Category Archives: Nya perspektiv

Pro istället för anti

Posted on by
Reply

”Framgång består av att gå från misstag till misstag utan minskad entusiasm.”
(fritt efter VD Peter Rothschild, Biogaia AB, på Livsmedelsdagarna i Tylösand 2012).
I twitterflödet från Livsmedelsdagarna fångade jag upp citatet ovan, som på ett intressant sätt illustrerar hur företag tänker som lyckas.

Pro istället för anti
Biogaia AB är ett framgångsrikt företag som verkar i sektorn Life Science. Istället för antibiotika säljer man probiotika, ämnen som verkar uppbyggande. Den grundprincipen känns väldigt positiv, att erbjuda hälsa och sjukvård som utgår från användandet av uppbyggande ämnen. Istället för att slå ut de ”elaka” bakterierna kan medicinerna stärka de ”goda”.

Homeopati
Homeopatin fungerar på ett liknande sätt. Genom att med mikroskopiskt små doser av aktiva substanser reta kroppens självförsvar bygger de homeopatiska medlen upp kroppens naturliga försvar och de ”goda” ämnen som kan göra nytta.

En positiv utveckling
På ett motsvarande sätt kan vi kanske hantera ”sjukdomar” i samhället. Icke fungerande stadsdelar, problemgrupper, ungdomar som inte hittar rätt i samhället osv. Om vi sätter in specifika, genomtänkta, åtgärder som stimulerar en positiv utveckling har vi kanske chans att vända utvecklingen.

Att använda misstagen
Och precis som VD:n i inledningscitatet säger – det är inte fel att göra misstag, det är hur vi använder kunskapen efteråt som är avgörande.

Rekrytering bryter utanförskap?

Posted on by
Reply

Utanförskapet i samhället är ett konstant problem. Nyligen presenterades en undersökning gjord av forskare på Göteborgs Universitet, där ungefär en tredjedel av de intervjuade mellan 18 och 29 år kunde tänka sig att avstå demokratin. Att demokratin inte är värdefull för en så stor grupp unga oroar naturligtvis. Det finns anledning att tro att just utanförskapet är en avgörande anledning till att en stor andel unga människor inte upplever att de ingår i dagens samhälle, eller att det är meningsfullt.

Medveten rekrytering
Ett sätt att påbörja en förändring som kan dra utvecklingen åt rätt håll är att företag och kommuner mer medvetet rekryterar bredare, socialt, könsrelaterat, etniskt och geografiskt. Rekrytering av medarbetare skapar en dynamik om den hanteras på rätt sätt. med olika referenser och referensramar, delvis olika värderingar och prioriteringar kan vi på så sätt öka utsikterna för en acceptans av de personer och de förhållningssätt som eljest inte kommer till uttryck.
(Håll med om att eljest är ett bortglömt ord, som vi behöver återanvända).

Kvotering
Rekrytering genom kvotering är något som ibland lyfts fram som en bra lösning. Genom att kvotera in kvinnor, unga, arbetslösa, handikappade eller andra grupper skulle vi tvinga företag och verksamheter att bredda sin sammansättning av personal och garantera en större tolerans och ett mer dynamiskt innehåll.Inte minst styrelser och kvinnor är ofta uppe till debatt. Mer kvotering av kvinnor skulle enligt förespråkarna bädda för mer allsidigt belysta konsekvenser av styrelsebeslut etc.

Rekrytering i två steg
En annan form av kvotering är att säkerställa ett allsidigt urval före slutgiltigt ställningstagande. Dvs att när det finns X antal sökande med en viss bakgrund får rekryteringsprocessen fortsätta. Det är en kittlande tanke, som skulle ge kraft åt de minoriteter som tvekar att söka ”eftersom jag ändå har fel efternamn” eller ”jag har ändå ingen chans med min bakgrund”. Genom att stimulera sökanden att faktiskt söka ett jobb, skulle många fler aktiveras och stimuleras att se sina egna möjligheter.

Skenbart urval ?
Risken är att den typen av statistisk underbyggnad blir ett formellt, men inte reellt verktyg, som i värsta fall blockerar den verkliga rekryteringen. Man kan lätt tänka sig att oseriösa företag och verksamheter skulle kunna fylla kvoten av sökande ”på pappret” för att sedan, när detta är klart, påbörja det verkliga urvalet. Men visst skulle det kunna testas i några branscher eller några sammanhang.

