Tag Archives: Egnahemsfabriken

Orust Återbruk i fokus 21 augusti

Posted on by
2

Det är inte varje dag som en partiledare (eller ett språkrör) meddelar att han eller hon tänker ägna ett besök åt en verksamhet som man själv varit delaktig i att den uppstått. Fredagen den 21 augusti 2026 besökte Amanda Lind (Miljöpartiet) Orust Återbruk. Det gamla mejeriet på Vräland, mitt på Orust, har blivit den plats där återbruket och andra verksamheter sedan flera år utvecklas.

Orust Kretsloppsakademi med flera
Hade jag kunnat vara på plats hade jag gärna berättat om förhistorien. Den korta versionen handlar om hur avgörande det var att civilsamhället var organiserat och kunde fånga upp idéer. Först och främst spelade Orust Kretsloppsakademi en avgörande roll som motor för olika processer. Och nästan lika viktigt det var att Studieförbundet Vuxenskolan kunde hjälpa till med lokaler, ansökningar och andra parametrar. Och självklart att det fanns en grupp entusiaster som med tid, nätverk och idéer kunde bidra till kartläggning, förstudie, etableringsfas, förhandlingar och igångstart. Hur viktigt det var att vi kunde göra en gedigen förstudie, där det var självklart att kommunen tillfrågades, och att igångsättning och en del av pionjärfasen finansierades via EU:s landsbygdsprogram. Och att allt tar tid.

Ringön och Social Cirkulär Ekonomi
Hade jag fått chansen att berätta mer om bakgrunden hade jag kanske nämnt de projekt kring Social Cirkulär Ekonomi som jag tog initiativ till 2014 till 2016 och som involverade ett antal spännande och gränsöverskridande verksamheter på Ringön i Göteborg. Hur det där kom att handla om att använda en lite bortglömd plats och ett antal etablerade, men små, verksamheter att samverka kring återbruk och en socialt motiverad syn på hur även människor behöver hitta tillbaka till arbetslivet på lite olika sätt. När rätt förutsättningar ges kan både verksamheter och individer vinna på att det är människor som står i centrum och inte vinsten. Med ett antal positiva erfarenheter i bagaget från Ringön-projekten, där finansieringen kom från projektmedel från Västra Götalandsregionen och Tillväxtverket, kunde jag hitta en fortsättning på Orust, där något nytt behövdes.

Olika kompetenser kan vara avgörande
Jag hade också kunnat beskriva hur viktigt det kan vara att ha rätt person för rätt fas i ett projekt. Jag deltog i förstudie och uppstart av Orust Återbruk under några år 2017 till 2020. Men det var avgörande att utveckling och drift sköttes av andra personer som har just de kunskaper och egenskaper som krävs under de första åren. Utan Helena och Elisabeth hade det sannolikt inte gått. Och utan Thomas som ständig inspiratör. Olika faser i en etablering och utveckling kräver olika förmågor, där det är bra att ha en bredd i kompetenserna och engagemanget. Det är också avgörande att driftsformen inte handlar om att göra vinst eller att äga något. En bra idé utvecklas bäst när den delas.

Egnahemsfabriken är ett annat exempel
Hade jag fått möjlighet hade jag också nämnt en väldigt fin verksamhet på Tjörn, som på ett fantastiskt sätt tagit till vara kompetenser och synergier på ett annat område. Jag tänker på Egnahemsfabriken, som har sin bas på grannön Tjörn, och som också spelar stor roll för lokal utveckling. Och hur viktigt det är att våra myndigheter och finansieringskanaler förstår värdet av lokala initiativ. Och hur studieförbunden fungerar som kitt i olika processer. Samhället behöver alternativ till de kommunalt och kommersiellt drivna verksamheterna, där engagemang och idéer får ta plats.

Länktips: Orust Återbruk: https://www.orustaterbruk.se

Egnahemsfabriken: https://tjorn.egnahemsfabriken.se/

Rör inte Arvsfonden!

Posted on by
1

I ett nyhetsbrev från Västra Götalandsregionen, VGR, läser jag längst ner en liten fotnot. Så här står det:

FOTNOT: Unga omställningsakademin är ett projekt som drivs av Egnahemsfabriken i samarbete med Tjörns kommun. Målgruppen är unga som av olika skäl inte tar sig till skolan eller ut i arbetslivet. Projektet är finansierat av Arvsfonden och erbjuder praktiska och kreativa aktiviteter för att skapa mening, gemenskap och framtidstro.

