Lekplatsen som bild för det nya företagandet

Posted on 21 november, 2015 by Christer Owe

Häromdagen hade jag en hel dag med ett par små barn eller snarare barnbarn, ett i taget. Det blev aningen oplanerat eftersom det hade dykt upp några saker som gjorde att jag behövdes. En tvååring lekte i gårdens välutrustade sandlåda och lekavdelning.

Gården
Bostadsrättsföreningen har satt upp en kombinerad klätterställning och rutschkana mitt i en generös sandlåda. Småbarnsföräldrar låter sina barns uteleksaker ligga kvar – spadar, hinkar, små traktorer och grävare, något vattenhjul, en flyttbar gunga av plast, några trehjulingar och andra leksaker. (Allt av plast, men det är ett annat tema).

Ett effektivt resursutnyttjande
Gården var nästan helt tom på folk. Det var en vardagsförmiddag och alla vuxna var nog på sina jobb, medan barnen var i skolan eller förskolan. Den telning jag var ute med hade et överflöd av saker att välja på. Roligast för honom var en stabil och lättrampad trehjuling. ”Här har vi en tydlig illustration till den nya ekonomin”, insåg jag. Föreningen står för den grundläggande investeringen i sandlåda och klätterställning, medan nyttjarna investerar i leksaker, som alla kan använda. Resurserna görs tillgängliga för alla. Familjerna bidrar med en eller ett par leksaker och alla barn kan använda dem. Genom att köpa en eller två leksaker får varje familj en rättvis tillgång till kanske femton eller tjugo gånger fler leksaker. Resurserna används effektivt, alla bidrar och alla har nytta av dem på ett jämlikt sätt.

Bygg underifrån
Den lilla lekplatsen blir plötsligt en bild för hur samhället skulle kunna organiseras. Via skatten finansieras grundstrukturen. Var och en bidrar därefter med något och får samtidigt tillgång till mångdubbelt mer. Det skulle kunna vara en verkstad för reparationer, ett bageri, ett storkök, ett möbelsnickeri, en lokal för diverse skapande arbete som fylls med intresserade, kunniga och motiverade personer som tar med sig sina idéer, sina färdigheter och sina lösningar. Vi kanske måste organisera det lokala arbetet på ett helt nytt sätt och skapa förutsättningar för fler att utveckla sina idéer.

Från husbehov till affärsidé
Några kanske nöjer sig med att producera för husbehov. Andra ser en affärsidé och vill sälja sina produkter, en tredje kanske är den med kontakter som kan skapa intresse för en lösning i ett nytt sammanhang. Det finns många roller att fylla. Inte minst behövs former för att utbyta idéer, lära sig nya saker och att mötas över olika gränser. Till viss del finns detta redan i branscher som handlar om IT, design och konsultfunktioner. Men modellen går att vidareutveckla.

Vi behöver inte vinnare och vi behöver definitivt inte förlorare
”Monopol”-ekonomin, som till slut leder till någon sitter på Centrum och Norrmalmstorg och försätter alla andra i konkurs, skapar en ohälsosam obalans i samhällsekonomin. Framför allt om några vinner på de övrigas bekostnad. När några få kan beteckna sig som vinnare medan flertalet knappt får vardagen att gå ihop byggs motsättningar upp som ingen är betjänt av. Utgångspunkten måste vara att vi strävar efter att varje människa får möjlighet att bidra till, och samtidigt möjlighet att delta i, det vi kallar samhälle. Vi behöver inte ”vinnare ” och ”förlorare”, vi behöver en utveckling som tar vara på mänskliga och naturliga resurser, inte ödelägger dem. Vi behöver nya plattformar och sammanhang för framtidens företagande.

Guld och gröna skogar

Posted on 16 november, 2015 by Christer Owe

Sveriges första kongress på temat agroforestry ägde rum den 13-15 november i Göteborg, dels på Chalmers, dels i Angered bl.a. på Blå Stället. 170 personer deltog, av naturliga skäl många från Göteborg och västsverige, även från resten av Sverige och t.o.m. hitresta från Uganda specifikt för kongressen. Inbjudna huvudtalare kom från Spanien och Italien och gav en internationell och en europeisk utblick och lägesrapport. Vi är lite sena i Sverige att organisera det nationella arbetet för agroforestry. Men på ett plan är vi pionjärer.

