Category Archives: Strukturer och politik

Strukturella perspektiv, politik.

Om hopp, tillit och det som är möjligt

Posted on by
Reply

Jag minns hur intressant jag tyckte det var på gymnasiet när vi läste filosofi och psykologi, hur jag fascinerades av logiken, och de principiella tankegångarna, frågeställningarna och den intellektuella utmaningen. Den känslan kom tillbaka när jag lyssnade på Lars Svendsens sommarprat 30 juli. Han talar mycket om hopp och att hoppet och meningsfullheten hänger samman. Det är verkligen ett program värt att lyssna på, kanske med musik för att smälta det han beskriver.

Hoppet knyter an till det som är möjligt
Politik är ett av områdena han berör under några minuter. Och ställer fram ett motsatspar i form av positiv respektive negativ förväntan på framtiden som avgörande. Om rädslan styr vad vi tror och räknar med ska hända krymper utrymmet för det demokratiska och frihetsberoende samhället. (Frihet är f.ö. inte från något utan till något, menar han). Rädslan banar väg för makthavare med enkla lösningar att ställa sig mellan individen och avgrunden medan hopp och tillit tvärtom bygger gemenskap och blir medaktörer i det vi kan lyckas forma. Den positiva förväntan som ligger inbäddad i hoppet, eftersom hoppet är möjligt, ger i sig en skjuts åt de processer som vi hoppas ska bli verklighet. Den som hoppas på något lyckas också i högre utsträckning nå sina mål, säger han.

Konkret och om rädslans begränsning
Svendsens program är också djupt personligt och han berör hopplöshet och hoppfullhet utifrån det han upplevde tillsammans med sin cancersjuke far. Och hur både han och fadern hittar en frid i det som ytligt sett skulle kunna beskrivas som hopplöst. Det personliga fungerar som en konkret inramning i programmet, som ju annars kanske hade uppfattats som alltför teoretiskt eller abstrakt. Men det han har att berätta om vikten av tillit och hur den hjälper oss att hålla ihop samhället på en mänsklig nivå är väldigt tänkvärt. Och jag tänker på USA, där människorna misstror varandra så till den grad att man skrivit in i konstitutionen att var och en har rätt att beväpna sig. Rädslan blir på så sätt större och viktigare än hoppet. Och följaktligen står nu också USA inför en situation, där de auktoritära krafterna kanske helt tar över styret av landet. Vilket blir logiskt när rädslorna växer sig större än hoppfullheten.

Man blir lite nyfiken
Svendsen har gett ut drygt 15 böcker på 39 språk och talar, trots att han bor i Norge, en utmärkt svenska. Det får ingen förklaring varför han talar svenska utan den typiskt norska brytningen, trots att han vuxit upp i Oslo och är verksam i Bergen. Kanske har han ett språköra utöver det vanliga. Det var i alla fall bra att han slutade hoppas på en karriär inom tennisen och valde filosofin som sitt fält. Han har kloka tankar, som är väl värda att lyssna på.

Länktips: https://www.sverigesradio.se/avsnitt/lars-svendsen-sommarpratare-2025

Vad vill Trump med sitt handelskrig?

Posted on by
Reply

Hur kommer det sig att Trump laborerar med så höga tullsatser? Han talar om 25-, 30-, 50-procentiga tullar och ibland ännu högre tullar på importerade varor från andra länder. Och hans enkla förklaring för den okunniga MAGA-rörelsen är att han anser att andra länder har blåst USA sedan decennier på miljoner dollar. Och att det är dags att ta tillbaka de förlorade pengarna och göra USA stort igen.

Vad menar han med att det räcker med två dockor?
Men någonstans vet han ju att tullavgifterna, det som på engelska kallas tariffs, betalas till den amerikanska staten av importören. Och att det är det amerikanska importerande bolaget som på så sätt beskattas för sin import. Även om han själv och hans lakejer hela tiden svamlar om att det inte är amerikanska företag som drabbas. Samtidigt har han tagit exemplet med dockor från Kina och haft som motiv för tullavgifterna att ett barn bara behöver två dockor att leka med, inte trettio. Dvs han inser att dockor kommer att bli dyrare när de kommer från Kina. Så vad tror han ska hända? Att dockor blir rejält mycket dyrare?

Han tror att allt kan flyttas hem
En tanke som jag tror att han primärt håller fast vid är att flytta hem produktion. Om amerikanska företag köper amerikanska varor blir det ingen tull. Bekymret för Trump är att han inte tycks inse att den processen tar lång tid, kräver andra och lägre löner för att kunna konkurrera prismässigt med låglöneländer osv. För att inte tala om kompetens. Många importvaror kräver speciell kompetens att tillverka och den arbetskraften står inte och väntar på att bli anställda.

