Bokmässan – kulturens Almedalen?

Bokmässan, eller Bok och Bibliotek som den väl heter, pågår för fullt i Göteborg. Arrangörerna har skapat mer utställarytor än någonsin. Varenda kvadratmeter känns ianspråktagen. Kanske kommer nästa år att innebära tillfälliga friggebodar utanför ingången, där man kan få möta litteraturen på något sätt?

Närheten till människan bakom
Jag brukar besöka Bokmässan. Det är alltid mycket folk, särskilt på allmänhetens dagar. Det finns också en stämning i lokalen som är lite svårfångad, men som kanske illustrerar anknytningen till kreativitet. De flesta böcker är ju skapade av någon. Med stor möda och omsorg har författarna producerat något som de vill dela med sig av. Forskningsrapporter, barnböcker, dikter, biografier, deckare, you name it. Kanske är det den närheten till människors skapande kraft som skiljer Bokmässan från andra mässor.

Mässor av olika slag
Jag går på många mässor varje år. Teknikmässor, hem- och villa-mässor, mässor för mat, specialintressen, industri och privatpersoner. Jag brukar också besöka Almedalen varje år för att fånga upp vem som säger vad på lite olika områden och för att lära mig nya saker. Och kanske är det så att Almedalens framgång har smittat av sig på Bokmässan.

Kulturens Almedalen
Bokmässan kanske kommer att bli kulturens Almedalen. Trenden är klar. Många montrar erbjuder föredrag. Även om det så bara får plats en handfull stolar i montern, så hålls det föredrag. Ståplatser fungerar ju också ett tag. Och visst vore det fantastiskt om kulturen (inte enbart böckerna) fick en återkommande årlig ”Almedalsvecka” i Göteborg, där samhällsfrågor speglas ur ett kunskapsperspektiv, ur ett konstnärligt perspektiv och ur ett fristående reflekterande perspektiv.

Från stånd till förstånd
Jag hoppas att Bokmässan ser och inser denna möjlighet. Och stegvis flyttar fokus från bokförsäljning i stånd till kunskapsutbyte med förstånd. I mötet med andra människors tankar och värderingar har vi chans att lära oss nytt och skapa synteser, tydliggöra processer och debattera på riktigt. Visst vore detta värdefullt?

Ett ersätta det sociala

Almedalsveckan i somras hade ett rekordstort antal evenemang i år. Flera av seminarierna och föredragen handlade om social innovation och socialt entreprenörskap. Det finns ett växnde intresse för företag som drivs med ambitionen att bidra till ett bättre samhälle, där affärsidén inkluderar mer än att enbart skapa ekonomisk vinst åt ägarna.

CSR och sociala företag
CSR, Corporate Social Responsability, är sedan många år ett etablerat begrepp för företagens organiserade arbete för rättvisa arbetsvillkor och ett socialt hänsynstagande. En ny ISO-standard har tagits fram, ISO 26000, som ska fungera som de övriga ISO-standards för företag som använts sedan länge: ISO 9000 för kvalitet och ISO 14000 för miljöarbete. CSR i certifierad eller annan form är mer som ett pålägg på en smörgås. Sociala företag och socialt entreprenörskap kan – för att fortsätta liknelsen – iså fall liknas vid hela räkmackan.

Social Housing
Social Housing är ett begrepp som används mycket i Europa. Social Housing innebär att lägenheter erbjuds till hushåll och personer som av olika skäl inte klarar att bo i ”vanliga” hyresrätter. Det är resurssvaga personer, fattiga och på annat sätt marginaliserade personer som enligt lite olika modeller erbjuds lägenheter som de kan ha råd att bo i. I Sverige har vi haft Allmännyttan som ett samlande begrepp för de bostäder som erbjuds bl.a. de resurssvaga. En ny lagstiftning i Sverige har dock ändrat förutsättningarna. Allmännyttiga bostadsbolag ska nu enligt lag drivas ”affärsmässigt”. Exakt vad det innebär är inte klarlagt, men att det blir svårare för allmännyttan att fungera som bostadspolitikens sista skyddsnät är en rimlig gissning.