Att väga kriterier
Frågan är om inte en öppen redovisning av vägning av kriterier är en mer framkomlig väg. Den verksamhet som söker personal får öppet redogöra för hur olika kriterier väger in i den slutliga bedömnngen. Och där kan faktorer som tidigare erfarenhet, bakgrund, kulturell identitet, språk etc spela stor roll och också lyftas fram som viktigare än vid rekrytering på traditionellt vis. Att synliggöra vad som värdesätts måste vara viktigt. Och synliggjorda kriterier kan därefter diskuteras, ifrågasättas och debatteras….

Länktips:
http://miklo.se/miklonomics/kvotera-s%C3%B6kande-ist%C3%A4llet-f%C3%B6r-personal

Föds idéer på gränsen?

Posted on by
3

Innovation, nyföretagande, entreprenöriellt lärande, innovationssystem, kluster… ett antal ord har på senare år fått fäste i debatten och blivit bärare av tanken på att kunskapsutveckling kan leda till att nya företag bildas, alternativt att de gamla utvecklas. Finns det någon generell regel för hur idéer genereras och fångas upp?

Människans dilemma
Vi människor kan ju beskrivas som fast i två världar, en fysisk värld och en tankevärld, eller idévärld om vi så vill. I vaket tillstånd dominerar det fysiska. Vi rör oss i rumstiden enligt bestämda regler, samtidigt som vi hanterar sinnesintryck och bearbetar dem  tankemässigt. I sömnen tar det fysiska time-out och vi drömmer och rör oss fritt i den tankevärld vi också tillhör. Växelspelet mellan idéer och fyiskt liv gör oss till människor. (Liksom vår ovanliga förmåga att göra motsatsen till det logiska eller det naturligt förutbestämda).

Tomrummet
Nya företag startas baserade på en bärande idé. Ofta för att någon har sett en möjlighet som ingen annan har kunnat eller velat utveckla affärer kring. I tomrummet mellan bestående system finns utrymmet för den företagsamme. Bejakas idén blir företaget lyckosamt. Men tomrummet får inte vara alltför avlägset, det måste vara synligt för de tänkta kunderna. Alltför tidigt väckta idéer får inte den respons som krävs.

Varifrån kommer det nya?
Eftersom ingen dag är den andra lik finns i någon mån en innovativ kraft inbyggd i våra system. Vi tänker nya tankar, vi gör nya saker, vi överraskar oss själva med att faktiskt förnya oss, utvecklas. Men varifrån kommer detta nya?

Mellan lek och allvar
Ungefär som färgerna uppstår på gränsen mellan ljus och mörker skulle man kunna tänka sig att idéer uppstår på gränsen mellan allvar och lek. Detta hävdas i alla fall från vissa håll. Kanske är det så, att det barnsligt löjliga, det absurda, måste möta det invanda, bekväma, det kända, för att något ska hända? Är det i kollissionen mellan våra föreställningar som idéer föds?

Här föds innovativa idéer ?
Om man tittar på nedanstående länk får man ta del av ett föredrag som hävdar att det är så: Att innovativa ideer föds på gränsen till det löjliga. Länken hittar du här.

Tack till Per Östling för länktipset.

2021 outside the box

Posted on by
2

För oss som bor eller arbetar i Göteborg är det viktigt att staden utvecklas och att den upplevs som attraktiv av besökare. Inte minst för företagen som finns i göteborgsområdet är det en styrka att kunna erbjuda kunder och anställda ett sammanhang och en puls i tiden. När nu kommunstyrelsen igår godkände det underlag och tjänsteutlåtande som stadens tjänstemän tagit fram när det gäller 400-års-firandet år 2021 lades grunden för flera intressanta processer. Detta är något av det som skulle kunna hända.