Ett typiskt exempel på den nytta Arvsfonden gör
Reportaget handlar om Egnahemsfabriken på Tjörn, som funnits sedan före pandemin och numera involverar ett femtontal personer på deltid, ett antal volontärer och många olika åldrar. (Reportaget i sin helhet finns på en länk nedan). Fotnoten ovan illustrerar tydligt vilken nytta Allmänna Arvsfonden gör för civilsamhället. Hundratals projekt får varje år möjlighet att få finansiering för samhällsnyttiga verksamheter. Sådant som ingen kommun kan finansiera och som heller är svårt att få stöd från näringslivet eller EU-projekt, där olika parametrar alltid har tänkts ut i förväg. Arvsfondens styrka är att de har en låg tröskel och kan finansiera utifrån den sökandes förmåga att precisera nyttan och värdet med det som ska göras.

Indirekt nedläggning hotar
Och detta system har Tidögänget flaggat upp att man vill ändra. Istället för att medel går till Arvsfonden har förslag lagts att antingen lägga ner Arvsfonden, alternativt drastiskt skära ner finansieringen till Arvsfonden genom att bakvägen stoppa tillflödet av nya pengar. Detta skulle ske genom att införa arvsrätt för kusiner. Inte nog med att folkbildningen, studieförbunden och liknande har skurits ner kraftigt av Tidögänget. Genom att plötsligt hävda att kusiner eventuellt ska ärva avlidna har man hittat en smygväg att krympa utrymmet för en viktig del av civilsamhället.

Mångfalden och engagemanget i lokalsamhället behövs!
När man läser om deltagarna i projektet på Egnahemsfabriken inser man att det behövs andra sätt att erbjuda utbildning och utveckling än den gängse. Vi har alla lite olika förutsättningar att ta till oss ny kunskap och var och en behöver hitta sin väg till en meningsfull yrkesbana i livet.

Rör inte Arvsfonden!

Länktips:
Nyhetsbrev från VGR: https://vgrfokus.se/2024/12/har-hjalps-man-at-att-bygga-hus-for-att-fa-gemenskap-och-ett-eget-boende/

Arvsfondens framtid, en artikel från Fremia: https://www.fremia.se/nyheter/2024/regeringen-svarar-om-allmanna-arvsfonden-kommer-inte-laggas-ned/

Är vi på väg mot Påskön 2.0 ?

Posted on by
Reply

De senaste två åren har jag lagt en hel del tid på att sätta mig in i frågor som rör bostäder och boende för seniorer. Flera av er som följer min blogg känner till detta. Att konsekvent och kontinuerligt bevaka en viss sakfråga under en tid är intressant och utvecklande. Det är som med det mesta. Lägger man mycket tid på en sak blir man mer och mer uppmärksam på detaljer och förstår mer, samtidigt som nya detaljer också blir synliga.

En konferens som jag hoppas ger lite nya tankar
Vi är en grupp som håller regelbunden kontakt och bevakar olika event, nyheter, artiklar och liknande. Senare idag, den 12 november, ska jag gå och lyssna på bland andra tidigare bostadsministern Karolina Skog, som är en av talarna på Hyresgästföreningens event här i Göteborg. Det ska också bli intressant att än en gång möta Tinna Harling, som är en av de drivande bakom Egnahemsfabriken på Tjörn. Egnahemsfabriken har en ambitiös vision för ett slags nytt lokalt utvecklingscentrum, där forskning, utbildning, experimenterande och pilotprojekt kan utvecklas i en skala som går att växla upp.

Vi behöver bli bättre på att bejaka positiva förebilder
Det är lätt att tappa sugen när Trump återkommer i USA och vindarna blåser snålt. Just då måste vi bli bättre på att identifiera framgångsexempel och förebilder, som andra kan ta lärdom av. Och naturligtvis bejaka de initiativ som har potential att göra skillnad. Utveckling handlar om att omsätta idéer till verkstad på ett genomtänkt och nyttigt sätt. Inte enbart för egen vinning, utan till förmån för hela samhället.

Polariseringen: mer om graden av egoism, mindre om vänster-höger
Det är väl där dagens polarisering tycks ha landat: i dragkampen mellan egoismen och viljan att göra nytta för fler. I sin yttersta konsekvens leder egoismen till krig. ”Jag ska ha min del”, typ. Och vill vi se en mer fredlig utveckling måste vi lyhört och intresserat förstå hur andra behov ser ut och hur det kan gå att optimera olika legitima behov och anspråk i en rimlig gemensam framtid. Vår individuella tid fokuserar på jaget, utseendet och våra upplevda behov, mindre om solidaritet och att hjälpas åt. Det ska ju tom bli straffbart att tigga om hjälp.