Inte bara odling
Den som vill sätta sig in i agroforestry hittar några länkar via kongresslänken längst ner på sidan. Göteborg Stads engagemang i frågan handlar om både lokal livsmedelsförsörjning, ett smartare och mer selektivt skogsbruk och om att bygga resiliens, motståndskraft, i samhället. Det finns en social rättvisedimension kopplad till agroforestry, som innebär att såväl människor, naturresurser, ekosystem som verksamheter kan stärkas istället för att de exploateras. Långsiktigt är detta det kanske viktigaste argumentet för att staden ska betrrakta agroforestry som en grundläggande metod för arbetet med lokal utveckling i staden och på stadens odlingsbara marker, inklusive integrerad djurhållning.

Att tjäna pengar på resilienta ekosystem
Ett annat sätt att beskriva agroforestry är att det innebär ett sätt att koppla ihop en växande ekonomi med förmågan att stärka och bygga upp jordens näringsinnehåll, biologisk mångfald och motståndskraftiga lokala ekosystem, där människor dessutom kan finna vägar till försörjning i olika skala. Det går att tjäna pengar på biologisk mångfald. Guld och gröna skogar är ingen utopi.

Jämbördiga möten, delaktighet och frihet
De internationella gästerna från FN:s livsmedelsorgan och från den europeiska agroforestryrörelsen var mycket imponerade av kongressen. På ett demokratiskt och tillåtande sätt skapade kongressen en mötesplats för forskare, praktiker, idealister, tjänstemän, politiker, bönder, odlare, organisationer och intresserade. Tredagarskongressen hade dessutom en form som skapade mer och mer delaktighet för samtliga deltagare. Fredagens inledande föreläsningar och lördagens panelsamtal med ett stort antal nyckelpersoner följdes upp av parallella workshops, mingel och samtal samt söndagens avslutande ”Open Space”-möten, där var och en valde vilken fråga man ville arbeta vidare med.

Färgstark medverkan
Resultatet av kongressen blev bl.a. att det bildades en interimsgrupp för det fortsatta arbetet för en nordisk och nationell förening och plattform, liksom för en lokal och regional dito. Mängder av olika kontakter togs mellan deltagare.

Välfylld kongressal på Blå Stället i Angered

En grupp av studenter ställde upp som volontärer, dokumenterade och skötte en del av de administrativa frågorna. En studiecirkel med basen i Komettorget i Bergsjön deltog tack vare särskilt stöd från studieförbundet Vuxenskolan. Några personer från Uganda deltog under kongressens alla dagar – några av dem hade t.o.m. rest till Göteborg enkom för att medverka i kongressen!

Det transnationella och det interkulturella
Det transnationella och det interkulturella fick stort utrymme genom att flera personer med rötterna i Etiopien och Mellanöstern på ett personligt och tydligt sätt kunde berätta om sina egna upplevelser av att möta den svenska naturen och den ursvenska och självklara inställningen att naturen är vacker och god. På ett både symboliskt och ett konkret plan handlar agroforestry om att kärleken till naturen möter kärleken till odling och mat. Och i dessa tider av hat, hot och terror är det kanske just det vi behöver allra mest.

Länktips där det finns mer information om kongressen och fler länkar att använda http//:www.agroforest.se och Agroforestry-föreningen i Sverige
Artikel i Fria tidningen http://www.goteborgsfria.se/artikel/120391
Tidigare bloggpost på denna sida här .

En Chalmers-professor med helhetssyn

Posted on 23 oktober, 2015 by Christer Owe

Nu har Chalmers en professor i innovation och hållbarhet. Jag smiter in på installationstalet och lyckas få en plats i den nästan fullsatta hörsalen. Med tydlig logik och pedagogik lotsar den nye professorn oss igenom en del av den tankevärld som sysselsätter honom. Björn Sandén artikulerar sin engelska så att man nästan kunde tro att han vuxit upp nära något brittiskt lärosäte – men bara nästan …

Stabilitet och förändring
Björn Sandén rör sig bland de komplexa system som handlar om stabilitet och förändring, och som tacklar mer än teknik – etik, politik och socioekonomiska parametrar är honom inte främmande. Jag njuter av en professors ansträngning att tänka bortom de självklara teknikgränserna, även om det självfallet är fysiken, naturlagarna och tekniken som utgör en slags självklar utgångspunkt för en chalmersprofessor.

Historien har en hel del att lära oss
På den långa skalan mellan religionens absoluta mål och fysikens oomkullrunkeliga lagbundenhet återfinns etikens ideal, politikens kompromisser och ekonomins tvångströja. (Min sammanfattning av en komplex bild). Ur ett historiskt perspektiv och med exempel från evolutionen ända sedan universums födelse visar Björn Sandén hur förändringsprocesser ofta följts av relativt stabila perioder. Hela vår civilisations existens bygger på förutsättningen att jordens klimat har varit relativt stabilt. Vi har kunnat odla och odla mer och bättre när befolkningen ökat, delvis som en konsekvens av att vi fått det bättre. Vi har utvecklats och utvecklat vårt sätt att leva genom att hjärna och verktygsanvändning följts åt. Handen griper, hjärnan begriper. Återkopplingar i både positiv och negativ riktning blir också ett exempel Björn Sandén tar upp. Med rätt förutsättningar kunde den tyska energipolitiken sätta igång miljoner små energiproducenter, solceller på hustak, som inneburit en snabb utveckling av solcellsbranschen och en snabb omställning av tysk energiförsörjning.

