Category Archives: Nya perspektiv

Nu kommer kvinnorna

Posted on by
Reply

Det pågår ett systemskifte under ytan, där traditionell konkurrensekonomi ersätts av en relationsekonomi. Istället för att vinna genom att försämra för andra verksamheter vinner företagen på att i samverkan och i relation med kunder, företag och andra verksamheter skapa nytta för sig själv och för fler än sig själv.

Anna – en modell
Jag får skjuts från en konferens av den moderna affärskvinnan, vi kan kalla henne Anna. Vi har en dryg timme att åka, hon kör säkert och smidigt. Tre kvart av tiden ägnar hon åt relationsbygge i telefon. Hon följer upp trådar som blivit hängande, kontaktar kunder och kollegor, stämmer av och rapporterar. Jag förstår bara fragment av innehållet, men ändå så pass mycket att jag förstår att Anna är en representant för den nya ekonomin. Hon bygger relationer. Hon skrattar ofta utan att det är tillgjort. Hon är trevlig och samtidigt konstruktiv. Samtalen, som blir 4-5 stycken under resan, bygger ytterligare på de redan existerande relationerna. Före och efter samtalen finns en skillnad hos motparten. Grunden läggs för senare beslut. Skickligt.

Tydlig win-win
Det är ingen överraskning att det är kvinnorna som lättast bygger den nya ekonomin, eftersom det är – om man generaliserar – lättare för kvinnor än män att hantera relationsbyggen. När affärer nu bygger på goda och väl fungerande relationer blir kvinnorna de som tar täten. I takt med att kvartalsekonomerna spelar ut sin roll, kommer helt andra företagsledare ta plats, där framgång genereras på andra sätt än genom att vinna på att den andre förlorar. Framgången i affärer mäts framgent med andra måttstockar, där förtroendeskapande åtgärder och tydliga win-win-lösningar blir skolexempel.

Framtidens företag
Framtidens affärer måste generera fördelar för producent, konsument, samhälle och miljö. Företag som lyckas med denna ekvation kommer att bli framgångsrika och locka både kunder och anställda. Justa företag som ser längre än sin egen profit tar täten i omställningen. Visst är det spännande?

Nu byter vi produkter

Posted on by
Reply

Enligt de planetära gränsvärdena är hotet mot ekosystemet och mångfalden större än alla andra miljöhot, klimathotet inräknat. Eftersom många gifter och tungmetaller ackumuleras är det bråttom att fasa ut tillförseln av främmande ämnen i kretsloppet. Det vi måste diskutera är hur vi enklast påbörjar en verklig omställning.

Vi måste börja någonstans
Troligen är den enklaste vägen att börja med produkter med tydlig identitet och med ett tydligt utbud av ersättningsprodukter. Vanliga konsumentprodukter är troligen enklast att börja med. Kanske är det en produkt per månad som ska tillföras en lista i ett slags abonnemang, där konsumenten stegvis förbinder sig att byta en produkt i taget under ett år, med start varje månad och där konsumenten får i brevlådan / per mejl / sms ett informationsblad eller länk som ger all nödvändig information om varför produten måste fasas ut och vilka ersättningsprodukter det finns.

Företagen kan betala
Detta ersättningsabonnemang skulle arbetsgivare kunna bjuda sina kunder, anställda och affärsbekanta på och de som fullföljer konselvent får någon slags diplom eller belöning (som företaget/arbetsgivaren också står för). Hela upplägget kan företaget ta upp som riktad marknadsföring eller som en kompetenshöjande åtgärd för sin personal och även redovisa i sitt public relation-avsnitt och CSR-avsnitt i årsredovisningen.

Två val
Under 12 månader ska således konsumenten göra tolv substitut. Och för varje månad ackumuleras antalet produkter. Konsumenten kan göra två val: 1. enbart avstå att köpa den eller 2. avstå att köpa produkten och i stället köpa en produkt som är mindre belastande för miljön, helst en ekologisk produkt om sådan finns. Man skulle också kunna tänka sig att konsumenten själv får välja ur en lista i vilken ordning hen vill fasa ut produkterna.

