Häromdagen fick jag möjlighet att lyssna till en forskare, Lydia Löthman, som analyserar hur arbetsmarknaden kan komma att påverkas av AI. Löthman forskar vid AI-Econ-Lab på Örebro Universitet. Finns det yrkesgrupper som konkurreras ut, finns det positiva och/eller negativa effekter som går att se redan nu när AI kommer mer och mer till användning i olika branscher? Hur påverkas arbetsmarknaden i så fall?
Rutinjobb, revision, programmering….
De preliminära resultaten av forskningen pekar inte oväntat på att det blir yngre anställda och anställda med mer rutinartade arbeten som påverkas mest av att AI introduceras i olika verksamheter. Rapportering, sammanställningar, statistik, revision, programmering, genomgång av stora mängder data osv, blir av naturliga skäl snabbare och effektivare med AI:s hjälp. Samtidigt kommer det säkert fortsatt bli viktigt att sätta in resultaten i rätt sammanhang och värdera dem ur ett flertal aspekter. Seniora arbetstillfällen, där erfarenhet och helhetssyn och förmågan att identifiera synergier är viktiga delar, kan komma att bli mer efterfrågade.
Många yrken har försvunnit
Intressanta är också de jämförelser forskare som Lythman kan göra med tidigare större skiften i samhället. Det har ju hänt några gånger att teknikutveckling har gjort att vissa jobb försvunnit och nya har tillkommit. Telefonister fanns överallt och kopplade länge manuellt inkommande samtal. Typografer behövdes när tidningar skulle tryckas. Och ännu tidigare fanns det personal vid sidan lokförarna som skyfflade kol eller som tillsammans hissade segel till havs. Historien vimlar av yrken som mer eller mindre har försvunnit. Vi får t ex se hur länge det kommer att finnas översättare som får betalt för att översätta en bok till annat språk. Just när det gäller detta är min känsla att AI-boomen kommer att innebära ett större fokus på kvantitet, på gott och ont, att mycket ska åstadkommas på bekostnad av nyanser, kvalitet och historisk kunskap.
Självgående system som utvecklar ny kapacitet?
Den stora risken med AI är, som jag ser det, inte att vissa yrken försvinner. Det har de gjort förr och man hittar nya behov som kan behöva täckas med lönebetalningar. Nej, den stora risken är att AI-systemen blir så kraftfulla och så självgående att de inom ramen för sin kompetens- och beslutshorisont tar beslut som får ödesdigra konsekvenser. Och att AI-systemen därutöver flyttar gränserna för vad de kan kontrollera på ett sätt som eliminerar mänsklig och demokratisk kontroll över skeendena. Tyvärr är det sannolikt inom det militära området som självgåendet först kommer att testas, är jag rädd. Intelligenta vapensystem som förstår hur de kan maximera skador och också ta beslut som ligger bortom beslutsgången.
Det nya föds i brytningstider
Det finns också en tänkbar öppning i AI-utvecklingen som vi kan ta vara på. När stora delar av arbetsmarknaden förändras på kort tid kan det finnas anledning att ”sortera” arbeten i olika kategorier och kanske hitta nya sätt att avlöna eller finansiera arbetstid. Inte så att det skulle vara dags för någon slags återkomst av ett automatiskt, kommunistiskt system, där alla har jobb. Men det kunde vara intressant, inte minst mot bakgrund av Jennifer Hintons idéer, att se om det finns annat än volontärarbete, lönearbete, offentlig anställning, gig-anställningar och ”starta-eget”-svärmeri som kan fylla en lucka när samhället identifierar ett behov av utfört arbete och dessutom att vi alla vinner på att arbetet utförs. Inte för att någon ska tjäna pengar på någon annans arbete. Utan för att vi alla ser nyttan, möjligheterna och behoven. Det är i brytningstid det nya föds. Kanske ger oss AI-boomen den möjligheten.
Förväntade vinster
Låt oss åtminstone hoppas att det internationella samfundet inser farorna med AI och säkerställer att systemen inte kan ”skena” och lösa andra uppgifter än de de designats att lösa. Nu pumpas stora mängder riskkapital in i AI-branschen och det skapar förväntningar hos spekulanterna att få intäkter. Så det är starka krafter som vill se en fortsatt AI-utveckling. Det är som att leka med elden i närheten av något som en uppfinnare kallar krut.