Kolla gärna Pakman
Jag följer David Pakmans sammanfattningar på nästan daglig nivå och jag bifogar ett kort klipp från hans show i länktipsen nedan. Pakman går igenom olika möjligheter när det gäller Trumps egentliga agenda för sitt fokus på de höga tullarna. Och om alla dessa Trump-trogna byråkrater som lydigt håller fast vid att det inte är konsumenten som kommer att betala för tullavgifterna. Men frågan kvarstår, varför laborerar Trump med så höga tullar och vad är det han egentligen vill få ut av detta handelskrig?

Det ena alternativet handlar om en total felbedömning
Jag landar i två sannolika svar .Det ena handlar om att han faktiskt tror att USA skulle kunna producera det mesta inom landet och på så sätt skapa nya arbetstillfällen och en fungerande inhemsk ekonomi, där allt från metaller och råvaror till specialiserade högteknologiprodukter kommer kunna produceras inom landet. Och att han totalt missbedömer vilken tid och vilka investeringskostnader detta skulle innebära, samt hur lång tid det tar att etablera en arbetsmarknad för tillräckligt kompetent personal för att få det att fungera. Jordbrukslandet USA hade slavar som arbetskraft och de enkla arbetena är idag automatiserade på en ny nivå. Det behövs snart inga montörer och inga personer som transporterar internt på lagren. Det mesta rullar, i alla fall i stora fabriker, med hjälp av robotar och AI-stöd.

Hävstång för att införa undantagstillstånd
Den andra möjligheten är lite mer skrämmande. Han ser sitt handelskrig som en hävstång för att skapa social oro på hemmaplan. När allt blir dyrare kommer ”vanligt folk” protestera. Och kommer Donald Trump ”tvingas” att sätta in nationalgardet för att upprätthålla ordningen. Och då ”går det heller inte att genomföra reguljära val”, kommer det heta. 2026 års val blir uppskjutet och kongressen sätts på paus. Om den inte kunnat väljas kan den ju heller inte ges beslutanderätt, kommer han argumentera. Och simsalabim har USA upphört att vara en demokrati.

Självklart är allt alla andras fel
Som vanligt kommer Trump dessutom skylla allt på sina motståndare, media, demokraterna och alla som gör sin röst hörd. Så i den historieskrivning han själv tillhandahåller blir han den som ”räddar landet från en större katastrof”. Det är så de auktoritära tänker och agerar.

Kina är nöjda
Oavsett hur det nu går kommer utvecklingen i USA att sätta spår i världsekonomin och i hur det internationella samarbetet utvecklas. Under tiden kan framför allt Kina sitta vid sidan och se hur det kinesiska inflytandet bara växer i olika delar av världen.

Länktips: https://www.youtube.com/watch?v=ayTZoOis7I4

Som man sår får man skörda

Posted on by
Reply

Det är aningen trist att behöva återkomma till utvecklingen i USA under Trumps andra presidentperiod. Men det går inte att förneka att det som händer i USA spelar roll för resten av världen och för oss i Europa. Skulle demokratin på allvar sättas på undantag får det säkerligen mycket stora konsekvenser för världsfreden. De auktoritära krafterna skulle känna ett större spelrum för att vrida utvecklingen bort från mänskliga rättigheter och rimliga villkor för världens befolkning. Att bevaka utvecklingen i USA känns därför nödvändigt.

Trump lär sig kanske skillnaden mellan propaganda och bevis
Det som hänt de senaste dagarna är lite annorlunda än andra skeenden. Det är plötsligt två tredjedelar av amerikanerna som ogillar hur Trump hanterar en viktig fråga. Många ur hans väljarbas känner sig lurade. 83 procent av hans väljare tror att Trump döljer något. Faktum är att mycket av Trumps genomslag hos väljarbasen hänger ihop med hur han förknippades med ett anti-etablissemang-perspektiv, som skulle ”drain the swamp” och synliggöra hur eliten betedde sig fel och olagligt. Nu plötsligt svänger Trump 180 grader och tonar ner betydelsen av det som under många år kom att bli en symbolfråga för MAGA-rörelsen.

Okunniga väljare förstår ändå vissa frågor
Det handlar om Jeff Epstein, som anklagades för att ha skapat förutsättningar för maktens män att umgås sexuellt med kvinnor och unga flickor, delvis väldigt unga flickor. Epstein påstods ha begått självmord i sin cell, så hans fall blev aldrig prövat. Men hans lista över kunder och kontakter har under lång tid figurerat som något som skulle offentliggöras. Men nu har Trump svängt och låter precis som den maktelit han tidigare ville avslöja. Detta är en omsvängning som stora delar av Trumps väljarbas inte accepterar. Hans väljare förstår sig inte på tullar, vet knappt var Ukraina ligger och har noll koll på vad en federal budget betyder för den sjukvård som miljoner amerikaner är beroende av. Men våldtäkter på unga flickor förstår man vad det är. Och frågan hänger kvar.