Nya glasögon för ny innovation
Jag får känslan att Björn Sandén de närmaste åren kommer att kunna förse studenter och forskare med en ny sorts glasögon, som de kan se världen igenom. En statisk/dynamisk värld där vissa delar är stabila och andra under förändring. Vad som är vad under vilken tidsperiod kommer troligen att variera. Men det finns något mycket inspirerande i Björn Sandéns sätt att betrakta och beskriva världen. Det är nu jag inser att hållbar utveckling egentligen är ett komplicerat begrepp för det ursvenska lagom.

Lagom-livet i landet Lagom
Lagom-samhället är lagom igenkännbart, lagom i sin förändringstakt, lagom spännande och lagom förutsägbart. Att varje dag är rätt lik gårdagen, men ändå inte en exakt kopia blir vi varje morgon påminda om. I så motto lever vi alla ett slags lagom-liv, med en viss osäkerhet, en viss trygghet och stabilitet, ett visst igenkännande och ett visst mått av nyfikenhet på vad den nya dagen ska innebära.

Det är bara att lyfta på hatten och gratulera professor Sandén och Chalmers. Själv ska jag uppmärksamt och nyfiket följa hans fortsatta upptäcktsresa.

Kompetens för ett nytt näringsliv

Posted on 2 oktober, 2015 by Christer Owe

Kompetensfrågorna kommer att bli avgörande för företagens möjlighet att utvecklas och konkurrera på sina marknader. Kompetenser kommer att behövas på flera olika områden. Inte nog med att de tekniska utvecklingen säkerligen kommer att ta stora språng de närmaste decennierna. Kompetens kommer också att handla om förmågan att bygga samarbeten och ingå i helt nya konstellationer, där förtroende och tillit blir viktiga grundstenar.

Nya affärsupplägg för cirkulär ekonomi
Om industriell utveckling förr handlade om ingenjörskunnande – med Nobel, SKF, Volvo som tydliga exempel – för att därefter handla om innovativa affärsupplägg – typ Ingvar Kamprad, Spotify och Blocket – så kommer de kommande åren att innebära att cirkulär ekonomi, kollaborativ ekonomi och sociala företag att spela en allt viktigare roll, liksom förmågan till samverkan mellan olika verksamheter. Helt nya affärsupplägg kommer att växa fram, där konsumenten även blir producent.

Prosumentrollen
Denna nya prosument-roll kommer att ställa krav på bl.a. lagstiftningen runt ansvarsfrågor, skattesystem, arbetslöshetsdefinitioner och hur vi definierar arbete i relation till frivilliga insatser. När konsumenter blir resurser i tjänstesamhället och knyts till varumärken och butiker i utbyte mot förmåner, rabatter och förturssystem, kommer gränserna mellan traditionellt arbete och frivilligarbete att delvis suddas ut. Samtidigt kan nya arbeten skapas som fyller luckorna i de cirkulära flöden som kan börja fungera.

Andra förmågor
De kunskaper som kommer att behövas handlar om förmågor att se samband, se dubbla och tredubbla nyttor, att identifiera hur man enklast skapar en win-win-situation, där vinster inte – som idag – skapas genom att resurser överförbrukas eller att miljön eller andra människor drabbas av negativa effekter. Kompetenser kommer att handla om emotionellt kapital, social förmåga och förmåga till helhetssyn, förutom att kunna värdera affärsmöjligheter på ett nytt sätt. Förmåga att kommunicera på olika språk, att kunna förstå olika kulturella bakgrunder och att i handling visa ärlighet kommer att öppna många dörrar i näringslivet de närmaste åren.

Att bygga värden i världen
Transparens i affärer kommer att bli nödvändigt. Allt kommer att handla om tilltro, trovärdighet och tillit. Anställda kommer att vilja arbeta för företag som skapar och bygger upp värden och världen. Kunder kommer att välja bort företag som är oärliga. Det är därför VW-skandalen just nu uppfattas som extra allvarlig.