Två sidor
Det finns anledning att återkomma till allt det ovanstående. På ett plan har begreppen och deras laddning en avgörande betydelse. Ordet ”social” förknippas å ena sidan med något omhändertagande, något som har med skyddsnät och stöd att göra. Socialförvaltning, socialkontor, socialbidrag…. Å andra sidan är ordet ”social” starkt och väldigt positivt laddat. Social banking, socialt entreprenörskap, social ekonomi, social hållbar utveckling… Denna dubbelhet skapar ett problem.

En liknelse skulle kunna vara ordet ”skatt”. Ett ord som många uppfattar som en börda, en pålaga eller ett nödvändigt ont, medan andra omedelbart tänker på nedgrävda guldmynt i en träkista, något ovärderligt som är värt att leta efter och behålla.
På ett liknande sätt har ordet ”social” två sidor, som gör att fenomen riskerar att uppfattas på fel sätt. Kanske är det dags att skapa nya begrepp som fyller nya funktioner.

Att fånga en idé

När man varit med ett tag hamnar man i situationer som präglas av igenkännandets glädje eller uppgivenhet. ’Så kul att denna idé nu tar form’ respektive ’Har det verkligen inte hänt något på alla dessa år’ – och alla reaktioner däremellan. Den gångna veckan har detta drabbat mig flera gånger.

Vad hindrar idéerna?
Jag ska inte spilla tid på att redogöra för exemplen jag stött på. Det intressanta är istället att försöka identifiera bromsklotsarna kring förändringsarbetet. Vad är det som gör att idéer fastnar, att de inte landar i verkligheten på ett fruktbart sätt eller förverkligas av någon? Går det att identifiera skälen till att idéer inte realiseras?

Inte mitt bord
Bristen på mottaglighet, lyhördhet och en strukturell beredskap att fånga upp en tanke eller ett initiativ kan vara en avgörande faktor. Man sitter på ett möte. Någon kläcker en bra idé. Men ingen säger ”Ja, det kan jag göra”. Frågan hänger i luften ett tag till idén likt en tömd ballong singlar ner mot marken och lägger sig platt. Möjlighetsfönstret stängs.

”Så har vi aldrig gjort”
Det kan också vara så att frågeställningen eller idén är så ny att den kräver mycket av de närvarande: kan man verkligen tänka så? Är det genomförbart? Så har vi aldrig gjort. Våra arbetsmodeller är ofta låsta, vi har svårt att ifrågasätta invanda mönster. Det kanske tom anses fel att bryta mot beslutade processteg. Kvaliteten ligger i den förutsägbara repeterbarheten, kanske det hävdas. ISO 9000 och allt det där. Bra för mångfaldigande av enhetliga produkter. Förödande för nytänkandet.

Organisera för kaos
Hur skapar vi ett öppet klimat för nya idéer, hur gör vi för att bejaka initiativ utan att förlora prestige (om det nu är viktigt) eller riskera trovärdigheten gentemot omvärlden osv? Hur ska organisationer, kommuner och företag tänka? Hur ska högskolan tänka för att luckra upp och komplettera kompetenshierarkierna? Måste allt ingå i ett redan existerande system – hur gör vi då med föreställningar och möjligheter som förutsätter alternativa fundament? Kan patienter behandlas på olika sätt? Kan undervisning bedrivas på olika sätt? Kan en stadsdel utvecklas i samförstånd mellan stadens förvaltning och berörda boende och företag? Kan man odla i en stadspark?

Framtiden
Vi ser just nu en brytning, där många unga människor vill förverkliga helt andra idéer och ta plats med sina projekt på ett nytt sätt. Reclaim the initiative. Framtiden formas av oss alla i en märklig flernivåprocess. Ibland får man intrycket att Anders Borg håller i alla våra resurser. Men politiken och lagstiftningen är bara en del av helheten. Det är allas våra ambitioner som stakar ut färdriktningen. Det är det komplicerade och det hoppfulla.