Tio produktförslag
Bananer – för att de är enkla att identifiera och äts av många barn
Kaffe – för att det är en volymprodukt
Potatis – för att potatis står för 75 % av gifttillskottet i det svenska jordbruket
Mjölk – för att det är en identifierbar produkt med stor volym
Ägg – för att det är en identifierbar produkt med stor volym
Äpplen – för att det hjälper svenska odlare att få draghjälp i omställningen
Vin – för att det sänder en viktig signal till producenterna att ta hand om sina jordar
Smör – för att det sänder en tydlig signal till mejeribranschen
Glödlampor – för att det finns LED-lampor som sparar energi och resurser
Hushålls- och toapapper – för att det innebär att returpapper används mer.

Det ska bli intressant att se om eller när denna idé kommer att lanseras.

Tusentals idéer för 2021

Posted on by
1

Visioner och framtidsbilder är viktiga för att samla kraften hos många människor. Oavsett om det gäller en mindre krets, en organisation, ett företag eller ett samhälle. Nu har Göteborgs Kommunstyrelse fått ett arbetsmaterial som heter duga: Göteborg 2021. Framtaget och excellent sammanställt av Göteborg&Co.

Vad blev det?
Två böcker, en film och massvis med webbpublicerat material, paketerat på ett för politiker och allmänhet begripligt sätt. Göteborg&Co har gjort ett strålande jobb att fånga upp de viktigaste frågorna för staden inför, under och efter 400-årsjubiléet om några år. 1680 förslag från allmänheten redovisas, systematiskt och tematiskt på ett spännande sätt, även med angivande av förslagsställare. (Ser vi här ett embryo till gräsrotsdemokrati?) I den andra boken sammanställs förvaltningars, projekts och perspektivgruppers arbete under det senaste året. Summan har blivit en myllrande uppslagsbok i idéer för ett bättre samhälle, en trivsammare och en mer framåtinriktad stad som vill utvecklas.

Drömmar
Naturligtvis går det att hitta saker som saknas. Allt är inte med (och tur är väl det – vi vill knappast att kommunen ska vara involverad i allt som händer). Men mosaiken av förslag ger ändå en väldigt intressant och hoppfull bild av de drömmar som människor i staden bär på och som har chans att förverkligas. Det som är påfallande är att så många av förslagen fångar upp hållbarheten och tar sin utgångspunkt i mötet mellan människor. Det är kanske rent av så att rapporten illustrerar en ny form av Göteborgs-andan, där erfarenheter och kunskaper från skilda håll möts och där det handlar mer om kvalitet än om kvantitet. Där vi talar mer om värde och utveckling än om konkurrens och att dela in människor i vinnare och förlorare. Kanske ser vi här rentav en vändpunkt då vi på allvar lyckas tackla flera av de problem som återstår att lösa.
Återkommer med mer tankar kring Göteborg 2021.

Länkar till material finns på www.goteborg2021.com .

Från konkurrens till samarbete

Posted on by
1

Frågan är om vi just nu är mitt inne en omsvängning i synen på vad som kännetecknar ett framgångsrikt företag. Näringslivets framgångsbild har varit lika med en slags ”the- winner-takes-it-all”-syn och en strävan efter monopolställning på andra företags bekostnad. Men något håller på att ändras.

Konkurrens och monopol
Man skulle kunna beteckna det slags företagande som varit dominerande de senaste decennierna för ett egoistiskt företagande, en slags ”jag-ekonomi”, där den egna vinsten varit överordnad allt annat. Strävan har varit att konkurrera ut medtävlare och andra företag. Monopolställning har varit målet. Dominans. Att vinna, juste eller ojuste över ”de andra”.