Nyktra föräldrar och självklarheter

Posted on 18 september, 2015 by Christer Owe

Vissa dagar möter man människor och för intressanta samtal, som är mer givande än andra. Häromdagen var en sådan dag. Jag mötte personer som tänker utanför boxen och som på så sätt även utmanar sin omgivning. När de dessutom sitter i en chefsställning blir man extra uppmärksam – det kan ju hända att det som sägs faktiskt genomförs.

Tobias
Jag mötte Tobias, en distriktschef inom allmännyttan i Göteborg. Han har bl.a. ansvar för flera tusen lägenheter i Bergsjön. Vi talade om förortens förutsättningar, möjligheter och resurser, som behöver backas upp på rätt sätt för att problem ska vändas i lösningar. Uppenbart är att Tobias ständigt ser möjligheter och på så sätt inte fastnar i de traditionella hjulspårens låsningar. Samtidigt som han ställer krav. Ungefär: ”Vi ger inga bidrag – vi kräver något i utbyte för att stödja en verksamhet.” Det är också då, som verksamheter har chans att etableras på riktigt och utvecklas i sund konkurrens med andra.

Avgörande detaljer
Tobias berättade om hur man tog sökande på allvar genom att intervjua alla sökande till en tjänst för att uppmuntra dem och för att även de som inte skulle få anställning åtminstone kunde skriva i sin CV att de varit på intervju…. Små detaljer som kan bli helt avgörande för en arbetssökande långt från en fast anställning. Jag lämnar Tobias med en känsla av att om den inställningen han har blir dominerande finns det ett stort hopp för de stadsdelar i staden, som utifrån sett huvudsakligen förknippas med problem.

Eva-Lena
Ett annat möte ledde till ett samtal i en snarlik anda, där vi bollade utvecklingsfrågor, vägval, hinder och möjligheter i en strid ström av tankar. Mycket uppfriskande och hoppfullt även det samtalet. En av chefspersonerna i bolaget Business Region Göteborg, Eva-Lena, berättade hur man ansträngt sig att inkludera begreppet ”hållbar tillväxt”, framför allt i informations-material. Jag kunde inte hålla mig. ”Det är som att göra en kampanj för nyktra föräldrar”, sa jag. Berusade föräldrar är olämpliga att uppfostra sina barn. Eller är det inte självklart? Vem förordar en ohållbar tillväxt?

Självklarhet
Språket speglar våra utgångspunkter och vår värderingshorisont. Så länge vi envisas med att sätta prefixet ”hållbar” framför begrepp som utveckling, tillväxt och samhälle är hållbarheten inte en självklar utgångspunkt. Den är fortfarande bara en alternativ väg i våra ständiga vägval.
Jag önskar att titeln på min hemsida/blogg inte skulle behöva inkludera ordet hållbar. Men där är vi inte ännu.

Nej, GP, det är gammaldags lösningar

Posted on 5 september, 2015 by Christer Owe

I dagens GP (länktips se nedan) skriver ledarredaktionen om nyttan med filantropi och drar slutsatsen att avdragsrätten för gåvor borde utökas, inte minskas. Med exempelsiffror från det polariserade USA som bakgrund landar krönikan i slutsatsen att det vore bra att utöka avdragsrätten för gåvor. För både företag och privatpersoner. Det är ett gammalt tänk som hänger kvar. Förra seklets lösningar, som inte har med framtiden att göra. Det som krävs är ett samhällskontrakt på en helt annan nivå.

Inkludera helheten
Varje företag måste säkerställa, och egentligen i sin årliga redovisning och deklaration transparent visa hur affärsverksamheten bidrar till en positiv utveckling i företaget, i det lokala sammanhanget och för samhället i stort. Vi kan inte ha företag som tjänar pengar på att andra delar av samhället får problem, att miljön skadas, att människor får ett sämre liv. Varje verksamhet måste i sin affärsidé bygga in de mekanismer som bidrar till en bättre framtid.

Shared value
Det är inget nytt. Forskare som Michael Porter i USA har t.ex. länge hävdat det han kallar ”Shared Value” som en framkomlig väg för näringslivet. Med detta begrepp menar han i förenklad form att det måste finnas en nytta i varje företag, som ”spiller över” på närsamhället eller på samhället i stort. Det kan handla om att företaget ser och utvecklar sin roll i närsamhället, hittar lokala och bra lösningar på de problem som finns och använder de egna resurserna på ett inkluderande sätt. Med samhället, i samhället.

Sociala företag
De sociala företagen är föregångare på det här området. De har ofta en mångdubbel nyttoroll. Dels kan de sysselsätta personer som står långt från arbetsmarknaden, dels kan de erbjuda produkter och tjänster som vänder sig till grupper i samhället som är extra behövande. I själva ägarkonstruktionen och idén bakom dessa företag ligger också ofta grundtankar, som i sin tur gör nytta vid upphandling, i synen på ekonomi och på proaktiva samarbeten.

