Tag Archives: Göteborg 2021

Linbana över Göta Älv 2020?

Posted on by
Reply

Trafikkontoret i Göteborg arbetar med att ta fram beslutsunderlag för en unik kollektivtrafiklösning i staden. Tre olika linbanesträckningar skulle kunna möjliggöra snabba personresor mellan stadsdelar som idag är lite avskärmade av barriärer, i första hand Göta Älv, men även järnvägsspår och naturgivna förutsättningar. Det låter lite märkligt med linbana i en stad, men lösningen har testats i flera städer: London, Ankara och La Paz för att ta några exempel. Den 20 januari presenterades arbetet för en intresserad skara göteborgare.

Några likheter och skillnader med spårbilar/spårtaxi
Själv såg jag möjligheter med spårbilar/spårtaxi redan på 90-talet. Den tekniken har också förfinats. Skillnaden är att spårtaxi framförs på ett system av skenor, medan linbanan hänger i kraftiga kablar och kan drivas gemensamt. En annan skillnad är att spårtaxi öppnar upp för ett flermaskigt bansystem, medan linbanan i huvudsak går från A till B och tillbaka. Elasticiteten i kablarna begränsar rimligen hur lång linbanan kan bli, liksom antalet gondoler. Å andra sidan är linbanans förmåga att klara branta stigningar intressant, liksom att det blir få rörliga delar i ett linbanesystem.

Några fakta om det som planeras
Idén med linbana i Göteborg är inte ny. Till förra jubiléet 1923 monterades en linbana från Näckrosparken till Liseberg, men den togs ner efter ett par år. Tanken är nu att på tre ställen korsa älven och avlasta kollektivtrafiken framför allt över den nya Hisingsbron. Man siktar på gondoler för max 25 personer och med som bäst 45 sekunder mellan varje gondol. En resa från Järntorget till Wieselgrensplatsen via Lindholmen och Lundby skulle ta 11-12 minuter. Ett par cyklar och barnvagnar skulle också kunna följa med per gondol. Kapaciteten är i nivå med spårvagnstrafiken.

Frågor
En antal delfrågor inställer sig naturligtvis. Trafikkontoret tycks ha tänkt på det mesta. Bemanning av stationer och av vissa gondoler är en sådan sak. Höjd över älven i nivå med Älvsborgsbron är en annan detalj man inkluderat. Dubbla bärande kablar ökar stabiliteten, mjuk inbromsning vid varje station, tillgänglighet och in/urstigningstakt i paritet med Stockholms tunnelbana (20 sekunder) är sådant man inkluderat. Men hur tänker man resandeflödena? På Hisingen är Backaplan ett nav för många bussar och omstigning till spårvagn. Ändå vill man förlägga ändhållplatsen till Wieselgrensplatsen. Och den nya Hagastationen för Västlänken? Hur ska pendlarna dra nytta av linbanan om den inte ansluter till Hagastationen?

Pelarna
I London byggdes linbanan till OS-invigningen och blev sedan kvar. Där står den still 30 dagar per år, sades det, till följd av kraftig vind. Den tänkta svenska lösningen med dubbla kablar ska göra resan säker även upp till vindhastigheter på 27 sekundmeter. Och människor med svindel eller rädsla för höjder lär inte kunna åka med. Pelarna som ska bära upp konstruktionen går heller inte att trolla bort – frågan är hur störande de blir i stadsbilden? Kan de även användas för telekommunikation eller något annat?

Redan klar 2020?
En miljard kronor sägs investeringen handla om för den första, s.k. lila, linjen. Inga beslut är fattade, men senast före sommaren i år måste kommunfullmäktige ha gett klartecken till ett fördjupat arbete, där detaljplaner och upphandlingsunderlag börjar tas fram, så att invigningen skulle kunna ske redan 2020 i samband med att Hisingsbron blir klar och spårtrafiken över älven måste göra ett uppehåll.

Framtiden – kollaborativa transporter?
Det som också behöver funderas på är systemlösningar på lite längre sikt. Vilka andra behov kan linbanan vara med och lösa? Kommer vi att få en utveckling på sikt, där cykeltransporter (lastelcyklar etc) ersätter mindre varutransportbilar eftersom cyklarna är både klimatsmartare, tidsbesparande och mindre bullriga – och kommer vi i så fall att få ett mini-containersystem anpassat för lastcyklar och kommer då behovet av att skicka varor i mini-containers över älven kunna täckas av linbanan? Särskilda gondoler på särskilda tider? Frågan kan vara intressantare än vi tror eftersom vi kanske kommer att få se ”samlastning” på ett nytt sätt, när människor som ändå reser i viss riktning också – mot en viss ersättning – tar med sig lite smågods och paket. Ungefär som man alltid gjort på landet, men som skulle kunna lösa en del av distributionsinfarkten även i en stad….