Självinsikt i USA

Fortfarande har USA i särklass högst BNP totalt och globalt sett. Fortfarande är den amerikanska livsstilen ”icke förhandlingsbar”. Inte ens årets torka i mellanvästern, det rekordminskade arktiska istäcket *) eller de nya bestämmelserna om maxstorlek på take-away-läskbägare i New York **) tycks rubba tingens ordning. Några amerikaner inser naturligtvis problemens art och storlek. Ur nyhetsflödet ****) plockar jag två exempel på detta.

”Systemet har gått sönder”
Lawrence Lessig ***) besökte Lund häromdagen. I ett uppmärksammat föredrag konstaterade han att ”Jag älskar traditionerna och idealen som har format amerikansk politik, men systemet har gått sönder”. Miljardärerna betalar procentuellt mindre skatt än normalinkomsttagare, jordbrukssubventionerna leder till stora folkhälsoproblem och båda partiers beroende av industrin gör att det inte går att driva ens en rimlig miljöpolitik.  ”Barack Obama gick till val på att förändra hur Washington fungerar….Vilken annan president har haft ett sådant moraliskt mandat som Obama hade 2008?”, säger Lessig men konstaterar att ”vi har ett system som låser fast sig självt, och hindrar inte bara innovationer utan också rimliga politiska reformer”.

7000 delningar på Facebook
Ett facebook initiativ som kallar sig Pragmatic Progressive Page har lagt ut en intressant kommentar om subventionerna till de amerikanska energibolagen.
” If we have subsidized Solar the way we have been the Oil Industry, literally billions of dollars last 30 years, we would have been energy independent already. And off the Middle East and North Africa -aka, Oil producing countries-. Hence less wars…Why is this so difficult to understand for some people?”
(Dvs USA hade varit oberoende av utlänsk energi och varit inblandat i färre krig om energipolitiken hade förts klokare de senaste 30 åren).
Detta inlägg har delats 6981 gånger och ursprungsmeddelandet har gillats av 2502 personer. Därmed kan meddelandet ha lästs av miljoner människor, huvudsakligen amerikaner.
Det är denna typ av information utanför medias prioriteringar och utanför de politiska partiernas inflytande som utgör den synliga delen av det hoppfulla i sammanhanget.
Nära 7000 delningar och flera tusen ”likes” på en av dessa 7000 publiceringar.
Insikten om hur systemet eller ”Washington” har fört allmänheten bakom ljuset kan komma att leda till mer organiserade kampanjer. Människor i en demokrati vill inte känna sig lurade, särskilt inte om de utdefinieras som ointressanta, bidragstagande, 47 procent av befolkningen (med hänvisning till Mitt Romneys berömda tal häromdagen).

En virtuell berlinmur
En Harvard-professor och en framgångsrik facebook-grupp illustrerar att det växer fram en sund motkraft i USA, som kan möjliggöra fallet av en virtuell berlinmur, kanske 30 år efter den första murens fall.

Länk till Facebook-gruppen: http://www.facebook.com/PragProgPage

*) Den 16 september var det arktiska istäcket nere i säsongsminimum. Jämfört med tidigare minsta storlek från sommaren 2007 var ytskillnaden lika stor som ytan av Sverige och Norge tillsammans.
**) Man får nu endast sälja läskmuggar i storlek av knappt 0,5 liter i New York. Konsumenter har i protest hävdat att de nu kommer att köpa två muggar……
***) Lessig är mest känd för att ha formulerat en variant av upphovsrätt, ”creative commons”, som är ett försök att luckra upp rigida och otidsenliga rättighetsanspråk när det gäller remixar och bearbetningar, ett krav på att upphovsmannen förnyar sitt anspråk på upphovsrätt regelbundet och att det sätts en bortre tidsgräns för rättigheter. Lessig är juridikprofessor vid Harward.
****) Texten om och citat av Lawrence Lessig är hämtad ur en artikel i Sydsvenska Dagbladet fredagen den 14 september, sid A16-A17, författad av Andreas Ekström.