Omvägen
Nej, det är inte genom att se verksamhetsekonomi som en sak och samhällsnytta som något man kan åstadkomma via skattereduktion som vi möter framtidens utmaningar. Det är genom att kombinera företagsnytta, kundnytta och samhällsnytta i samma affärsupplägg som de verkliga framstegen kan uppnås. Vi ska inte först tjäna pengar på ett tvivelaktigt sätt för att därefter använda vinsterna till att döva vårt dåliga samvete. Vi ska inte först smutsa ner miljön, skada klimatet eller utnyttja billig arbetskraft för att därefter låta en del av den felaktigt uppkomna vinsten gå tillbaka till dem som drabbats.

När vi integrerar målen för varje verksamhet med de större målen för vårt samhälle, våra medmänniskor och vår miljö har vi lagt grunden till 2000-talets moderna företagande.

Länktips: GP-krönikan här.
Om Shared Value här.

Ingen vill vara en loser

Posted on 31 augusti, 2015 by Christer Owe

Ett allmänt missnöje, skillnaden i förutsättningar och framtidsutsikter, liksom upplevelsen av att utvecklingen länge har gått i fel riktning är några av motiven och förklaringarna till att väljare attraheras av ett missnöjesparti. Det långa socialdemokratiska maktinnehavet och därefter åtta år med den borgerliga alliansen har gett oss det samhälle vi har idag. Visst är det mycket som är bra i vårt land. Men det finns stora grupper av medborgare och väljare som upplever andra saker än det som maktens företrädare talar om. Ett antal medborgare och väljare känner sig stå utanför samhället.

Två slags pensionärer
Omkring hälften av landets pensionärer har en god eller t.o.m. mycket god ekonomi. Man har surfat på de dubbla ekonomiska vågorna: fastighetsvärden och aktiemarknadens utveckling. Bara genom att bo på rätt ställe har de som ägt sin bostad kunnat frigöra stora belopp. De som bott i hyresrätt har inte haft samma möjlighet. Hälften av landets pensionärer för tvärtom en rätt knaper ekonomisk tillvaro. Denna skillnad talas det aldrig om – partistrategerna väljer ju enbart ut röstvinnande frågor – och följden blir att en stor del av befolkningen känner sig åsidosatt.

Äldreomsorg och skola upplevs som sämre än förr
Och inte finns det olika nivåer på äldreomsorg heller. I den kommunala världen blir det till slut bara de allra mest behövande som får plats på något hem. Folk ska bo hemma så länge det bara går. Många gamla känner en otrygghet och en ensamhet. De som byggt landet och som var aktiva under 1900-talets andra hälft tillhör inte de prioriterade. Släktingar gör insatser, men ibland gör avstånden det omöjligt att finnas tillhanda på regelbunden nivå. Var det så här det skulle bli? Att den kommunala skolan inte lyckas vara bättre drabbar också de svagare eleverna. De duktiga eleverna har ofta en hemmiljö som stödjer på olika sätt, men alla har inte möjlighet att få stöd i sin hemmet. De svagare blir förlorare.

Servicen på mindre orter och i förorter försvinner
Landsbygden och förorterna tappar i samhällsservice. Servicekontor stängs, bank och affärer flyttar, investeringar i viktiga kommunikationer blir eftersatta. I glesbygden stängs det fasta telefonnätet ner och de mobila systemen saknar ofta täckning. De unga med utbildning åker till storstan, de övriga blir kvar, men arbetstillfällena blir inte fler. Det blir svårt att försörja sig. Framtiden blir snarare ett hot än ett löfte.

Det är ofta driftiga personer som kommer hit från andra länder
Välutbildade och ambitiösa personer från andra länder kommer hit och konkurrerar om de arbeten som finns. Är de driftiga startar de egna små verksamheter, skapar sin egen försörjning. På en mindre ort kan det vara provocerande att någon kommer från ett annat land och på kort tid lyckas med något som de infödda inte haft förmåga eller kraft att göra. I det komplexa spel som ett samhälle utgör kan den enes framgång upplevas som den andres bakslag. Darwins tankegångar ligger någonstans i bakgrunden och lurar. Ingen vill vara en loser.

