisa. I programmet Outsiders i Kanal 5 gjorde man intervjuer och besök hos några av de mest elöverkänsliga personerna i Sverige, vars liv uppenbarligen blir väldigt monotont och extremt isolerat.

Mina egna erfarenheter
Personligen har jag upplevt vissa symptom. För ett tiotal år sedan kunde det hända att jag gick in i en livsmedelsaffär och på någon minut kom symptom iform av yrsel, tryck i huvudet och ett allmänt obehag. Inte i alla butiker, men vissa. Min analys var att det var frysdiskarna som alstrade elektromagnetiska fält. Helt klarlagt blev det aldrig. Efter ett par år klingade effekten av. Skulle jag hålla min mobiltelefon mot örat skulle örat och den halvan av huvudet kännas varmt och ”överexponerat”. Det känns obehagligt. Därför använder jag handsfreelösning så mycket som möjligt. Jag är dock inte lika känslig som Gro Harlem Brundtland, som lär känna om det finns en påslagen mobiltelefon i samma rum som hon själv. (Detta hemlighöll hon av politiska skäl medan hon var chef för WHO).

Olika trösklar ?
Våra myndigheter och forskare hanterar frågan aningen ”svajigt”. Å ena sidan inrättar ett landsting elsanerade behandlingsrum, å andra sidan förlöjligas, förringas och förnekas problematiken och förklaras i psykiska eller psykologiska termer. Det man kan fråga sig är om vi alla har olika trösklar för resistens mot elektromagnetiska fält och att vi alla skulle kunna drabbas. Om besvären var lika frekventa som huvudvärk skulle antagligen forskarvärlden förklara fenomenen för ”oförklarliga”. Nu när frekvensen drabbade är så låg kan de drabbade viftas bort som avvikande, udda personer som inte behöver tas på allvar.

Tvärtom
Det enda rimliga vore att samhället och forskningen gjorde precis tvärtom – här har vi enstaka indikationer som skulle kunna tyda på ett allvarligt folkhälsoproblem ”under radarn”, vilket borde intressera forskare. Det är sorgligt att konstatera att forskarvärldens ansvar att vidga vår kunskapshorisont hela tiden åsidosätts. Som om det bara vore intressant att forska på det redan beforskade.