”Vi-företag”
Det som nu framträder tydligare och tydligare är en ”vi”-kultur. Företag samarbetar med andra företag, med kunder och i olika konstellationer för att man inser att tillsammans blir man starkare. Det kan vara grupper av leverantörer eller grupper av hantverkare som går ihop för att kunna ta ett stort uppdrag. Det kan också vara mindre företag som tillsammans går ihop för att erbjuda en mer komplett systemleverans eller entreprenad. Vi-företagandet är en trend som kommer.

Sociala företag
Ytterligare en variant av företag som utvecklas är koopertiva företag, där personer med en gemensam idé går samman för att i gemensamt ägande/styrande säkra företagets utveckling och ekonomi. Inte minst sociala företag, företag med ett uppdrag eller en utgångspiunkt i ett socialt engagemang bildas ofta som kooperativa föreningar.

Framtiden
En gissning är att vi kommer att få se mindre och mindre av konkurrensföretag och mer och mer av samverkansföretag. Mindre ”jag” och mer ”vi”. Helt enkelt för att alla tjänar på det. Ju fler som får möjlighet att utveckla sin kompetens, desto bättre mår samhället.

Vi behöver ett varför

Posted on by
Reply

Venture Cup Väst hade regionfinal ikväll. Totalt hela 380 affärsplaner hade bantats ner till 10 finalister, som alla hade en mycket bra affärsidé för ett nytt företag. Många av dem dessutom med miljö- och hållbarhetslösningar alternativt tydliga mervärden som kan kommuniceras till kunderna.

Sanne Aronsson
Kvällens riktigt stora behållning – pristagarna får ursäkta – var en monolog av Sanne Aronsson, inspiratör och entreprenör, som faktiskt tog upp mycket centrala frågor kring företagares värderingar och motiv. Med egna upplevelser som utgångspunkt tog Sanne ett stort grepp och diskuterade kring frågan ”Varför?”. Har vi en plats i vårt hjärta som egentligen vill fyllas med en mening, ett varför, varför driver vi företaget? Sanne berörde djupt grundläggande frågor. Måste inte varje företag säkerställa att företaget bidrar till en bättre värld?

Relationsekonomi
Frågan är om inte Sanne är ett exempel på en helt ny trend i samhället och företagandet. Istället för konkurrens och utslagning – ”må bästa företag vinna” – en konkurrensekonomi som bygger på priskonkurrens och som under decennier lett till utarmning av mänskliga och miljömässiga resurser; istället för denna slags hierarkiska ekonomi där den starke vinner kommer vi nu att gå in i en realtionsekonomi, där företagen samverkar med andra företag, samverkar med sina kunder för att säkra upp kvalitet, gemensamma volymer, avropsbeställningar, att dela risk och vinst osv. Relationsekonomin bygger på långsiktighet och förtroende. Samverkan och samarbete för att ta vara på varandras resurser och kompetenser.

Twitterrekord
Twittrandet ikväll på Venture Cup-regionfinalen tog fart och nådde enligt uppgift toppnivå i Sverige. Dagens fråga var enligt uppgift ”kan pengar vara ett ´varför´?” Dvs kan pengar vara den yttersta meningen med verksamheten, med företaget? Sanne hävdade att vi som människor längtar efter att fylla tomrummet i vårt hjärta, vårt varför.

Hoppfullt
Kvällen lämnar en mycket hoppfull känsla efter sig. Vi är på väg in i en ny era, där företagandet inkluderar de sociala aspekterna på riktigt.

Hur det gick i tävlingen? www.venturecup.se
Miljö- och energipriset: www.ekofonden.se

Flyktingbarn och skola

Posted on by
Reply

Gamla lösningar fungerar inte i nya situationer. De gamla strukturerna klarar inte att hantera behoven så som de dyker upp idag. Ett tydligt exempel är hur skolan ska organiseras för att hjälpa dagens unga att möta morgondagens utmaningar.