Som man sår får man skörda
I en länk nedan summeras historien väldigt bra av MSNBC:s kommentator Lawrence O´Donnell. Och det är uppenbart att Trump kommer att få svårt att krångla sig ur denna historia, även om han försöker med diverse utspel. Men på ett annat plan är historien illustrativ. Nämligen kring hur det till slut blir så att lögner, konspiratoriska påståenden och vilseledande utspel till slut biter avsändaren själv i svansen. Till slut vet han inte själv vad han sagt, vad som är sant och vad som egentligen gäller. Det handlar för Trump enbart om bilden av honom själv som den starke ledaren, inte om att göra det som är rätt för USA eller för hans finansiärer eller väljare. Reflexmässigt beskyller han diverse demokrater att ligga bakom de påhittade historierna kring Epstein, trots att allt rullades upp under Trumps förra mandatperiod. Väven av lögner blir till slut så komplicerad att han inte ens försöker hålla sig till samma lögn som han tidigare spridit.

Kommer sanningen fram?
Att han kan göra så här, ljuga allmänheten rätt upp i ansiktet, är för att han har förstått att den breda basen av väljare som han når inte förstår ekonomi, inte förstår politik, inte fattar vem som tar vilka beslut osv. Han spelar på folks okunnighet och vet att överdrifter och schabloniseringar, populism om man så vill, går hem hos breda grupper. Men här handlar det plötsligt om något som den breda basen begriper. Unga flickor våldtogs av de superrika, organiserat av en av Trumps bästa kompisar, Epstein. Detta fattar vanligt folk och de vill se korten på bordet. Att Trump inte vill avslöja fakta beror troligen på att hans namn finns med i pappren. Kanske inte som namngiven förövare, kanske inte så att han skulle kunna åtalas, men tillräckligt mycket för att skada bilden av ”den smartaste presidenten i historien”.

Om han inte ser någon annan väg ut…
Varför är detta intressant? Det finns en viss risk att Trump ser sig manad att ta till extraordinära maktmedel för att säkra att han kan sitta kvar. Han har redan visat att federala. halvmilitära, styrkor har skickats till Los Angeles för att markera närvaro och för att skrämma befolkningen. Han har dessutom fått Högsta Domstolen att ge ett ”Carte Blanche” för allt som en president gör under sin mandatperiod. (Vilket i sig är skrämmande). Och att han menar allvar kan man utgå ifrån. När inget annat fungerar kommer han att använda de maktmedel han har. Och skulle USA bli en polisstat med kraftfulla inskränkningar i vad folk får säga och göra är det förödande för utvecklingen i USA. Och ger naturligtvis motsvarande krafter i andra länder råg i ryggen.

Länktips: Lawrence O´Donnell beskriver Epstein-affären på ett tydligt sätt, där det som Trump kallar en ”hoax” egentligen handlar om rättvisa för ett okänt antal unga flickor, som utnyttjades av Epsteins nätverk. https://www.youtube.com/watch?v=pSAwo11A3Z4

De oberoende rösterna är avgörande

Posted on by
Reply

Det blir allt tydligare hur viktigt det är att det finns granskande röster i samhället, röster som ifrågasätter mainstream-politiken och den dominerande tankemodellen. Två exempel i närtid får illustrera behovet. Det ena har med bankernas dominerande roll att göra, det andra hur viktigt men samtidigt svårt det kan vara att publicera känsla saker och göra pressetiska avväganden när unga människor är inblandade.

Fair Finance Guide läggs kanske ner
I Aktuell Hållbarhet (länk se nedan) läser jag om Jakob König, som sett som sin uppgift att hålla ett öga på bankernas beslut när det gäller hur de låter investeringar gå till projekt som inkluderar fossil energianvändning. Hans verksamhet har haft inverkan, läser man. När det uppmärksammas hur bankernas utlåning aktivt bidrar till att försvåra omställningen till en fossilfri ekonomi blir det allt svårare för bankerna att låtsas som att de inte motverkar den utveckling de hävdar att de arbetar för. Det går helt enkelt inte att både vara för och emot samma sak, särskilt när det blir uppenbarat i det offentliga samtalet.

Det är viktigt att mångfalden röster inte tystnar
Nu riskerar Jakob Königs verksamhet att upphöra baserat på bristande finansiering. Det handlar inte om några stora pengar. 1,5 miljoner kronor nämns i artikeln. Han säger i artikeln: ”Vi är någon sorts katalysator eller blåslampa som gör det enkelt för folk att uttrycka sin åsikt och ställa krav på en mer hållbar hantering av deras pengar. ” Det han säger är att det är inte granskningen i sig som är viktig, utan att den bidrar till att det kan skapas en opinion kring det fenomen som granskas. Samspelet mellan granskaren och granskarens publik och den resonans granskningen på så sätt kan ge upphov till är det som avgör genomslaget. När bidraget till verksamheten nu rycks bort tappar Sverige en viktig röst i hållbarhetsarbetet. Ur ett samhällsperspektiv borde det vara viktigt att säkerställa att motkrafter och granskning kan fungera. Statens budget bör säkerställa att oberoende granskning kan fungera på en rimlig nivå.