Stärk vi-känslan
Göteborg tar fasta på medborgarnas olika inspel och skapar inte bara ett speaker´s corner vid Brunnsparken (bra initiativ) utan laborerar med stöd av modern kommunikationsteknik fram sätt att stärka deltagandet och identifikationen, vi-känslan, som allt bygger på. Staden är inte administrationen, inte husen, inte gatorna. Staden är det liv som levs och de förhoppningar, drömmar och strävanden som stadens människor bär på. Staden är hårddisken. Människornas idéer och livslust är filerna. Och fortsätter vi denna allegori kanske kulturen är operativsystemet och kommunikationen, språken, musiken, därmed möjligen programmen, våra ”word” och ”itunes”….

Älvstaden
I den rapport som kommunstyrelsen beställde och fick fanns ett stort antal idéer för hur staden skulle kunna bygga vidare på sina grundvärden. Besökare förväntar sig att vi är bättre på att lyfta fram närheten till älven och andra vatten. T.o.m. regnvattnet skulle kunna bli en attraktion föreslogs i idéunderlaget.
Frihamnen, mitt i staden, skulle kunna bli en helt ny stadsdel. Viking Green City är ett spännande förslag, som inte rymdes i det beställda underlaget, men som tagits fram av Håkan Cullberg m.fl. En symbolbyggnad mitt i älven som lyfter hela staden. (Det som behöver vägas in i detta förslag är sannolikheten/risken för havsnivåhöjningar, dels permanent, dels i samband med extremväder).

En socialt mer utjämnad stad
Vagnen vänder vid Komettorget. Därbortom finns ingen hållplats. Mentalt är det tungt. Som att befinna sig på Internets sista sida (ett skämt för 10 år sedan på webben). Det är förödande för självbilden och för unga människors framtidshopp att se sig själva bokstavligen vid vägs ände. Att verka för en social utjämning är en av de viktigaste uppgifterna de närmaste åren. Å andra sidan – lyckas vi skapa positiva utvecklingsprocesser som inkluderar och tar till vara resurser på ett nytt sätt, har vi också något viktigt och värdefullt att visa upp för omvärlden 2021.

Att bryta mönstren, outside the box
Alla lösningar finns. Det vi måste klara och som också kan ge internationell lyskraft är att vi visar att det går att bryta mönstren, att det går att tänka outside the box. Omställningen av samhället handlar mycket om att tänka i nya banor och se nya värden som dels blir gemensamma, dels blir affärsmässigt intressanta för den växande sociala ekonomin. Mer om det en annan dag.

Spårtaxi på Chalmers!

Posted on by
9

Förändringsprocesser är märkliga. Förutom att förändringen i sig innehåller oförutsägbara komponenter är inte minst tidsaxeln och förändringsstegen svåra att förutsäga. Andra parametrar är motkrafterna och de ekonomiska förutsättningarna för en företeelse. Status quo, business as usual, har stöd från många håll – något som försvårar förändring, ny teknik, nya beteenden etc. Ett exempel på ny teknik som under flera år väntat på genombrott är spårbunden automatisk persontransport, även kallad PRT, spårbilar, spårtaxi, podcar m.fl. namn.

Pilotbana på Chalmers
Idag, 22 augusti, genomfördes en konferens och workshop på Chalmers arrangerad av Johannebergs Science Park och Innovatum. Utgångspunkten var en färsk rapport om ett spårtaxisystem skräddarsytt för Chalmers campus Johanneberg. Tanken är att kombinera teknikutveckling, forskning, demonstration av ett fulleskalesystem med 35 vagnar för 6 personer. Bakgrunden är att Chalmersområdet inom kort räknar med att ta emot ytterligare 4000 personer till de arbetsplatser som knyts framför allt till utvecklingen av Johanneberg Science Park. En spårtaxibana skulle på så sätt fylla flera funktioner.

Design !
Under workshopen kom många värdefulla synpunkter fram. Inte minst betonade Göteborgs stadsarkitekt, Björn Siesjö, att de tekniska konstruktionerna och presentationen av desamma måste underordnas ett professionellt designtänk. Det fungerar inte att enbart utgå från tekniken – systemen, balkar, stolpar och angöringar – måste integreras elegant i stadsbilden och också bildmässigt beskrivas på ett tilltalande sätt.

Kittlande…
Andra frågetecken som dök upp var bullerfrågor, säkerhetsaspekter och analys av resandeströmmar, riktigheten i kalkylunderlag osv. I grunden mycket konstruktiv och välvillig kritik. Eller som formulerades på mötet: Det är lite kittlande med denna typ av lösning som frigör ytor i markplanet och tillgängligheten till kuperade områden som Medicinarberget och en möjlig direkt förbindelse till Linnéplatsen respektive Korsvägen.