Pro istället för anti

”Framgång består av att gå från misstag till misstag utan minskad entusiasm.”
(fritt efter VD Peter Rothschild, Biogaia AB, på Livsmedelsdagarna i Tylösand 2012).
I twitterflödet från Livsmedelsdagarna fångade jag upp citatet ovan, som på ett intressant sätt illustrerar hur företag tänker som lyckas.

Pro istället för anti
Biogaia AB är ett framgångsrikt företag som verkar i sektorn Life Science. Istället för antibiotika säljer man probiotika, ämnen som verkar uppbyggande. Den grundprincipen känns väldigt positiv, att erbjuda hälsa och sjukvård som utgår från användandet av uppbyggande ämnen. Istället för att slå ut de ”elaka” bakterierna kan medicinerna stärka de ”goda”.

Homeopati
Homeopatin fungerar på ett liknande sätt. Genom att med mikroskopiskt små doser av aktiva substanser reta kroppens självförsvar bygger de homeopatiska medlen upp kroppens naturliga försvar och de ”goda” ämnen som kan göra nytta.

En positiv utveckling
På ett motsvarande sätt kan vi kanske hantera ”sjukdomar” i samhället. Icke fungerande stadsdelar, problemgrupper, ungdomar som inte hittar rätt i samhället osv. Om vi sätter in specifika, genomtänkta, åtgärder som stimulerar en positiv utveckling har vi kanske chans att vända utvecklingen.

Att använda misstagen
Och precis som VD:n i inledningscitatet säger – det är inte fel att göra misstag, det är hur vi använder kunskapen efteråt som är avgörande.

Rekrytering bryter utanförskap?

Utanförskapet i samhället är ett konstant problem. Nyligen presenterades en undersökning gjord av forskare på Göteborgs Universitet, där ungefär en tredjedel av de intervjuade mellan 18 och 29 år kunde tänka sig att avstå demokratin. Att demokratin inte är värdefull för en så stor grupp unga oroar naturligtvis. Det finns anledning att tro att just utanförskapet är en avgörande anledning till att en stor andel unga människor inte upplever att de ingår i dagens samhälle, eller att det är meningsfullt.

Medveten rekrytering
Ett sätt att påbörja en förändring som kan dra utvecklingen åt rätt håll är att företag och kommuner mer medvetet rekryterar bredare, socialt, könsrelaterat, etniskt och geografiskt. Rekrytering av medarbetare skapar en dynamik om den hanteras på rätt sätt. med olika referenser och referensramar, delvis olika värderingar och prioriteringar kan vi på så sätt öka utsikterna för en acceptans av de personer och de förhållningssätt som eljest inte kommer till uttryck.
(Håll med om att eljest är ett bortglömt ord, som vi behöver återanvända).

Kvotering
Rekrytering genom kvotering är något som ibland lyfts fram som en bra lösning. Genom att kvotera in kvinnor, unga, arbetslösa, handikappade eller andra grupper skulle vi tvinga företag och verksamheter att bredda sin sammansättning av personal och garantera en större tolerans och ett mer dynamiskt innehåll.Inte minst styrelser och kvinnor är ofta uppe till debatt. Mer kvotering av kvinnor skulle enligt förespråkarna bädda för mer allsidigt belysta konsekvenser av styrelsebeslut etc.

Rekrytering i två steg
En annan form av kvotering är att säkerställa ett allsidigt urval före slutgiltigt ställningstagande. Dvs att när det finns X antal sökande med en viss bakgrund får rekryteringsprocessen fortsätta. Det är en kittlande tanke, som skulle ge kraft åt de minoriteter som tvekar att söka ”eftersom jag ändå har fel efternamn” eller ”jag har ändå ingen chans med min bakgrund”. Genom att stimulera sökanden att faktiskt söka ett jobb, skulle många fler aktiveras och stimuleras att se sina egna möjligheter.

Skenbart urval ?
Risken är att den typen av statistisk underbyggnad blir ett formellt, men inte reellt verktyg, som i värsta fall blockerar den verkliga rekryteringen. Man kan lätt tänka sig att oseriösa företag och verksamheter skulle kunna fylla kvoten av sökande ”på pappret” för att sedan, när detta är klart, påbörja det verkliga urvalet. Men visst skulle det kunna testas i några branscher eller några sammanhang.