Det minskade presstödet minskar öppenheten
Det andra exemplet handlar om hur Tidöregeringen dragit ner på presstödet. Det är på ett sätt värre, eftersom detta bidrar till att mångfalden pressröster minskar och det öppna samtalet, som är så viktigt i en demokrati, i värsta fall tystnar. Hur komplicerat det är har fallet med migrationsminister Johan Forsell visat, ministern vars son varit aktiv i högerextrema kretsar och aktivt lockat in andra unga människor i en antidemokratisk rörelse. Medierna tvekade inför publicering av hänsyn till den unga personens ålder och att det inte handlade om en offentlig person. Samtidigt är det ju viktigt att säkerställa att den svenska regeringen inte exponeras för krafter som har som mål att störta det demokratiska styrelseskicket. Vad visste SÄPO, vad visste regeringen, hur kunde detta hända och vad drar man för slutsatser… det finns många relevanta frågor.

Hur ser Moderaterna på det öppna samhället?
Det avgörande är dock att granskningen (av Expo) kunde äga rum och att fakta uppenbarades. Moderata företrädare har de senaste veckorna gjort vad de kunnat för att misstänkliggöra Expo och för att få olika medier att avstå publicering. På ett antal plan innebär detta problem. Är Moderaterna motståndare till ett öppet, granskande, demokratiskt samhälle? Eller så ser man sig som den kraft som ska bana vägen för ett ännu mer auktoritärt samhälle inspirerade av hur Trump nu steg för steg förändrar USA eller hur Orban har skapat ett slutet Ungern.

Kan föräldrar straffas för vad deras barn gör?
I kölvattnet på Forsell-historien finns ett antal relevanta frågor. Bl.a. om nu Forsell ser en anledning att ompröva eller nyansera sin tidigare ståndpunkt att föräldrar ska kunna straffas för vad deras ungdomar gör. Även om Forsells barn inte begått något brottslig gärning i lagens mening måste även Forsell inse att vem som helst kan begå fel och att det blir orimligt att straffa föräldrar för vad barnen gör. Inser han inte detta kan han ju knappast fortsätta att driva samma ansvarighetslinje som tidigare.

Hur ser SÄPOs rutiner ut?
Det finns troligen mer att kommentera kring Forsell-skandalen, inte minst vilka rutiner SÄPO har för att säkerställa att regeringen inte hamnar i en situation som kan utnyttjas på ett sätt som kan skada landets styre.

Länktips: En artikel i Aktuell Hållbarhet om hur bankerna behöver någon som ser till att de agerar etiskt: Här

Nyfiken på Mexikos president

Posted on by
1

En av de göteborgsforskare som tidigt gjorde intryck på mig när jag på allvar började sätta mig in i miljöfrågorna för snart 30 år sedan var Thomas Sterner. Genom åren har han bidragit med värdefull forskning och skapat klarhet kring vad som behöver göras för att Hållbarheten ska vara nåbar. Nu läste jag en krönika i Aktuell Hållbarhet, skriven av Thomas Sterner, och kände ett behov av att haka på. Även om mycket ser hopplöst ut och det stora landet i väster återigen valt en ledare som vi hade hoppats att slippa få se igen på den internationella scenen, måste vi försöka se positiva exempel och stärka de krafter som kan bära oss in i framtiden.

En intressant person att följa
Claudia Sheinbaum är en person som vi alla behöver ha bättre kännedom om. Hon blev miljöforskare, fortsatte med miljöarbete inom Mexiko Citys administration, valdes till borgmästare och så småningom till Mexikos president. Vem är hon? Vad drivs hon av? Vad hoppas hon kunna åstadkomma? Krönikan av Thomas Sterner gav mig anledning att ta reda på mer än att hon varit medförfattare till en IPCC-rapport 2007.

Claudia Sheinbaum

Nära 60 procent av rösterna i juni 2024
I den enkla sammanfattning Wikipedia erbjuder framgår att hon representerar det relativt nybildade partiet Morena, som beskrivs som ett vänsterparti. I presidentvalet i juni 2024 vann Claudia Sheinbaum i 31 av 32 delstater och kunde tillträda som första kvinnliga president i oktober 2024. Om inget oväntat inträffar sitter hon kvar till 2030 så som konstitutionen föreskriver. Redan efter en dryg månad fick hon gratulera Donald Trump till segern i presidentvalet i USA och snart efter Trumps tillträde fick hon hantera Trumps tullar och allmänt aggressiva politik gentemot Mexiko.