Tidsperspektiv
Själv har jag följt teknikutvecklingen och diskussionerna sedan 1998, då jag fick lyssna till Sten Staxler och andra pionjärer på ett seminarium på Ekocentrum, på den tiden då verksamheten fanns i Sankt Jörgen Park på Hisingen. Idag fick jag dessutom höra att Härryda kommun, 7 år efter att de deltagit i ett informationsmöte som jag ordnade, nu tagit med spårtaxi i sin översiktsplan. Utveckling sker sannerligen språngvis.

Invigning 2021
Det ska bli spännande att se om pilotanläggningen på Chalmers kan invigas år 2021 när Göteborg fyller 400. En optimal tidplan ger vid handen att teknikutveckling, projektering, byggande och idriftsättning skulle kunna vara klara om 7-8 år, lite beroende på hur mycket överklaganden som de facto sker.

Samverkan
Fastighetsägare, industrin och andra samarbetspartners till Johanneberg Science park kommer att ha en viktig roll i förverkligandet. I gammal god göteborgsanda, kanske ?

Egenanställning – en gränslandsföreteelse

Posted on by
Reply

Det finns en fascination att röra sig i gränslandet mellan det invanda, kända, och det outforskade, okända. Det är i detta gränsland förutsättningarna för uppfinningar och innovationer, affärer och kreativitet, framsteg och utveckling återfinns. Med sinnena öppna för nya idéer och nya möjligheter kan vi röra oss i gränslandet och generera mervärden som annars inte skulle uppstå – i varje fall inte just där och just då.

Företagare OCH anställd
Egenanställning, där den enskilde tar sina egna uppdrag men överlåter administration, bokföring, löneutbetalning, skatteavdrag, F-skattsedel, försäkringar etc till en förening, ett kooperativ, är en sådan gränslandsföreteelse. Som egenställd är man företagare och anställd i ett. Har dubbla roller: ett ansvar att skaffa sig intäkter och uppdrag som vilken företagare som helst, och samtidigt frikopplad från arbetsgivaransvaret och företagandets byråkrati med momsinbetalningar, skattemyndighetskontakter och redovisning.

Svart blir vitt
Idag sker mycket extraknäckande helt svart. ROT och RUT har haft en viss effekt, men om fler skulle använda egenanställningsmetoden skulle samhället, och uppdragstagarna, tjäna långsiktigt på detta. När uppdragstagaren enkelt kan ”skicka en faktura” på genomfört arbete utan att först skaffa F-skattsedel, registrera firma osv blir steget till att göra rätt för sig enkelt.

Att testa en affärsidé
Istället för att säga upp sig från ett arbete för att satsa på en osäker framtid som egenföretagare kan den enskilde testa sitt kunnande och sin respons hos marknaden genom att debitera genom egenanställningsföretaget. Steget från idé till förverkligande av en företagsidé blir kort. Samtidigt får den enskilde ett kvitto på om idén är bra eller om den måste ändras eller avskrivas. I gränslandet mellan anställd och företagare uppstår möjligheten att testa en försörjningsväg.

Studerande, asylsökande, arbetslösa…
Det finns många personer som har nytta av egenanställningskonceptet som en väg till att försörja sig på ett korrekt sätt. Samhällets regelverk är inte helt i fas med idéerna, men så är det ju alltid. Först kommer förändringen, därefter bekräftas den av lagar och regler.

På de sätt jag kan ska jag försöka bidra till att systemet utvecklas eftersom vi behöver utveckla arbetsmarknaden att hantera en allt mer mångfacetterad värld.
Återkommer i detta ämne när det finns mer att berätta.

 

Fyra steg till hållbar ekonomi

Posted on by
Reply

Oavsett om det handlar om företag, kommuner, verksamheter eller inidividens planering finns det påfallande ofta fyra huvudnivåer av åtgärder som ständigt återkommer. För att förbättra eller förändra något, stort eller smått, kan följande lathund vara till hjälp.