Orimliga villkor
Den som kommer från en helt annan kultur, kanske utan att ha lärt sig att läsa och skriva överhuvudtaget, kanske från en krigsliknande konfliktsituation som flykting och som ska placeras i en svensk skola – hur hjälper vi hen att knäcka alla de samtidiga koder som vårt samhälle innehåller? Den som är 13 år och har 3-4 år kvar för att bli godkänd i svenska, engelska och matematik på grundskolenivå, hur hjälper vi hen att både förstå vad att läsa och att skriva innebär, att introducera ett främmande språk, en förståelse och en mångtydighet i det talade och skrivna språket och att samtidigt hantera svåra minnen och en osäker situation i ett nytt land?

Förslag från regeringen
Ett förslag häromdagen var att förlänga skolplikten till 18 år. Och därmed förlänga tiden som flyktingbarn kan få på sig att klara grundskolekraven. Flylktingbarn placeras ju traditionellt efter uppnådd ålder i ”rätt” klass. Med ett flexiblare synsätt skulle flyktingbarn kunna få möjlighet att gå ett par år extra i grundskolan.

En ny slags praktik
Det kan vara en framkomlig väg, men det också vara så, att lärandet underlättas av ett begripliggörande sammanhang. Genom att t.ex. inrätta en ny typ av ”långtids-prao” skulle elever formellt kunna tillhöra skolan, men till stor del tillbringa skoltiden som praktikanter i industrin eller i annan verksamhet för att komma in i samhället genom att göra saker: klippa gräs, skotta snö, assistera kring lättare arbeten av praktisk natur. Genom att införa pedagogik i en ny slags lärlings- eller praktikverksamhet lägger vi grunden till verklighetsförståelse, ordförråd och samband. Livet blir begripligt.

Nya lösningar
Nya förhållanden – som ensamkommande flyktingbarn – kräver nya lösningar. Låt oss utgå från vad barnen behöver istället för att stelbent titta på vad som finns. Så ger vi alla barn en chans att skapa sig en framtid och förverkliga sina idéer.

Odling i staden

Posted on by
4

Det pågår en omställning i det tysta. Stadsboende längtar efter att odla inne i staden. Inte bara ha en kolonilott i någon närförort. Utan odla upp parker och gräsmattor, rabatter och bostadsområden. Det är fascinerande vilken kraft detta engagemang visar.

Många varianter
Odlandet tar olika former. Guerilla gardening, Stadsjord, Tillväxt, Tillsammans-odlingar, kooperativ, enskilda odlingar, parkodlingar, kretsloppslösningar, komposter, företagande…
I Berlin är Prinzessinnengärten en intressant förebild. Med tillfälliga säckodlingar och med en estetisk design skapas inte bara en odling, utan också en mötesplats och en plats för kunskapsöverföring.

Motiven
Motiven för att odla varierar. För att det ger stimulans, för att det drygar ut hushållningen, för att det skapar gemenskap, ett vackert närområde och rent allmänt bidrar till en lägre miljöbelastning. Motiven kan också handla om att flera olika intressen samverkar: fastighetsägare som vill höja nöjdhetsindex och status för ett område samtidigt som de boende vill försköna sitt närområde.

Företagande
Trädgårdskurser, vandringar, provsmakning, matlagning i kombination med odling, pedagogik, rehab, språklig introduktion för nyanlända, social gemenskap, provodling, samarbete med större odlingar, kompostservice, fastighetsskötsel, skolträdgårdsskötsel… det finns en hel rad tänkbara affärsmöjligheter kopplade till odling. Och ännu oupptäckta blandvarianter, där odlar- och brukarkoperativ samarbetar kring odling, marknadsföring och försäljning… Kort sagt – odlingen öppnar många nya vägar till försörjning. Det verkar som om odlartrenden förstärks som en reaktion på hur samhället har utvecklats. Det är dags att odla våra intressen.