Akademisk karriär
Det som skiljer henne från andra politiker är sannolikt hur hon valde en akademisk karriär inom miljö- och energiområdet för att steg för steg axla ett större och större ansvar. Med över hundra vetenskapliga artiklar och två böcker på meritlistan hade hon en vetenskaplig plattform som dels fick henne att arbeta med de påtagliga och allvarliga frågor Mexiko ställdes inför, samtidigt som hon uppenbarligen fick gehör för de förslag hon kom med. Det kan ha bidragit till hennes framgångar att hon föddes av föräldrar från forna öststater, som flydde förföljelser i sina respektive hemländer, men som samtidigt aldrig gav upp strävan efter ett bättre liv, baserat på kunskap.

Lite hoppfullt att Sheinbaum får chansen
När man läser i Utrikesmagasinet, som ges ut av Utrikespolitiska institutet, och vad latinamerikakännare som Lars Palmgren skriver om Claudia Sheinbaum, blir det tydligt att hon kommer att försöka gå en egen väg. Hon har ett stort kontaktnät, talar och skriver utmärkt engelska, har visat att hon som borgmästare ville satsa på förnybar energi osv. Allt detta står i kontrast mot företrädaren på presidentposten, Andrés Manuel López Obrador, (ofta kallad AMLO), som såg en framtid i oljeutvinning och hur han ofta satte etiketten förrädare på oppositionen, medan Sheinbaum hellre söker dialog. Det är uppenbart när man studerar Mexikos situation att landet har flera samtidiga och svåra problem att lösa. Inte minst att karteller styr uppemot en tredjedel av de lokala kommunerna, att 40 procent av befolkningen är fattiga och att våldsspiralen behöver brytas på ett sätt som både ger trygghet och rättvisa åt befolkningen.

Man hoppades på förändring…
När Claudia Sheinbaum vann sin jordskredsseger i förra årets presidentval fanns det kommentatorer som noterade att ”detta visar hur lite vi vet om Mexiko”. Och på ett sätt speglar ju både Sheinbaums och Trumps presidentvalssegrar hur stora delar av befolkningen hoppas på ”något annat”, på en utveckling som inte steg för steg urholkar samhällets grundvalar. Den som, oavsett land, ser hur utvecklingen går i en riktning som skapar större klyftor och mer uppförsbacke för den egna gruppen, lockas naturligtvis av budskap som kan vända utvecklingen och där avsändaren har en trovärdighet. I USA-fallet låg Trumps trovärdighet i att han beskrivits som en affärsman som kan skaka om systemet. I Mexiko handlade nog trovärdigheten i att Claudia Sheinbaum faktiskt fått en del gjort som borgmästare i Mexiko City och på så sätt framstod som äkta, när hon beskrev vad hon ville göra. För sämre kunde det ju inte bli….

Vi får hålla tummarna för Claudia Sheinbaum
Trump har fått en tidigare chef för Bank of England, Carney, som motpart i Kanada och en doktor på miljöområdet som motpart i Mexiko. Ingen av dem lär låta sig luras av Trumps buffliga förhandlingstaktik. Och blockerar Trump, som det verkar, en naturlig utveckling av samordning av produktionsresurser i Nordamerika lär det bromsa USA:s ekonomi mer än de andra länderna. Men det är ett tema för en annan text. Tills vidare får vi hålla tummarna för att Claudia Sheinbaum lyckas styra utvecklingen i en demokratisk riktning för Mexiko, så att landet inte längre räknas som världens fjärde mest ojämlika land.

Kommentar: När Texas nyligen drabbades av gigantiska översvämningar tvekade inte Claudia Sheinbaum att skicka hjälpresurser från Mexiko. Så som man gör när nöden är stor. Inte för att Vita Huset skulle ta intryck, men det illustrerar ändå hur diametralt olika ledarskapet kan te sig.

Länktips: Thomas Sterner skriver om Claudia Sheinbaum i Aktuell Hållbarhet 

Länktips: https://www.ui.se/utrikesmagasinet/analyser/2024/juni/upplagt-for-mexikansk-gryning/

Nu är Almedalen klar

Posted on by
1

Det gick att följa Almedalsveckan på lite håll och ta del av några intressanta seminarier och det som SVT Forum sände. Samtidigt vet jag hur värdefullt det är att möta olika personer i verkligheten, kunna ställa frågor och också spontant råka träffa människor som har något intressant att berätta. Men jag fick nöja mig med att ta del av några enstaka event via webben.