Påskön som symbol för vart vi är på väg?
Just nu tycks vi vara på väg mot Påskön 2.0. Påsköns öde var att befolkningen inte lyckades enas om att hushålla med trädresurserna och när alla träd var borta gick det inte längre att bygga någon tillräckligt stor båt för att segla till närmaste öar, eller ens bedriva ett mer organiserat fiske. Isoleringen blev permanent och den forntida kulturen försvann. Som minst hade ön drygt 100 invånare på 1800-talet. Traditionen kring stenskulpturerna har gått förlorad, liksom det språk som nedtecknats på trätavlor som man hittat. Lärdomen måste vara att människan behöver anstränga sig för att samexistera med naturen och att inte överutnyttja några resurser. Samtidigt som människan måste hitta sätt att kompromissa och hitta gemensamma lösningar, som alla kan vara någorlunda nöjda med. Att hugga ner det sista trädet (som någon uppenbarligen gjorde på Påskön) löser inget.

Länktips: Lite om Påskön på wikipedia https://sv.wikipedia.org/wiki/P%C3%A5sk%C3%B6n

Den nya ekonomin bygger mer på kompetens än på nyleverans

Posted on by
Reply

Göteborg Stad har inrättat en återbruksplats som är tänkt att fungera som ett slags buffertlager när material plockas bort och är i så gott skick att det kan återbrukas på annan plats, men där det av tidsskäl måste härbärgeras någonstans i väntan på att kunna monteras. Logistikflödena har sedan decennier fokuserat på den linjära sälj-processen. Nu måste vi hitta de lösningar som kan bistå den cirkulära logiken.

Icke-försäljning är bra
Så här beskrivs projektet på webben: ”Till återbruksplatsen kommer material som används i utemiljön i Göteborgs förskolor och grundskolor att samlas, så att det kan återbrukas i nya projekt. Det kan till exempel röra sig om lekplatsutrustning, sand till sandlådor, kantsten, marksten, markrännor och betong.”  Det är egentligen inget konstigt med detta. Att återanvända material och produkter har människan gjort i årtusenden. Det är hög tid att vi hjälps åt att hitta dellösningar som möjliggör förlängning av livslängden på allt material. Även om det kan bromsa vinstjakten och eventuellt sänka BNP genom att nya produkter inte kommer ut på marknaden är det helt nödvändigt att vi tänker på det här sättet. Att inte till varje pris sälja nytt måste bli en del av lösningen.

Kompetens måste löna sig
Resurserna på planeten är inte oändliga och vi beter oss ju som bekant på ett totalt ohållbart sätt. Vi måste hitta sätt att ta till vara allt som är producerat och dessutom bygga en fungerande ekonomi kring detta. Omhändertagande, reparation och uppfräschning måste ses som viktiga kuggar i den nya ekonomin. Insatser som kommer att generera arbetstillfällen och som kommer att kräva kompetens av olika slag. Hur lagar man en trasig gräsklippare eller elvisp?

Ett par andra initiativ, bland flera
Återbruksplatsen är inte ensamma om att bidra till att material återbrukas. I Frihamnen i Göteborg håller Återbruksbyrån till, där man bl.a. hjälper kunder att inventera och ha koll på inredning. Nätverket Återbruk Väst fokuserar på den stora mängden byggmaterial, fönster, dörrar och annat, som har ett fortsatt värde.

Byggmaterial kan tas om hand

Likriktning och effektivisering hindrar utvecklingen
Det finns 121 444 byggföretag i Sverige. Ett par hundra av dem samverkar i det som heter Centrum för cirkulärt byggande. Det finns med andra ord en enorm potential inom byggsektorn, där den oligopolliknande situationen med ett fåtal dominerande byggföretag innebär att det är extra svårt att förändra branschen. Konkurrensen snedvrids när det är ett fåtal företag som kan komma ifråga för större projekt. Det som kallas likriktning och effektivisering har en baksida som kan kallas innovationsbroms. Det är svårt att etablera nya affärsupplägg och nya sätt att räkna på jobb, när allt är uppstyrt enligt hur de dominerande företagen vill ha marknaden.

Hur ska innovationerna komma fram?
Det är därför det är så viktigt att det finns utrymme för initiativ som Egnahemsfabriken och Tiny-house-rörelsen. Inte för att alla ska bygga sitt eget hus eller för att alla ska bo på en minimal yta, men vi måste ha innovation för att hitta de lösningar som kan ersätta dagens system med överproduktion av varor. Lösningar som också kommer att generera arbetstillfällen och ekonomi, men på ett mer hållbart sätt.

Länktips:
Återbruksplatsen: https://vartgoteborg.se/p/aterbruk-av-material-kan-spara-pengar-at-staden/

Återbruksbyrån: https://www.aterbruksbyran.se/

Återbruk i Väst: https://www.johannebergsciencepark.com/natverketaterbrukvast

Centrum för cirkulärt byggande: https://ccbuild.se/

Egnahemsfabriken: https://tjorn.egnahemsfabriken.se/

Om Tiny House-rörelsen: https://bygg.se/tiny-house-bra-att-veta/