1. Förändra attityder
För att åstadkomma förändring är det nödvändigt med en insikt om värdet av en förändring. Berörda personer kan lätt sätta sig på tvären. Om inte alla drar åt samma håll riskerar åtgärden att bli verkningslös. Värderingar och attityder spelar stor roll. Metoden kan variera från faktaöverföring till inspiration, från hot till belöning, men en positiv attityd är avgörande.

2. Trimma på det befintliga
Drift och underhåll, effektivisering, smart utnyttjande, rätt teknisk inställning, temperatur, rätt belysning, driftsläge, blandning, användande, frekvens…. det finns alltid små saker att förbättra, igensatta filter att byta, smuts att ta bort, driftstider att optimera. Med motiverad personal går det dessutom smidigt. Ecodriving, släcka-lampan-kampanjer osv… exemplen är många.

3. Planera för löpande inköp inom ramen för budget
Små förbättringar kan alltid göras och behöver ofta göras som en del av vardagen. Hade Trafikverket och tidigare Banverket i större utsträckning genomfört små ständiga förbättringar av spår och växlar hade driftsläget sett annorlunda ut för järnvägen. Viktigt är att budgetera för små löpande insatser, som upprätthåller och utvecklar systemen och förlänger livstiden på de investeringar som är gjorda.

4. Långtidsplanera för strategiska investeringar
Ingen utrustning håller för evigt. Gör långtidskalkyler för stegvisa investeringar, så att det finns en plan att utgå ifrån när avvikelser blir nödvändiga av oförutsedda skäl. Den som har en datorutrustning som är fem år eller äldre kan behöva byta ut allting inom 1-3 år inklusive mjukvaror och utbildning. Den som idag köper en bränsleslukande fossilbränslebil måste räkna med att den om 10-15 år till och med kan vara förbjuden att använda på allmän väg. (Eftersom både råvarutillgången och klimatfrågan driver utvecklingen bort från fossilbränsleanvändning för persontransporter, i alla fall på sikt).

Finlir
Var och en av ovanstående fyra nivåer kan i sin tur delas upp i delar, som har med lönsamhet, uppföljning, mätbarhet, tidsfaktorer, utbildning och annat att göra. Inget är särskilt märkvärdigt, men systematik i analys och genomförande vinner alla på. Inte minst miljön.

Ju konstigare desto mer värt?

Posted on by
Reply

Att se nya samband och nya affärsmöjligheter är att tänka innovativt. När en tidigare produkt kan användas på ett nytt sätt i en ny funktion och på så sätt fås att ingå i ett materialkretslopp förlänger vi värdet på produkten, minskar råvaruuttagen, reducerar energianvändningen och skapar mervärden som gynnar ekonomin. Det är märkligt att inte fler innovationer ser världens ljus just ur detta perspektiv.

Vad krävs?
Vad behöver finnas för att innovationer ska förverkligas? Människor med idéer, materiella och finansiella förutsättningar och kanske framför allt en respons från en tänkt målgrupp, som ser och uppskattar innovationen.

Sveriges roll i världen
Historiskt har vi bidragit med många innovationer, flera av dem har gett Sverige goda exportintäkter och ett ökande kunskapsförsprång, i alla fall under en viss tid. Men vi kan inte i evighet profitera på gamla idéer. Nya lösningar måste komma fram. Mycket talar för att det världen behöver är sammansatta lösningar: teknik och nyttjande. Tekniken satt i ett social sammanhang. Dvs metoder och sammanhang där nyttjare, brukare, målgrupper, konsumenter etc görs delaktiga i funktion, nytta och samhällsvinst.

Låter det konstigt är det bra
Det är vår roll att utveckla nästa steg i den tekniska utvecklingen, där var och en görs delaktig och görs till både medfinansiär och vinnare på ett hållbart sätt.
Om det låter konstigt – då är detta en bra tanke. Eftersom  banbrytande innovationer behöver distans till det nuvarande för att bli tydliga och värda en ansträngning eller ett pris. Låt oss se vad som utvecklas de närmaste åren. Sverige har en god chans att ta täten i ett helt nytt fält, som vi just nu bara kan ana konturerna av.

Dags att skrota miljöombuden?