Åkesson tror att det räcker med en ursäkt…
Jimmie Åkesson anser att han har bett om ursäkt för sitt partis bakgrund. Så nu räknar han med att manegen är krattad för regeringsmedverkan efter nästa val. Ulf Kristersson säger ingenting, han räknar väl med att saker och ting ska falla på plats av sig självt. Man undrar vad SÄPO säger i det slutna rummet, vilken säkerhetsrisk de anser att SD utgör med tanke på hur partiet har agerat. Bara en sådan sak som att trycka ett hundra exemplar av sin s.k. vitbok. Det är ju för att ingen ska ha kunnat läsa den och att partiledningen ”generöst” ska kunna hänvisa till vitbokens existens, väl medvetna om att ingen, eller bara några få, har läst den. Taktiskt smart naturligtvis. För skulle debatten handla om SD:s bruna historia skulle det bli mycket svårare för Åkesson att använda sina sedvanliga svar ”Jag vet inte” och ”Jag minns inte”.

Märkligt att vår tids stora frågor inte tas upp i talen
Partiledarna talade ganska lite om klimat- och miljöproblemen som den här sommaren tycks göra sig rejält påminda igen. Amanda Lind tog självfallet upp frågan, men i övrigt var det magert. Man gör troligen bedömningen att frågan inte gynnar det egna partiet. Men väljarna lär genomskåda den taktiken. Väljarna vill ha politiker som sätter Sveriges bästa i främsta rummet, inte sitt eget partis genomslag. Den sortens suboptimering tror jag att väljarna har tröttnat på och genomskådar.

Vilket genomslag får liberaler när antiliberaler bestämmer?
Simona Mohamsson gjorde debut på ett svårslaget sätt vid årets Almedalstal. Hon talade ett par timmar efter att hon utsetts till partiledare för L. Det är ingen lätt uppgift hon har framför sig. Hon ska få väljarna att tycka att det smartaste ett liberalt parti kan göra är att liera sig med ett antiliberalt nationalistiskt parti för att få igenom liberal politik, särskilt som det antiliberala partiet är 4-5 gånger större än det egna partiet och därigenom kommer att få betydligt större genomslag, totalt sett, för sin antiliberala hållning än vad liberalerna kan få för sin hållning i olika frågor. Det går ju att fundera på vilket starkt genomslag SD fick i Tidöavtalet och hur mycket liberal politik SD tänker släppa igenom i eventuellt kommande förhandlingar.

L ser fortfarande koncernskolan som en vinstmaskin
Det finns naturligtvis några libertarianer kvar som röstar på L, men ju närmre valet kommer, desto större är risken att en röst blir bortkastad. Och att Mohamsson nu tar tag i skolfrågan är väl ett halmstrå som de hoppas på, men grundproblemet kvarstår och är att skolkoncerner dränerar skattesystemet på pengar som blir till vinster för anonyma ägare, ägare som struntar i vad eleverna lär sig och ser skolan som en vinstmaskin. Ett system, som ett antal liberala politiker sedan länge försvarat under valfrihetsflagg. Ohederligt och cyniskt kan man sammanfatta den hållningen. Eftersom vanliga kommunala skolor hela tiden måste ha kapacitet att ta hand om alla elever, oavsett assistentbehov etc. Det enda rimliga är att elevernas framtid alltid är viktigare än en möjlig ekonomisk vinst för ägare. Att det ska vara så svårt att korrigera för den principen.

Win-win
Alla samhällen behöver en dynamik för att utvecklas. Men dynamiken ska inte bygga på ekonomiska resurser i första hand, utan på att det finns utrymme för varje medborgare att förverkliga sina mål och ta vara på sina förutsättningar. Framgång kan inte enbart mätas i ekonomiska termer, det handlar också om att på olika sätt skapa förutsättningar för andra kvaliteter, nya lösningar, samarbeten och framsteg som inte bygger på konkurrens utan på win-win.

Man vill tydligen ha vinnare och förlorare
Om jag hade varit i Almedalen hade jag velat spana in hur civilsamhället positionerar sig i en Tidöbaserad verklighet. Detta civilsamhälle som Tidöregeringen skurit kraftigt i bidragen till samtidigt som man yrvaket inser att civilsamhället har en avgörande roll i totalförsvaret. Det hade varit intressant att på plats studera hur man får ihop en ekvation där man å ena sidan stryper stödet till civilförsvaret och civilsamhället och å andra sidan betonar vikten av att samma organisationer fungerar redan i fredstid för att kunna göra nytta i ofredstid. Lokalsamhällets organisationer är avgörande för att få samhället att fungera när det offentliga sviktar. Nätverk och kontakter behöver finnas, kompetenser och resurser tas tillvara. Top- down behöver kompletteras med bottom-up. Och alla behövs. Tidögängets politik signalerar inte långsiktighet och insikt på det här området. Istället för att stimulera samverkan och lokal kompetens utökar man RUT- och ROT-systemen som ännu tydligare drar isär samhället i vinnare och förlorare. För att det är det man vill, uppenbarligen.