Länkar
Tidigare på denna hemsida www.christerowe.se/larjean-mellan-stad-och-land/
Om du vill veta mer om urban odling kolla bl.a. följande länkar
www.tillvaxt.org
www.stadsjord.se
www.stadsnaraodling.se
www.prinzessinnengarten.net

Lagstiftning och förändring

Posted on by
Reply

I veckan som gick deltog jag i en konferens om energisparåtgärder i den kommunala planeringen. Länsstyrelsen, Boverket, Energimyndigheten… alla var där och gav sina bidrag till ett stort antal västsvenska kommuner. Är vi på rätt spår?

Outside the box
Mellan raderna gick det att utläsa en relativt stor spänning mellan regelverk och vad som behöver göras. Det var påfallande ofta som föredragshållarna nuddade vid de tillkortakommanden dagens regelverk lett oss in i. Och kanske just där finns det hoppfulla: att de lösningar vi måste söka ligger utanför de ramverk lagarna satt upp. Så hur gör man för att ändra systemet utan att ändra ramverket?

Eftersläpning
Lagstiftningen släpar nästan alltid efter och bekräftar den praxis och de arbetssätt som redan blivit inkorporerade i samhället. Nya rön och omfattade sanningar kunde inte förutses när nuvarande lagar skrevs. Möjligheten en radikal omställning av energisystemen var t.ex. inte uppenbara för 10 år sedan, kanske var heller inte insikten om vilken betydelse energianvändningen har när det gäller klimatpåverkan. Var tid har sina sanningar.

Försöksobjekt
Så hur gör vi? För att ha lagar och regler som möjliggör att vi – när kunskaper och omständigheter tvingar oss att tänka nytt – går utanför lagen eftersom kunskapsbasen och värderingarna förändras dynamiskt i en snabbare takt än någonsin. Ska vi skapa arenor och pilotprojekt som får som uppdrag att vara försöksobjekt just i syfte att möjliggöra praktisk förändring av samhället? Ska vi organisera kaoset ?

Gräsrötter
Naturen är självorganiserande och frågan är om inte samhället mår bra av att i betydligt större utsträckning än hittills var detsamma. Samhället som ett ”uppifrån”-projekt är en utopi. Ska medborgare och invånare känna delaktighet och faktiskt också vara delaktiga är det rimligt att utgå från ett tydligare gräsrotsperspektiv. Vi är alla en del av det som utgör samhället. Då är det inte mer än rimligt att vi alla är med och formar det.

Nästa besked
Dialog, samverkan, arenor, workshops, processer i flera steg, icke-linjära processer… det var många och hoppfulla förslag som kom fram på statens seminarium. Det var nästan som om man sa: ”Strunta i systemet – gör det som är bäst för en sund samhällsutveckling”. Men det sa man inte. Inte ännu.

Våra drömmars stad

Posted on by
Reply

Idag passerade jag Rymdtorget i Bergsjön på väg till ett möte med tjänstemän i göteborgsprojektet Utveckling NordOst (som jag återkommer till i sinom tid). Jag hade förträngt hur torget såg ut och det var kanske därför som intrycket blev så starkt.

Vattenstadens fördelar
Varje plats har sin själ, en kombination av positiv eller negativ upplevelse, trivsel, resonans och historia. När arkitekterna varit skickliga förstärker de platsens själ när de gestaltar rummet, husen, torget, gatorna, grönskan, proportionerna… Alla vet för alla har känt detta subtila – en plats man känner en särskild koppling till, något som gör att man dröjer sig kvar. Städer med mycket omgivande vatten har denna dimension gratis, vi trivs intuitivt vid vatten, slår oss gärna ner i strandkanten, känner brisen, lockelsen. Personligen har jag några sådana favoritplatser där jag gärna stannar till, slår mig ner, känner in. På flera sätt är det dessa intryck Centrala Älvstaden borde ta fasta på – staden vid vattnet – och möjliggöra spontana möten och välbefinnande nära vattnet.

Torgskräck
Men nu var det Rymdtorget i Bergsjön, platsen mellan spårvagnshållplatsen och närmaste huskroppar. Säkerligen korrekta proportioner mellan husens längd och höjd. Säkert väl tilltagna torgytor. Flera väl tilltagna, vackra, runda skulpturer som gjorda för att sitta på. Men vem ska sitta där och varför? Platsen känns livlös.

