Kalkbrytningen på Gotland ska få fortsätta ytterligare trettio år, enligt ett beslut häromdagen i Mark- och Miljödomstolen. Kalk behövs till cementproduktionen och cement är en avgörande del av det som går åt vid byggnation. Cirka 8 procent av den koldioxid som släpps ut i atmosfären härstammar från cementproduktion. Rimligen borde varje regering göra allt den kan för att minska denna miljöpåverkan. Grundvattnet är dessutom hotat i närområdet, något som också oroar många gotlänningar.
Koldioxidinfångning…?
Slitefabriken hette tidigare Cementa, men ägs nu av ett globalt verksamt företag Heidelberg Materials, som har cementtillverkning i många länder. När nu Mark och Miljödomstolen ger Heidelberg rätt till kalkbrytning i trettio år är det kopplat till ett löfte att införa koldioxidinfångning, en teknik som inte har testats i stor skala och som säkerligen inte är billig. Det är heller inte säkert att Mark- och Miljööverdomstolen kommer till samma slutsats som den lägre domstolen, så sista ordet kanske inte är sagt.
Alternativet finns
Frågan om kalkbrytning var uppe för prövning även i augusti 2021, då Per Bolund var miljöminister och Ibrahim Baylan var näringsminister. Cementproduktionen på Gotland är samhällskritisk och det blev troligen avgörande för beslutet att tillåta fortsatt produktion. Det märkliga är att det finns en annan teknologi framtagen, där en tidigare sovjetisk forskare på 90-talet i Luleå lyckades visa att det går att framställa cement utan betydande CO2-utsläpp. (Se artikel i länktips nedan).
När marknaden slutar fungera
Marknadsförespråkarna brukar alltid hävda konkurrensens överlägsenhet. När marknadens aktörer tävlar med pris, kvalitet och leveranssäkerhet vinner det företag som presterar bäst. Bekymret är att när konkurrensen uteblir och monopol eller oligopol etableras uppstår inlåsningseffekter i den dominerande teknologin. När en aktör som Heidelberg dominerar cementtillverkningen blir det ointressant att byta teknologi. Vi hade kunnat ha en tillverkning idag som sparade flera procent av våra årliga CO2-utsläpp. Men som framgår av den intressanta artikeln av Maja Persson publicerad i maj 2022 lyckades den dominerande aktören blockera ett tekniskt genombrott av en alternativ teknologi, som hade varit till stor hjälp för klimatarbetet.
Det måste bli dyrt att vara egoist
När det gäller vilken nytta en verksamhet ska göra för individ, företag, ägare, samhälle och framtiden behöver vi en ny balans. Det duger inte att kortsiktiga ägar- och vinstintressen ständigt går före. Vi behöver ett ramverk för företag, där det blir dyrt och moraliskt fel att suboptimera lösningar. Kortsiktiga ekonomiska vinster behöver övertrumfas av de långsiktiga effekterna på samhället och naturen. Det måste bli dyrt att vara egoist.
Länktips: https://www.realtid.se/helg/innovationen-som-cementindustrin-morkade/