En kriminolog har några lösningar

Posted on by
5

Kampen mot brottsligheten och i synnerhet gängkriminaliteten har hamnat högt på dagordningen när partierna ska positionera sig, föreslå lösningar och försöka locka väljare med sina förslag. Traditionellt har konservativa partier i alla tider varit mer fokuserade på ordningsmaktens befogenheter och hur straff kan utdömas medan vänsterpartier tydligare har förordat insatser i förebyggande syfte. På längre sikt blir det ju också billigare för samhället att inte spärra in så många personer, förutom att det hjälper individer att hitta ut ur destruktiva miljöer. Samtidigt som det är rimligt att våldsverkare spärras in när de utgör en fara för andra.

Om betyget F stänger dörren till arbetslivet, vad gör man då?
De senaste åren har vi alla kunnat se hur de gängkriminella tagit allt större plats och också rekryterat utförare av olika olagligheter allt längre ner i åldrarna. Det finns många samband som kan behöva belysas i det här sammanhanget. Ett exempel är det kontraproduktiva i att sätta betyget F (underkänt) på skolungdomar i åk 9, vilket blockerat många ungas möjlighet att söka in på gymnasiet. Det säger sig själv att om alla arbetsgivare kräver gymnasiekompetens och skolan stänger dörren för den vägen ökar rekryteringen till de gäng som erbjuder snabba cash. Nu ska eventuellt betyget F slopas, men det har gjort stor skada under lång tid.

Stockholmspriset i kriminologi
Men jag tänkte faktiskt plocka upp en annan tråd den här gången. Det har nyligen delats ut ett prestigefyllt pris, Stockholmspriset i kriminologi, i Stockholms stadshus, där Drottning Silvia var prisutdelare. Den här gången gick till priset till Frances Crook och Bryan Stevenson. Crook har forskat och tillämpat sin forskning under 35 år, med sin bas i Howard Legue for Penal reform i Storbritannien. (Man kan ju också undra över vilken trovärdighet hon har haft, när hon presenterat sig som bedragare, som heter namn ju betyder (!) …) Det man skulle önska att hennes forskning blev mer känd, framför allt hos de beslutsfattare och politiker som tror att skärpta straff, fler fängelser och ”hårda tag” och ”skjuta skarpt” är det som vissa tror kan lösa komplexa problem.

”Att kriminalisera barn skapar mer brottslighet”
Repression fungerar inte för att stävja brottslighet, är Crooks budskap. Och särskilt inte ungdomsbrottslighet, menar hon. I sin forskning har hon sett att när unga personer tidigt kommer i kontakt med rättvisan ökar risken att de blir mer kriminella. Tvärtom vad många således tror. Skolan, andra unga, föräldrar och lokalsamhället har mycket större chans att möta ungdomen på ett sätt som gör att det kriminella mönstret bryts. Det blir alltid bättre, oavsett omständigheter, än att de får möta polisen och rättsväsendet. Polisen skulle samtidigt spara tid och pengar, som skulle göra större nytta i andra insatser. Där man har testat Crooks metoder i Storbritannien gick antalet gripna ner med 80 procent. Från att ha haft 3500 ungdomar i fängsligt förvar gick siffran ner till 500.

Besparingen blir stor för samhället
Tretusen ungdomar som inte blir kriminella sparar naturligtvis samhället stora belopp. Svårigheten ligger i att motivera en satsning på följder som inte uppstår. Hur frånvaron av en kostnad ska utgöra underlag för en satsning blir en pedagogisk utmaning. En storm som aldrig blåste ner ett träd eller en tjuv som inte stal en bil ─ det är alltid svårt att bevisa vad som skulle ha hänt om inget hade gjorts. Men det är då exemplet från Storbritannien blir användbart. Där bytte man taktik och fick resultat. Och kan ju också nu räkna på vad ett icke byggt fängelse sparar samhällsekonomin.

Minska vapentillgången
En annan sak Francis Crook betonar är att göra allt som går för att minska tillgången till vapen. Beväpna inte polisen och beväpna inte gängen. Det hjälper, menar Crook. Det räcker ju att se på hur tillgången till vapen har gjort USA till ett land med väldigt många offer, många gärningsmän och många som sitter i fängelse. 2 miljoner amerikaner sitter inlåsta och ytterligare nästan fem miljoner är på olika sätt under kontroll av rättssystemet via villkorliga domar etc.

Efterfrågan göder de gängkriminella
Vad som heller inte får glömmas bort är att de gängkriminella baserar sin verksamhet på att tillhandahålla bl a kokain till en marknad. Om köparna kunde låta bli att göda de gängkriminella skulle en del av problemen också försvinna.

