Det handlar om två tusen punkter!

Klimatfrågan har tappat fart både i debatten och i den konkreta politiken. De som vill få oss att bagatellisera klimatfrågan använder olika metoder för att styra utvecklingen i sin riktning. En metod de använt är att utsätta profilerade journalister för hat och hot. Så mycket att det tydligen bidrog till att SVT:s Erika Bjerström valde att sluta. SVT valde dessutom att inte ersätta henne med någon ny person med fokus på just klimatet. Ju mindre utrymme klimatforskningen får, desto lättare blir det för förvillare, förnekare och fördröjare att sätta dagordningen. Det är därför det känns viktigt att kommunikationen blir tydligare.

Svårt att hitta reella tal på temperaturerna
Jag letade efter temperaturskalor kring jordens medeltemperatur, som inte visar relativa värden (det finns det många) utan mer i absoluta tal. Det visade sig vara lite svårare än jag trodde. Några sökningar på Naturvårdsverket, SMHI och andra källor gav massvis med relativa skalor kring temperaturförändringarna, men det visade sig svårt att hitta ett diagram som illustrerade temperaturförändringarna i absoluta grader Celsius. Till slut hittade jag en sida som hade det jag letade efter.


Temperaturförändring

Den procentuella förändringen är viktig att kommunicera
Det intressanta här tycker jag är diagrammet illustrerar hur bättre mätdata stegvis gör kurvan jämnare och jämnare. Men framför allt att det procentuellt handlar om mycket stora förändringar. Sedan industrialisering tog fart för 150 år sedan har jordens medeltemperatur stigit från drygt 8 grader till nära 10 grader. I procentuell förändring handlar det på så sätt om närmare tjugo procents temperaturförändring. I folks medvetande är 1 eller 1,5 graders temperaturförändring knappt märkbar. ”Det är ju bara skönt om det blir lite varmare….” brukar det heta. Men en tjugo-procentig förändring förstår folk på ett annat sätt. Ur folkbildningsperspektiv tycket jag att det är detta vi ska kommunicera.

Att koppla till det som händer är viktigt
Och också att det är genomsnittet som synliggörs. Att Svalbard blivit 8 grader varmare på kort tid är också ett faktum. Att Kebnekajse smälter och att all dunstad vattenånga ramlar ner i skyfall tror jag folk fattar, särskilt om man kopplar det till att det nu har blivit närmare 20 procent varmare sedan vi började elda upp kol, olja och fossil gas i stor skala. Sambanden mellan det folk uppfattar och vad vetenskapen säger är viktiga att använda.

2 000 punkter är mer än 25 punkter
Nyheterna i olika kanaler kan ägna timmavis åt att analysera Riksbankens 25 punkter upp eller ner. 25 punkter är en fjärdedels procent. Nu pratar vi, för att använda ekonomernas skala, två tusen punkter. 2 000 punkter. Kan inte det perspektivet bita så vet jag inte hur folk tänker. Om nu 25 punkter hit eller dit är livsavgörande ─ vad ska då inte 2 000 punkter vara?

Fotnot
För tydlighetens skull vill jag nämna att det material som också finns på den hemsida där jag hämtade diagrammet inte nödvändigtvis är sådant som jag vill sprida vidare. Vilket inte betyder att de data jag hämtade behöver vara fel. Det är bara sammanhanget och analysen som jag inte delar.

Problem med begreppet Hållbar Utveckling

Det finns minst 282 st schematiska beskrivningar av fenomenet hållbar utveckling. (En forskare i Nya Zealand har gjort en sammanställning, se länk nedan.) Bekymret är dock inte primärt att få grafiken att tydligt återge hur olika komponenter i hållbarheten förhåller sig till varandra. Bekymret är tolkningsföreträdet och de låsningar som uppstår i hierarkiska organisationer.

Politik, vetenskap och samhälle
Det finns en politisk agenda runt begreppet hållbar utveckling, där den just nu aktuella Rio +20 – konferensen är ett led i denna agenda. Politiker på den globala och nationella scenen vinnlägger sig om att koppla begreppet till de värderingar man står bakom. När det gynnar genomslaget för den egna politiken synliggörs valda delar av hållbarhetsprojektet. Sällan bedöms hållbar utveckling att kunna bli en röstvinnare och därmed faller temat i prioritering när det gäller mediala utspel etc.
Det finns även ett vetenskapligt perspektiv på hållbar utveckling, där forskare och kunskapsbärare dels pekar på problemens dignitet, dels föreslår lösningar på kort och lång sikt.
Det tredje perspektivet på hållbar utveckling är det samhälleliga, eller den del av hållbar utveckling som berör ”vanliga människor”. När man talar om hållbar utveckling i olika sammanhang, på företag, i föreningar, vid köksbordet eller i skolan är det primärt som ett allmängiltigt begrepp. Inte som ett politiskt eller vetenskapligt projekt. Att dessa tre perspektiv på hållbarhetsbegreppet lever sida vid sida ställer till vissa problem.

Tolkningar, värderingar, bilder, blockeringar
Dels låtsas de flesta att fenomenet är entydigt – dvs bortser från de tre perspektiven. Dels skymmer medvetna och omedvetna ställningstaganden en sannare bild av vad hållbarheten kan innebära. Och här ligger en osynlig begränsningsfaktor och vållar problem. En Hållbar Stad kan tex innebära olika tyngdpunkt för de boende, för forskare och för myndighetspersoner. Ändå används begreppet hela tiden som om det var entydigt. Vi tolkar in och kommunicerar olika värderingar och bilder i begreppet beroende på vår roll i sammanhanget. I värsta fall blockerar ett sätt att tolka hållbarhetsbegreppet ett annat. Inom organisationer kan detta hämma förståelsen och bromsa en verklig utvecklingsprocess.

2021
Slutsatsen blir att det är hög tid att på allvar koppla ihop den vackra visionen om Hållbar Utveckling till den konkreta vardagen. En utmärkt verkstad för detta blir 400-årsjubiléet år 2021. För då måste väl Göteborg kunna visa upp alla sina goda hållbarhetsexempel ?

Länktips: 282 visualiseringsexempel på hållbar utveckling