Plats för liv
Vad avgör om vi trivs på en plats eller inte? Lär man ut det på arkitektutbildningen på Chalmers? Hur skapas glädje och liv på en plats. Vad får barn att vilja leka, vuxna att vilja mötas, ungdomar att stämma träff… Är det inte detta som är centralt för funktionen torg?

Människan över naturen
Jag frågade mig retoriskt vem det kunde tänkas vara som nöjt såg ut över torget och jublade – Yes ! Detta blev finare än jag vågade hoppas ! Vilken fin plats ! ……
Torget ser ut som det gör eftersom vi sedan några decennier lärt oss att människan står över naturen. Att det industriellt skapade är frikopplat från vår livssfär. Vart det tänket leder oss blir bara tydligare och tydligare. Vi slösar på naturens skafferi som aldrig förr, föröder ekosystemen och beter oss hänsynslöst på global nivå….
En gräsmatta för all del, med fotbollsmål modell handbollsstorlek och avskärmningar som såg ganska OK ut. Det såg ut som gräsplätten tillkommit efter att torget gestaltats.

Hållbar Stadsutveckling
Tomheten på torget illustrerar för mig vikten av att utgå från verksamhetsidéer, människors förmågor och önskningar. Att formen (orkestern) måste ackompanjera innehållet (vokalisten). Och inte tvärtom. Rymdtorget visar vad som händer när en gemensam yta skapas utan att först fånga upp de förväntningar och drömmar människor har som ska vistas där. Hållbar Stadsutveckling handlar om att vända på perspektivet och sätta människors drömmar före den slutliga gestaltningen.

Ideologi och omständigheter

Posted on by
Reply

1900-talets utveckling har lett oss fel. Vi trodde att en snabb välfärdsökning, följd av hyperkonsumtion och spekulationsekonomi skulle leda till en evig och jämlik tillväxtspiral där alla skulle bli vinnare. Så fel vi hade.

Karta och kompass
När vi nu diskuterar i vilken riktning, hur snabbt och med vilka metoder samhället ska ställas om är det väsentligt att förstå vilka delar av det nuvarande samhället som kan bestå och vilka delar som måste förändras. Samtidigt som vi analyserar och utvecklar konkreta modeller för ett långsiktigt hållbart samhälle, behöver vi en orienteringskarta och en kompass. Så att vi inte går vilse igen.

Ideologi
Om eller när dagens konkurrens- och tävlingssamhälle ska ersättas med ett samarbetssamhälle för att bättre ta till vara synergier i våra gemensamma ansträngningar kommer vi att behöva en vägledning på principiell nivå. Det kommer att bli nödvändigt att utarbeta olika idemässiga plattformar som dels kan vägas mot varandra, dels utgöra tillfälliga stöd i arbetet att skapa ett annat samhälle.

Några nya förutsättningar
Svårigheten ligger i att både behålla det som är värdefullt och fungerande i dagens samhälle och att samtidigt skapa nya fundament som konkurrerar med det nuvarande. Det är en stor omställning av näringslivet som väntar. Varje företag måste fråga sig hur affärsidén och affärsplanen står sig i relation till helt nya förutsättningar:
– en nerväxlad global tillväxttakt
– en begränsad tillgång till högvärdig fossil energi
– en ökad konkurrens om strategiska råvaror
– allt mer påtagliga effekter av klimatförändringarna
– allt tydligare konsumenttryck med efterfrågan på justa produkter och tjänster
– en möjlig global finanskris i liten eller stor skala
– en ökad konkurrens från framför allt BRIC-länderna.

Organisk och gemensam förändring
Att bygga helt nya institutioner kan bli nödvändigt. Det helt avgörande är att tillräckligt många vill se en förändring, och att denna förändring växer fram organiskt ur ett kollektivt medvetande och en ömsesidig respekt för olika behov.
Ansvaret är allas och vars och ens.