Att väga kriterier
Frågan är om inte en öppen redovisning av vägning av kriterier är en mer framkomlig väg. Den verksamhet som söker personal får öppet redogöra för hur olika kriterier väger in i den slutliga bedömnngen. Och där kan faktorer som tidigare erfarenhet, bakgrund, kulturell identitet, språk etc spela stor roll och också lyftas fram som viktigare än vid rekrytering på traditionellt vis. Att synliggöra vad som värdesätts måste vara viktigt. Och synliggjorda kriterier kan därefter diskuteras, ifrågasättas och debatteras….

Länktips:
http://miklo.se/miklonomics/kvotera-s%C3%B6kande-ist%C3%A4llet-f%C3%B6r-personal

Föds idéer på gränsen?

Innovation, nyföretagande, entreprenöriellt lärande, innovationssystem, kluster… ett antal ord har på senare år fått fäste i debatten och blivit bärare av tanken på att kunskapsutveckling kan leda till att nya företag bildas, alternativt att de gamla utvecklas. Finns det någon generell regel för hur idéer genereras och fångas upp?

Människans dilemma
Vi människor kan ju beskrivas som fast i två världar, en fysisk värld och en tankevärld, eller idévärld om vi så vill. I vaket tillstånd dominerar det fysiska. Vi rör oss i rumstiden enligt bestämda regler, samtidigt som vi hanterar sinnesintryck och bearbetar dem  tankemässigt. I sömnen tar det fysiska time-out och vi drömmer och rör oss fritt i den tankevärld vi också tillhör. Växelspelet mellan idéer och fyiskt liv gör oss till människor. (Liksom vår ovanliga förmåga att göra motsatsen till det logiska eller det naturligt förutbestämda).

Tomrummet
Nya företag startas baserade på en bärande idé. Ofta för att någon har sett en möjlighet som ingen annan har kunnat eller velat utveckla affärer kring. I tomrummet mellan bestående system finns utrymmet för den företagsamme. Bejakas idén blir företaget lyckosamt. Men tomrummet får inte vara alltför avlägset, det måste vara synligt för de tänkta kunderna. Alltför tidigt väckta idéer får inte den respons som krävs.

Varifrån kommer det nya?
Eftersom ingen dag är den andra lik finns i någon mån en innovativ kraft inbyggd i våra system. Vi tänker nya tankar, vi gör nya saker, vi överraskar oss själva med att faktiskt förnya oss, utvecklas. Men varifrån kommer detta nya?

Mellan lek och allvar
Ungefär som färgerna uppstår på gränsen mellan ljus och mörker skulle man kunna tänka sig att idéer uppstår på gränsen mellan allvar och lek. Detta hävdas i alla fall från vissa håll. Kanske är det så, att det barnsligt löjliga, det absurda, måste möta det invanda, bekväma, det kända, för att något ska hända? Är det i kollissionen mellan våra föreställningar som idéer föds?

Här föds innovativa idéer ?
Om man tittar på nedanstående länk får man ta del av ett föredrag som hävdar att det är så: Att innovativa ideer föds på gränsen till det löjliga. Länken hittar du här.

Tack till Per Östling för länktipset.

2021 outside the box

För oss som bor eller arbetar i Göteborg är det viktigt att staden utvecklas och att den upplevs som attraktiv av besökare. Inte minst för företagen som finns i göteborgsområdet är det en styrka att kunna erbjuda kunder och anställda ett sammanhang och en puls i tiden. När nu kommunstyrelsen igår godkände det underlag och tjänsteutlåtande som stadens tjänstemän tagit fram när det gäller 400-års-firandet år 2021 lades grunden för flera intressanta processer. Detta är något av det som skulle kunna hända.