Konkurrens
Min bedömning är att talet om invandringen, alla negativa åsikter som ventileras primärt handlar om att en relativt stor grupp i samhället känner att deras möjlighet att lyckas minskar i takt med den konkurrens om försörjning som det innebär att fler kommer hit. ”De lever på bidrag och sedan tar de våra jobb”. Det kan låta som en motsättning, men det är så den orättvisa konkurrensen kan upplevas. Först ska invandrarna ha hjälp, sen springer de förbi och visar sig duktigare än vad vi är. ”De tar våra jobb”. Det blir ett bekvämt sätt att slippa ta ansvar för att man kanske inte riktigt ansträngde sig i skolan, eller fick den hjälp man borde fått.

Stärk den lokala utvecklingen
Lösningen måste ligga i att skapa framtidstro och arbetstillfällen för alla, att uppmuntra till nya verksamheter, att erkänna att samhället inte hittat rätt sätt att matcha alla dagens och morgondagens utmaningar, att stärka de krafter i samhället som verkligen vill forma bärkraftiga företag, gärna i kooperativ form och som fångar upp sociala utmaningar, miljöproblem och andra frågor samtidigt som de gör ekonomisk nytta. Alltför länge har statsmakternas fokus legat på storkapitalet och de stora företagens möjligheter. Det är hög tid att staten stärker den lokala ekonomin, de livskraftiga verksamheter som kan växa ur ett lokalt sammanhang bara förutsättningarna är rimliga.

Nya lösningar och nya regelverk
Ta till vara initiativkraft och innovationsförmåga på ett bättre sätt, släpp på de fyrkantiga regelverken för arbetslöshet, företagande och projektanställningar. Det behövs helt nya lösningar för att samtidigt lösa de sociala, ekonomiska och miljömässiga utmaningar vi står inför. Görs ingenting kommer missnöjet enbart att växa och det parti som exploaterar människors oro få ännu mer anhängare, inte tack vare bra politik utan i brist på tydliga visioner och initiativ från de övriga partierna.

Argoforestry – en väg till förnyelse i det lokala?

Posted on 27 augusti, 2015 by Christer Owe

Agroforestry är ett intressant område. På svenska beskrivs företeelsen kanske oftast med begreppen skogsjordbruk eller skogsträdgård. Grundtanken är att hitta träd, buskar och andra fleråriga växter som trivs att växa tillsammans med andra grödor, grönsaker eller växter. De större träden ger skugga och vindskydd åt de mindre. Marken används för flera grödor på en gång. I Afrika används tekniken med stor framgång inte minst i kaffeplantager. Marken torkar inte ut, jordlagren binds och näringen ackumuleras på ett klokt sätt. På ett sätt blir agroforestry den tydligaste motpolen till det industriella monokulturinriktade jordbruk som under decennier dominerat utvecklingen på jordbrukssidan.

Vad är typiskt?
Agroforestry tar hänsyn till lokala förutsättningar. ”Vad växer bäst på den här platsen?” ”Vilka träd, buskar och växter trivs bäst tillsammans?” ”Vilka djur kan beta mellan träden?” – den typen av frågor blir vägledande. Agroforestry har många beröringspunkter med permakultur, fossilfritt och ekologiskt jordbruk, inte minst eftersom odlingen sker i tydlig samklang med naturens förutsättningar.

13 – 15 november 2015
Just den här hösten har jag förmånen att få arbeta med planering och genomförande av Sveriges första kongress på temat agroforestry. Det är projektet Stadslandet Göteborg som har tagit initiativ till kongressen och som möter ett starkt gensvar från forskare, praktiker, myndigheter och entusiaster. Den 13-15 november 2015 ska intresserade mötas i Göteborg för att lära av varandra, diskutera växter, teknik, ekonomi, sociala perspektiv och andra aspekter av agroforestry.

Landet och staden
Det finns många beröringspunkter med andra aktuella teman. Stadsodling, lokal produktion, förädling, lokal samverkan, stad-och-land-perspektivet, frågor som rör utbildning, kompetens, sysselsättning och fastighetsägarnas roll är bara några exempel. Det som är speciellt för kongressen i Göteborg är att möjligheterna med agroforestry ska belysas både ur ett landsbygds- och stadsutvecklingsperpsektiv, ruralt och urbant. I mötet mellan stadens och landsbygdens förutsättningar och lösningar kan något nytt formas. Det är i alla fall en förhoppning.

Olika driftsformer
Inte minst möjligheten att i olika form upplåta mark som idag inte används är en lockande tanke. Staden, och särskilt förorterna, har mycket mark som skulle kunna användas på ett nytt sätt. För självhushållning, för yrkesmässig verksamhet och allt däremellan. Som en ny kolonirörelse kan agroforestry visa vägen till ett klokt och klimatsmart brukande av den jord vi idag betraktar som oanvändbar. Att detta också kan stärka den lokala ekonomin är en viktig tanke.