Göteborg 2021 – processen har varit nyttig
Tanken på en linbana är intressant och extra roligt att idén föddes genom arbetet för 5 år sedan i Göteborg 2021-processen. Det är göteborgarna själva som väckt idén.

Länktips: http://www.goteborg2021.com/jubileumsprojekt/linbana/
http://forlivochrorelse.se/linbana/

Kan delaktighet bli ett bärande tema 2021?

Posted on by
Reply

Professor Claes Caldenby var en av talarna den 23 april på ”Mellanrum”, ett mötesforum som anordnas på Göteborgs Stadsmuseum sedan flera år tillbaka. Han berättade om Göteborgs tidigare jubiléer 1923 och 1971, då staden firande 300 respektive 350 år. Det var intressant att ta del av hur firandet för snart hundra år sedan planerades och genomfördes. Men även fascinerande att se en informationsfilm från 1971, då Göteborg sågs som ett europeiskt föredöme och Hjällbo sågs som frontlinjen för modern stadsplanering.

Imponerande och bestående resultat
1923 hade utställningen imponerande 4,2 miljoner besökare på knappt 5 månader, varav 1 procent kom från utlandet. Hela arrangemanget kostade dubbelt så mycket som budgeterat, men blev samtidigt ett startskott för flera av de verksamheter som idag är självklara attraktioner i staden: Liseberg, Botaniska trädgården, Mässan-området och inte minst gestaltningen kring Götaplatsen.

Industrins roll
Jag frågade Claes om vad omvärlden uppfattade som nytt när det begav sig. Vad var det som gjorde intryck på besökarna från utlandet? Claes menade att det bl.a. handlade om att industristadens konkreta uttryck och minnen nu tog museal form. Överhuvudtaget att industrin och stadens styrande samarbetade för att genomföra utställningen var antagligen ett avgörande grepp. SKF lånade exempelvis ut sin marknadschef för projektet.

Kulturstadens idéer
Inför firandet 2021 har förberedelsearbetet pågått i flera år. Bl.a. fanns under 2011-2012 sju perspektivgrupper som fick i uppgift att vaska fram bärande idéer. Catharina Bergil ledde perspektivgruppen ”Kulturstaden” (mer om detta se länk nedan). Hon berättade om arbetet i gruppen och om de fyra huvudidéer man bidrog med, där ”Världens bästa stad när det regnar” kanske är det som sticker ut mest. Kulturpråmen och den gröna kulturbron över älven var två andra bidrag. Vad som kommer att ta form återstår att se.

Framtidstro
Själv deltog jag i perspektivgruppen ”Den gröna Staden”, som mejslade fram ett antal idéer, varav några fortfarande finns med i arbetsmaterialet inför 2021. Det intressanta är att se hur olika visioner kan förstärka varandra och tillsammans forma det som på bästa sätt kan stärka framtidstron och det goda samhället.

Delaktighet
Om 350-års-firandet 1971 sammanfattades med ”det starka samhället” och en tro på ingenjörsmässig planering av nya stadsdelar är min förhoppning att 2021 års firande kan sammanfattas med ordet delaktighet. Att så många som möjligt känner sig delaktiga i formandet av vår stad. Det handlar om näringslivet, civilsamhället och alla andra som vill bo och leva i den här staden.

Delaktighet är inte något som kan beslutas fram, det kräver lyhördhet och en vilja till samverkan från flera håll. Men tänk om delaktighet blir Göteborgs tydligaste bidrag till omvärlden 2021. Så viktigt det skulle kunna bli i en värld där motsättningarna ökar.

Länktips: www.goteborg2021.com
Jag har tidigare skrivit om 2021, bl.a. här:
http://christerowe.se/2012/08/nr116-2021-outside-the-box/

Gräsrotsinitiativ: Staden vi vill ha

Posted on by
1

Sociala medier kan stödja demokratin. Snabbheten och effektiviteten med masskommunikationskanaler som Facebook och Twitter och individkommunikation som mejl och sms bidrar till detta. Allra viktigast är ändå mötet, att få ta del av varandras tankar och önskningar. Nya folkrörelser etableras när de snabbt når sina intressenter och upplevs som relevanta.

Nya medborgarinitiativ
I tidningen ETC skrev man nyligen om nya medborgarinitiativ. ”Medelklassupproret” och ”Staden vi vill ha” var två av dem som nämndes. (Länk se nedan). Samhälls-engagemanget finns hos enskilda och grupper av medborgare, men ofta utanför partipolitiken. Man finner andra former, där var och en känner sig medskapande och fokuserade inför en viss fråga eller uppgift och där steget mellan ord och handling är kort.