Stärk vi-känslan
Göteborg tar fasta på medborgarnas olika inspel och skapar inte bara ett speaker´s corner vid Brunnsparken (bra initiativ) utan laborerar med stöd av modern kommunikationsteknik fram sätt att stärka deltagandet och identifikationen, vi-känslan, som allt bygger på. Staden är inte administrationen, inte husen, inte gatorna. Staden är det liv som levs och de förhoppningar, drömmar och strävanden som stadens människor bär på. Staden är hårddisken. Människornas idéer och livslust är filerna. Och fortsätter vi denna allegori kanske kulturen är operativsystemet och kommunikationen, språken, musiken, därmed möjligen programmen, våra ”word” och ”itunes”….

Älvstaden
I den rapport som kommunstyrelsen beställde och fick fanns ett stort antal idéer för hur staden skulle kunna bygga vidare på sina grundvärden. Besökare förväntar sig att vi är bättre på att lyfta fram närheten till älven och andra vatten. T.o.m. regnvattnet skulle kunna bli en attraktion föreslogs i idéunderlaget.
Frihamnen, mitt i staden, skulle kunna bli en helt ny stadsdel. Viking Green City är ett spännande förslag, som inte rymdes i det beställda underlaget, men som tagits fram av Håkan Cullberg m.fl. En symbolbyggnad mitt i älven som lyfter hela staden. (Det som behöver vägas in i detta förslag är sannolikheten/risken för havsnivåhöjningar, dels permanent, dels i samband med extremväder).

En socialt mer utjämnad stad
Vagnen vänder vid Komettorget. Därbortom finns ingen hållplats. Mentalt är det tungt. Som att befinna sig på Internets sista sida (ett skämt för 10 år sedan på webben). Det är förödande för självbilden och för unga människors framtidshopp att se sig själva bokstavligen vid vägs ände. Att verka för en social utjämning är en av de viktigaste uppgifterna de närmaste åren. Å andra sidan – lyckas vi skapa positiva utvecklingsprocesser som inkluderar och tar till vara resurser på ett nytt sätt, har vi också något viktigt och värdefullt att visa upp för omvärlden 2021.

Att bryta mönstren, outside the box
Alla lösningar finns. Det vi måste klara och som också kan ge internationell lyskraft är att vi visar att det går att bryta mönstren, att det går att tänka outside the box. Omställningen av samhället handlar mycket om att tänka i nya banor och se nya värden som dels blir gemensamma, dels blir affärsmässigt intressanta för den växande sociala ekonomin. Mer om det en annan dag.

Spårtaxi på Chalmers!

Förändringsprocesser är märkliga. Förutom att förändringen i sig innehåller oförutsägbara komponenter är inte minst tidsaxeln och förändringsstegen svåra att förutsäga. Andra parametrar är motkrafterna och de ekonomiska förutsättningarna för en företeelse. Status quo, business as usual, har stöd från många håll – något som försvårar förändring, ny teknik, nya beteenden etc. Ett exempel på ny teknik som under flera år väntat på genombrott är spårbunden automatisk persontransport, även kallad PRT, spårbilar, spårtaxi, podcar m.fl. namn.

Pilotbana på Chalmers
Idag, 22 augusti, genomfördes en konferens och workshop på Chalmers arrangerad av Johannebergs Science Park och Innovatum. Utgångspunkten var en färsk rapport om ett spårtaxisystem skräddarsytt för Chalmers campus Johanneberg. Tanken är att kombinera teknikutveckling, forskning, demonstration av ett fulleskalesystem med 35 vagnar för 6 personer. Bakgrunden är att Chalmersområdet inom kort räknar med att ta emot ytterligare 4000 personer till de arbetsplatser som knyts framför allt till utvecklingen av Johanneberg Science Park. En spårtaxibana skulle på så sätt fylla flera funktioner.

Design !
Under workshopen kom många värdefulla synpunkter fram. Inte minst betonade Göteborgs stadsarkitekt, Björn Siesjö, att de tekniska konstruktionerna och presentationen av desamma måste underordnas ett professionellt designtänk. Det fungerar inte att enbart utgå från tekniken – systemen, balkar, stolpar och angöringar – måste integreras elegant i stadsbilden och också bildmässigt beskrivas på ett tilltalande sätt.