Motkrafter
Men ingen förändringskraft utan motkraft. Expressen skrev den 20 juli (se länk nedan) lätt raljerande om dessa tankar. Som om det vore farligt att förortens människor själva utvecklar sin stadsdel. I artikelförfattarens tankevärld är det tydligen orimligt att se fördelen med att skapa livskraftiga projekt i förorten. ”Hellre poliser…”, skriver man. Som om det goda samhället skulle kunna formas av enbart lag och ordning. Det är viktigt att motverka de destruktiva krafterna i samhället, men det räcker inte att hantera ett fåtal kriminella ungdomar. Stadsdelarna behöver jobbmöjligheter, framtidstro och inspiration. Varför Expressenskribenten inte tycker att det vanliga livet ska få utvecklas i förorten är oklart. Hon tycker t.o.m. att Bed&Breakfast i Bergsjön är negativt. Måste allt heta Scandic för att vara OK? Kritiken faller på sin egen logik.

Stort intresse
I själva verket finns ett stort intresse för lokal utveckling genom de gröna näringarna. 60 % av de tillfrågade boende i en av stadsdelarna uttryckte ett intresse för odling och djurhållning i närområdet. Hälften av dessa kunde själva tänka sig att arbeta med odling och/eller djur. Flera av stadsdelarna är dessutom byggda på gammal jordbruksmark. Förutsättningarna är goda, bara det finns ett verkligt intresse från markägare och andra.

Det finns helt klart en förväntan hos många boende att något utvecklas på odlingens område. Agroforestry kan vara en av de viktiga pusselbitarna för förverkligandet av människors drömmar.

Länktips: VI-skogen www.viagroforestry.org
och viskogen.se
och Så fungerar det
Kritisk krönika i Expressen http://www.expressen.se/ledare/malin-siwe/hellre-poliser-an-kameler-i-fororten/

Skatteväxling och ett nytt ansvarstagande

Posted on 24 augusti, 2015 by Christer Owe

Ska vi säkerställa fler arbetstillfällen för att få fler personer i arbete måste vi inleda en skatteväxling. Bort med skatten på arbete och ökad skatt på resor, viss konsumtion, på miljöskadlig verksamhet och på verksamhet som inte kvalitetssäkrats ur ett cirkulärt perspektiv. Det är inga nya tankar, men intressant är att personer från olika politiska läger nu tycks se skatteväxling som en framkomlig och bra väg att gå. (Exempelvis Per Schlingmann i årets Almedalen).

Automatiseringen
Vi måste räkna med att arbeta längre när vi lever längre. Samtidigt minskar efterfrågan på arbetskraft i takt med att många yrken automatiseras. Digitaliseringen möjliggör självbetjäning på många fronter. Vi kan beställa, betala, sköta bankärenden, anmäla intresse och ställa frågor över internet. På så sätt finns det idag flera drivkrafter som sammantaget talar för att en skatteväxling behöver inledas. För miljöns, resursernas och för samhällsekonomins skull. Vi kan inte ha en grupp arbetstagare som försörjer de övriga. Därför måste vi få fler i arbete och kostnaden för företag att ha anställda måste därför minskas rejält. Rimligen öppnar en skatteväxling också upp för fler unga att få arbete.

Skapa kortare avstånd mellan arbete och arbete
Kanske är det också så att arbete inte enbart ska utföras åt en arbetsgivare, utan att vi alla skulle vinna på att en del av vår arbetstid används för det gemensamma bästa. Istället för att ta omvägen via skatt, offentlig förvaltning och finansiering till utförande i offentlig regi skulle en del av varje arbetstagares insats kunna användas direkt i för samhället nyttig verksamhet. Tid istället för pengar, typ.

Förenkla ansvarstagandet
Egentligen handlar detta om ansvarstagande. Ska endast kommunens organisation och anställda ansvara för det gemensamma, eller har var och en och varje företag också ett ansvar? Kan vi hitta enkla vägar för var och en att medverka till ett bättre samhälle skapar vi också tydliga samband mellan individ och samhälle. Med dagens ultratillgängliga informationsflöde är det inget problem att lägga ut ”att-göra-listor” som individer och företag kan använda i sin planering och i sin bokföring. Den tid som läggs på att göra samhällsnyttigt arbete skulle slippa beskattning, men skulle enligt denna idé ändå redovisas öppet per uppgift.

Vi måste våga tänka i nya banor för att skapa ett samhälle som känns meningsfullt, som genererar mervärden och som klarar av att både hålla ekonomi och resurser i balans.