Posted on by
Reply

De senaste 20 åren har många kommuner och landsting byggt upp en intern organisation kring miljöarbetet. Miljöchefer, miljöombud och miljöansvariga har utsetts på operativ nivå. Miljöledningssystem har införts för att systematisera och skapa struktur i arbetet. Mätetal, återrapportering och ständiga förbättringar har ofta varit i fokus. Men frågan är om detta räcker.

Förvaltning och förändring
Hållbar utveckling handlar idag om förändringstakt och förändringsbenägenhet. Allt det ohållbara måste fasas ut och det är bråttom. Vi behöver dessutom skapa nya strukturer för beslut och förändringsprocesser, som kan ersätta de gamla icke fungerande. Och här uppstår dilemmat. Organisationen med miljöombud är inte optimal för att skapa förändring. Förvaltningsstrukturen blockerar förändringsarbetet.

Vertikala strukturer
Mijlöfrågan har bytt skepnad och blivit en del av hållbar utveckling. Då duger inte de gamla strukturerna med miljöledningssystem, miljöombud, checklistor och uppföljning. Arbetet riskerar att fastna i källsortering, energisparåtgärder och detaljer på avdelningsnivå. Det som kan behövas är en ny ansats, där miljöaspekterna vävs ihop med verksamhetsledning och där vertikala strukturer kan vara en ny möjlighet.

Risk
Om inget görs är risken uppenbar att det offentliga Sverige missar chansen att vara förändringspionjär och föregångare på olika områden.

Problem med begreppet Hållbar Utveckling

Posted on by
Reply

Det finns minst 282 st schematiska beskrivningar av fenomenet hållbar utveckling. (En forskare i Nya Zealand har gjort en sammanställning, se länk nedan.) Bekymret är dock inte primärt att få grafiken att tydligt återge hur olika komponenter i hållbarheten förhåller sig till varandra. Bekymret är tolkningsföreträdet och de låsningar som uppstår i hierarkiska organisationer.

Politik, vetenskap och samhälle
Det finns en politisk agenda runt begreppet hållbar utveckling, där den just nu aktuella Rio +20 – konferensen är ett led i denna agenda. Politiker på den globala och nationella scenen vinnlägger sig om att koppla begreppet till de värderingar man står bakom. När det gynnar genomslaget för den egna politiken synliggörs valda delar av hållbarhetsprojektet. Sällan bedöms hållbar utveckling att kunna bli en röstvinnare och därmed faller temat i prioritering när det gäller mediala utspel etc.
Det finns även ett vetenskapligt perspektiv på hållbar utveckling, där forskare och kunskapsbärare dels pekar på problemens dignitet, dels föreslår lösningar på kort och lång sikt.
Det tredje perspektivet på hållbar utveckling är det samhälleliga, eller den del av hållbar utveckling som berör ”vanliga människor”. När man talar om hållbar utveckling i olika sammanhang, på företag, i föreningar, vid köksbordet eller i skolan är det primärt som ett allmängiltigt begrepp. Inte som ett politiskt eller vetenskapligt projekt. Att dessa tre perspektiv på hållbarhetsbegreppet lever sida vid sida ställer till vissa problem.

Tolkningar, värderingar, bilder, blockeringar
Dels låtsas de flesta att fenomenet är entydigt – dvs bortser från de tre perspektiven. Dels skymmer medvetna och omedvetna ställningstaganden en sannare bild av vad hållbarheten kan innebära. Och här ligger en osynlig begränsningsfaktor och vållar problem. En Hållbar Stad kan tex innebära olika tyngdpunkt för de boende, för forskare och för myndighetspersoner. Ändå används begreppet hela tiden som om det var entydigt. Vi tolkar in och kommunicerar olika värderingar och bilder i begreppet beroende på vår roll i sammanhanget. I värsta fall blockerar ett sätt att tolka hållbarhetsbegreppet ett annat. Inom organisationer kan detta hämma förståelsen och bromsa en verklig utvecklingsprocess.

2021
Slutsatsen blir att det är hög tid att på allvar koppla ihop den vackra visionen om Hållbar Utveckling till den konkreta vardagen. En utmärkt verkstad för detta blir 400-årsjubiléet år 2021. För då måste väl Göteborg kunna visa upp alla sina goda hållbarhetsexempel ?

Länktips: 282 visualiseringsexempel på hållbar utveckling