Kittlande…
Andra frågetecken som dök upp var bullerfrågor, säkerhetsaspekter och analys av resandeströmmar, riktigheten i kalkylunderlag osv. I grunden mycket konstruktiv och välvillig kritik. Eller som formulerades på mötet: Det är lite kittlande med denna typ av lösning som frigör ytor i markplanet och tillgängligheten till kuperade områden som Medicinarberget och en möjlig direkt förbindelse till Linnéplatsen respektive Korsvägen.

Tidsperspektiv
Själv har jag följt teknikutvecklingen och diskussionerna sedan 1998, då jag fick lyssna till Sten Staxler och andra pionjärer på ett seminarium på Ekocentrum, på den tiden då verksamheten fanns i Sankt Jörgen Park på Hisingen. Idag fick jag dessutom höra att Härryda kommun, 7 år efter att de deltagit i ett informationsmöte som jag ordnade, nu tagit med spårtaxi i sin översiktsplan. Utveckling sker sannerligen språngvis.

Invigning 2021
Det ska bli spännande att se om pilotanläggningen på Chalmers kan invigas år 2021 när Göteborg fyller 400. En optimal tidplan ger vid handen att teknikutveckling, projektering, byggande och idriftsättning skulle kunna vara klara om 7-8 år, lite beroende på hur mycket överklaganden som de facto sker.

Samverkan
Fastighetsägare, industrin och andra samarbetspartners till Johanneberg Science park kommer att ha en viktig roll i förverkligandet. I gammal god göteborgsanda, kanske ?

Egenanställning – en gränslandsföreteelse

Det finns en fascination att röra sig i gränslandet mellan det invanda, kända, och det outforskade, okända. Det är i detta gränsland förutsättningarna för uppfinningar och innovationer, affärer och kreativitet, framsteg och utveckling återfinns. Med sinnena öppna för nya idéer och nya möjligheter kan vi röra oss i gränslandet och generera mervärden som annars inte skulle uppstå – i varje fall inte just där och just då.

Företagare OCH anställd
Egenanställning, där den enskilde tar sina egna uppdrag men överlåter administration, bokföring, löneutbetalning, skatteavdrag, F-skattsedel, försäkringar etc till en förening, ett kooperativ, är en sådan gränslandsföreteelse. Som egenställd är man företagare och anställd i ett. Har dubbla roller: ett ansvar att skaffa sig intäkter och uppdrag som vilken företagare som helst, och samtidigt frikopplad från arbetsgivaransvaret och företagandets byråkrati med momsinbetalningar, skattemyndighetskontakter och redovisning.

Svart blir vitt
Idag sker mycket extraknäckande helt svart. ROT och RUT har haft en viss effekt, men om fler skulle använda egenanställningsmetoden skulle samhället, och uppdragstagarna, tjäna långsiktigt på detta. När uppdragstagaren enkelt kan ”skicka en faktura” på genomfört arbete utan att först skaffa F-skattsedel, registrera firma osv blir steget till att göra rätt för sig enkelt.

Att testa en affärsidé
Istället för att säga upp sig från ett arbete för att satsa på en osäker framtid som egenföretagare kan den enskilde testa sitt kunnande och sin respons hos marknaden genom att debitera genom egenanställningsföretaget. Steget från idé till förverkligande av en företagsidé blir kort. Samtidigt får den enskilde ett kvitto på om idén är bra eller om den måste ändras eller avskrivas. I gränslandet mellan anställd och företagare uppstår möjligheten att testa en försörjningsväg.

Studerande, asylsökande, arbetslösa…
Det finns många personer som har nytta av egenanställningskonceptet som en väg till att försörja sig på ett korrekt sätt. Samhällets regelverk är inte helt i fas med idéerna, men så är det ju alltid. Först kommer förändringen, därefter bekräftas den av lagar och regler.

På de sätt jag kan ska jag försöka bidra till att systemet utvecklas eftersom vi behöver utveckla arbetsmarknaden att hantera en allt mer mångfacetterad värld.
Återkommer i detta ämne när det finns mer att berätta.