Bostadsdagen 26 oktober 2013
Igår genomförde nätverket ”Staden vi vill ha” Bostadsdagen på Stadsmuseet i Göteborg, med deltagande av ett hundratal personer. Tre teman presenterades och genomfördes: Bygga billigt (och bättre), Bo annorlunda samt Renovera demokratiskt.
Forskare, idébärare, entreprenörer, företagare och politiker gav sina perspektiv på byggandet och boendet innan vi i en skickligt genomförd workshop-process deltog i formandet av ett tjugotal handlingsplaner inklusive konkreta uppgifter, motiv, tillvägagångssätt, tidplaner och ansvarsfördelning. Ett skolexempel på hur en heldag kan lotsa deltagarna från intresse till handling. Nedan ett utdrag ur dessa konkreta handlingsplaner.

Byggande  – mycket i relation till kommun och allmännyttan:
1. Bjuda in allmännyttan till en dialog om roller och ansvar,
2. Säkra att allmännyttan fångar upp och ser värdet med medborgarnas konkreta initiativ,
3. De som vill starta en byggemenskap saknar en motpart hos allmännyttan,
4. Verka för en ökad transparens i markanvisningsfrågor,

Boende – mycket om att tänka utanför ”boxen”
5. Tillåt flyttbara bostadsmoduler, kanske friggebodar, för att lösa akuta frågor,
6. Möjliggör temporära boenden på villatomter och outnyttjad mark,
7. Möjliggör boende i koloniträdgårdar,
8. Civilsamhället behöver organisera nya boendeformer, bl.a. för gemenskapsboenden,

Dialog och kunskapsprocesser – om att öka förmågor
9. Genomför föreläsningsserie i självbyggeri och byggemenskaper,
10. Lyft det sociala perspektivet, återvinningsidéer, ett öppet hus för nya idéer,
11. Kartlägg opinionsläget kring boendeinflytande och medborgarinitiativ,
12. Genomför studieresor för goda exempel (t.ex. vill Bo ihop resa till Borås),
13. Ta vara på möjligheten att starta odlingsprojekt med Stadsnära Odling,

Övergripande perspektiv
14. En permanent mötesplats för stadsutvecklingsfrågor: Staden vi vill ha i Älvrummet,
15. Inrätta ett råd för bo- och byggfrågor bestående av representanter från olika håll,
16. Inrätta en Social Science Park, (en idé jag ska återkomma till en annan gång),
17. Inse betydelsen av fokus på samhällsvinst istället för företagens vinstintresse,

Reflexion om Älvrummet
År 2021 fyller Göteborg 400 år. Förra året gjordes en idéinsamling hos allmänheten som resulterade i en bok med 1680 förslag. Många av de idéerna speglade förväntningar och förhoppningar hos göteborgarna om vad ett hållbart Göteborg innebär. Flera av idéerna behöver utvecklas vidare och finna sin konkretisering. Någonstans i staden behöver allmänheten, civilsamhället och olika grupper mötas för att lyssna och ta del av varandras idéer. Ungefär som Bostadsdagen, fast ännu bredare. Älvrummet finns som en resurs mitt i staden och skulle kunna fungera just som en sådan öppen mötesplats, där medborgarna själva får mötas och ta del av varandras tankar. ”Staden vi vill ha” skulle kunna vara en första ”arrendator” av Älvrummet några timmar per vecka, några gånger per månad eller vad som är rimligt.

Mötesplatsens nytta
Det kan vara så att en mötesplats för föreningar och nätverk är precis det som behövs för att på ett konkret sätt fånga upp initiativ, diskutera lösningar och synliggöra goda exempel. Kommunens förvaltningar och bolag, politiker och tjänstemän får då en utmärkt möjlighet att lyssna på önskemål och förslag vid sidan av de partipolitiska kontakterna. Riktade inbjudningar och aktiviteter kan bidra till att synliggöra minoriteters önskningar. Vi får en mer levande dialog och ett sätt att bygga det hållbara samhället på en mångfacetterad bild av vad det goda samhället egentligen är.

Festligheterna år 2021 är en utmärkt deadline att arbeta mot. Hur vill vi att staden ska fungera när vi fyller 400 år? I vilken riktning ska staden utvecklas?

Länktips:
ETC-artikel: här
Staden vi vill ha här
Föreningen för byggemenskaper här
Folkhemsbyggarna här
Jag vill ha bostad nu / Göteborg här
Ecovillage Svandammen här
Omställning Göteborg här
Pennygångens Framtid här
Kollektivhus nu här
Under samma tak här
Göteborg 2021 här

2021 outside the box

Posted on by
2

För oss som bor eller arbetar i Göteborg är det viktigt att staden utvecklas och att den upplevs som attraktiv av besökare. Inte minst för företagen som finns i göteborgsområdet är det en styrka att kunna erbjuda kunder och anställda ett sammanhang och en puls i tiden. När nu kommunstyrelsen igår godkände det underlag och tjänsteutlåtande som stadens tjänstemän tagit fram när det gäller 400-års-firandet år 2021 lades grunden för flera intressanta processer. Detta är något av det som skulle kunna hända.