ReTuna satsar på att cykla upp

Posted on 17 augusti, 2015 by Christer Owe

I de linjära flödena handlar det om att kunna debitera per tids- eller volymenhet. Just-in-time ska minimera lagerhållning och spilltid. Samtidigt inser vi att nuvarande produktionssystem inte håller. Häromdagen passerade vi den dag då vi gjort slut på jordens reproducerade resurser för innevarande år. (Länk se nedan). I det perspektivet är det upplyftande att ta del av projekt som ReTuna i Eskilstuna.

Återbruksgalleria
Fredagen den 28 augusti invigs den nya återbruksgalleria som tagit form i Eskilstuna. Det är ”ett köpcentrum där alla butiker kommer att ha fokus på miljö och hållbarhet och på så vis bidra till minskad klimatpåverkan. Det är Sveriges första återbruksgalleria och alltså ett unikt köpcentrumkoncept”, skriver man på hemsidan. (Länk se nedan).

Cirkulär ekonomi
Att förlänga livslängden på produkter sparar både resurser och energi, samtidigt som det skapar utrymme för nya arbetstillfällen, lägger grunden för en ny ekonomi och även öppnar upp för mer samarbete mellan konsumenter och producenter. När experterna talar om cirkulär ekonomi menar de ofta flera olika företeelser, som var för sig och sammantaget ger förutsättningar för en ekonomi i tydligare samklang med naturens förutsättningar. En viktig del är samverkan mellan konsumenter och producenter.

Fler valmöjligheter och olika pris
Det rimliga är att de produkter som hamnar i butikerna på ReTuna återvinningsgalleria har varierande restvärde. En del produkter kanske förblir i butikernas ägo. Som en slags modern uthyrningsverksamhet. Det blir inte bara borrmaskinen och golvbonaren som hyrs ut – mycket troligt är att festkläder, möbler för särskilda tillfällen, sportutrustning, bilbarnstolar och andra produkter där nyttjandet är begränsat i tid också kommer att finnas för intresserade konsumenter. Betalningen kanske görs upp i två varianter, som hyra och som köp – samtidigt. Vid ett visst datum bestämmer sig kunden och returnerar – eller inte – de produkter hen skaffat.

Ägandet får mindre betydelse
En tät dialog mellan galleriabutikerna och kunderna är att förvänta. Vi kommer att få se inloggningssidor, kanske kopplade till Instagram, som visar produkter som för tillfället finns hos någon kund, men som blir tillgänglig inom en viss tid eller till ett visst pris. Ägandet blir underordnat förvaring och den tillfälliga disponeringsrätten. ”Just nu är den här produkten hos familjen Karlsson. Hör av dig om du behöver den eller en liknande…” Kanske kan en återbruksgalleria bidra till en friare syn på ägande och brukande. Och en respekt för restvärden. När vi generellt förstår att ta tillvara de restvärden som finns och de möjligheter att med minimal insats förnya produkter – upcycle är ett begrepp som används – får vi kanske en annan syn på hur vi använder och vårdar de produkter vi har.

Köpa, hyra, laga, testa
I min värld skulle en kombinationsgalleria vara väldigt intressant, en plats där traditionella butiker återfinns sida vid sida med återbruksbutiker, uthyrning och verkstäder för att uppgradera en produkt. Det skulle skapa en tydligare bild av vilka alternativ vi egentligen har. Listan på ReTunas hemsida blir i sammanhanget en bra illustration på vad som kan samsas i återbruksgallerian.

Ur ReTunas lista över företag man gärna ser etablera sig
Restaurang med ekoprofil
Uthyrare/försäljning av fritidsutrustning
Barnsaker – hyra ut och sälja
Tapetserare
Köpa-hyra-sälja begagnade datorer
Begagnade kläder
Renovera, lappa, laga
Andra-sortering frukt och grönt
Up-cyclare
Hantverkare
Skomakare
Re-design-torget: Hyr ut försäljningsyta till andra designers/formgivare
Gröna transporter – hemkörning/upphämtning
Urmakare

Mindre standard – större flexibilitet och mer kunskap
Intressant är den trend som återger hantverkskunnandet sin plats. Det är svårt att automatisera arbetet med att klä om möbler. Kvalitetsprodukter kommer på så sätt också att bli mer efterfrågade. Och vill man testa så hyr man produkterna, eller en gästande kock, en trubadur till festen…. tjänstesamhället har på så sätt chans att utvecklas som en del av ett diversifierat utbud. Allt detta har man förstått i Eskilstuna eftersom man tydligt kopplat verksamheten till en folkhögskola och till utbildningsbehoven på olika nivåer.

Länktips:
Earth overshoot day här
ReTuna här

… att verka för ett hållbart samhälle

Samband mellan idéer, affärer och samhälle. Av Christer Owe, Göteborg.

Category Archives: Nya perspektiv