Stärk vi-känslan
Göteborg tar fasta på medborgarnas olika inspel och skapar inte bara ett speaker´s corner vid Brunnsparken (bra initiativ) utan laborerar med stöd av modern kommunikationsteknik fram sätt att stärka deltagandet och identifikationen, vi-känslan, som allt bygger på. Staden är inte administrationen, inte husen, inte gatorna. Staden är det liv som levs och de förhoppningar, drömmar och strävanden som stadens människor bär på. Staden är hårddisken. Människornas idéer och livslust är filerna. Och fortsätter vi denna allegori kanske kulturen är operativsystemet och kommunikationen, språken, musiken, därmed möjligen programmen, våra ”word” och ”itunes”….

Älvstaden
I den rapport som kommunstyrelsen beställde och fick fanns ett stort antal idéer för hur staden skulle kunna bygga vidare på sina grundvärden. Besökare förväntar sig att vi är bättre på att lyfta fram närheten till älven och andra vatten. T.o.m. regnvattnet skulle kunna bli en attraktion föreslogs i idéunderlaget.
Frihamnen, mitt i staden, skulle kunna bli en helt ny stadsdel. Viking Green City är ett spännande förslag, som inte rymdes i det beställda underlaget, men som tagits fram av Håkan Cullberg m.fl. En symbolbyggnad mitt i älven som lyfter hela staden. (Det som behöver vägas in i detta förslag är sannolikheten/risken för havsnivåhöjningar, dels permanent, dels i samband med extremväder).

En socialt mer utjämnad stad
Vagnen vänder vid Komettorget. Därbortom finns ingen hållplats. Mentalt är det tungt. Som att befinna sig på Internets sista sida (ett skämt för 10 år sedan på webben). Det är förödande för självbilden och för unga människors framtidshopp att se sig själva bokstavligen vid vägs ände. Att verka för en social utjämning är en av de viktigaste uppgifterna de närmaste åren. Å andra sidan – lyckas vi skapa positiva utvecklingsprocesser som inkluderar och tar till vara resurser på ett nytt sätt, har vi också något viktigt och värdefullt att visa upp för omvärlden 2021.

Att bryta mönstren, outside the box
Alla lösningar finns. Det vi måste klara och som också kan ge internationell lyskraft är att vi visar att det går att bryta mönstren, att det går att tänka outside the box. Omställningen av samhället handlar mycket om att tänka i nya banor och se nya värden som dels blir gemensamma, dels blir affärsmässigt intressanta för den växande sociala ekonomin. Mer om det en annan dag.

Tusentals idéer för 2021

Posted on by
1

Visioner och framtidsbilder är viktiga för att samla kraften hos många människor. Oavsett om det gäller en mindre krets, en organisation, ett företag eller ett samhälle. Nu har Göteborgs Kommunstyrelse fått ett arbetsmaterial som heter duga: Göteborg 2021. Framtaget och excellent sammanställt av Göteborg&Co.

Vad blev det?
Två böcker, en film och massvis med webbpublicerat material, paketerat på ett för politiker och allmänhet begripligt sätt. Göteborg&Co har gjort ett strålande jobb att fånga upp de viktigaste frågorna för staden inför, under och efter 400-årsjubiléet om några år. 1680 förslag från allmänheten redovisas, systematiskt och tematiskt på ett spännande sätt, även med angivande av förslagsställare. (Ser vi här ett embryo till gräsrotsdemokrati?) I den andra boken sammanställs förvaltningars, projekts och perspektivgruppers arbete under det senaste året. Summan har blivit en myllrande uppslagsbok i idéer för ett bättre samhälle, en trivsammare och en mer framåtinriktad stad som vill utvecklas.

Drömmar
Naturligtvis går det att hitta saker som saknas. Allt är inte med (och tur är väl det – vi vill knappast att kommunen ska vara involverad i allt som händer). Men mosaiken av förslag ger ändå en väldigt intressant och hoppfull bild av de drömmar som människor i staden bär på och som har chans att förverkligas. Det som är påfallande är att så många av förslagen fångar upp hållbarheten och tar sin utgångspunkt i mötet mellan människor. Det är kanske rent av så att rapporten illustrerar en ny form av Göteborgs-andan, där erfarenheter och kunskaper från skilda håll möts och där det handlar mer om kvalitet än om kvantitet. Där vi talar mer om värde och utveckling än om konkurrens och att dela in människor i vinnare och förlorare. Kanske ser vi här rentav en vändpunkt då vi på allvar lyckas tackla flera av de problem som återstår att lösa.
Återkommer med mer tankar kring Göteborg 2021.

Länkar till material finns på www.goteborg2021.com .