(Min sammanfattning bygger till stor del på en artikel av Max V Karlsson i Dagens ETC, se länktips nedan).

Länktips om Stockholmspriset i kriminologi: https://torstensoderbergsstiftelse.se/2025/06/05/utdelning-av-stockholmspriset-i-kriminologi-ar-2025-for-tillampning-av-kriminologisk-forskning/

Länktips: Max V Karlssons artikel: https://www.etc.se/inrikes/hon-aer-vaerldens-baesta-kriminolog-sveriges-regering-goer-alla-fel

Behovet av ett inkluderande ”vi”

Posted on by
Reply

Säkerhetsläget förändras, eller snarare försämras, steg för steg. För snart 20 år sedan tog ”Alliansen” över efter Göran Persson och Fredrik Reinfeldt och Anders Borg såg en möjlighet att drastiskt minska försvarsutgifterna. Man såg ju på den tiden Ryssland som ett land som lämnat diktaturen bakom sig och nu skulle världen bli fredligare. Gamla regementen blev kontorslokaler och mycket av den gamla utrustningen skrotades. Nu efter Krim-invasionen 2014 och framför allt efter invasionsförsöket av Ukraina 2022 kommer utredning efter utredning som visar på hur samhället behöver förbereda sig på kris, beredskap och i värsta fall krig. Allra senast SOU 202568 som handlar om hur olika företag och myndigheter behöver förbereda för att ha kapacitet av reparera och hålla igång infrastruktur på olika nivåer. (Se länktips nedan).

Civilsamhället värderas ner och upp, samtidigt (!)
Förutom att NATO kräver stora militära satsningar av medlemsländerna ska det civila försvaret stärkas. Ännu inte år 40 år fyllda har Carl-Oskar Bohlin utsetts till minister för det civila försvaret och har synts i debatten lite då och då. Det som går i otakt när det gäller Tidö-regeringen är det totala ointresse för civilsamhällets resurser, förmågor och värde som Tidö-budgetarna gett uttryck för, när de skär ner på stödet till folkbildningen, ställer organisationer som Håll Sverige Rent utan fortsatta statliga bidrag och nedvärderar just det som Bohlin och hans utredningar vill stärka. Å ena sidan struntar Tidögänget i den nytta civilsamhället gör på flera olika plan. Å andra sidan förväntar man sig att civilsamhället ska finnas där och fylla viktiga uppgifter i totalförsvaret. Det hänger inte ihop. En regering kan inte både vara för och emot samma företeelse.

Vilka är vi?
På ett mer generellt plan har Tidögänget ett ännu större problem. Man driver t.ex. igenom angiverilagar och låter steg för steg SD:s ”vi-och-dom”-perspektiv bli representativt för hur regeringen ser på delaktighet i samhället. Flyktingar och invandrare ska enligt Tidögänget förstå att de inte är välkomna. Samtidigt som det är självklart att ett fungerande civilt försvar bygger på tillit, att man kan hjälpas åt och hittar samarbetsformer på ett informellt sätt gör Tidgänget vad de kan för att motverka den utvecklingen. Den anda som Tidögänget vill ska prägla Sverige går helt på tvärs med vad som kan göra nytta ur totalförsvarsperspektiv.

Vad gör Putin?
Om ”vi” ska hjälpas åt behöver detta ”vi” vara inkluderande och stärkande, inte splittrande och syfta till att bygga motsättningar. Om man inte visste bättre skulle man kunna tro att Putin har haft ett finger med i vilken strategi SD skulle ha för samhällsutvecklingen…. eller att några av SD:s partitoppar hade svårt att välja mellan Biden och Putin i en TV-intervju eller att SÄPO varnat för de Rysslandskontakter vissa av SD:s aktiva haft och har. Eller hur var det nu mer LePen i Frankrike, hade hon tagit emot stöd från Putin och vem ligger bakom överbelastningsattackerna på SVT….?

Länktips: SOU 202568 om samhällets breddade förmåga att reparera och upprätthålla samhällskritisk infrastruktur: https://www.regeringen.se/contentassets/3eba6c646a224e25bc51eb69c2f2358d/nya-samverkansformer-modern-byggnads–och-reparationsberedskap-sou-202568.pdf

Varför underminerar statliga företag det egna klimatarbetet?

Posted on by
Reply

Timbro är en aktör som ofta benämns tankesmedja, men som i praktiken fungerar som näringslivets opinionsbildare, både på ett öppet och ett mer dolt sätt. Timbro finansieras av organisationen Svenskt Näringsliv. Ett tag var Benjamin Dousa chef på Timbro. Numera är han biståndsminister. Timbro har sedan länge tagit emot pengar från oljejätten Exxon i syfte att så tvivel kring klimatfrågans dignitet och relevans. (Se länktips nedan ang Exxons finansiering av Timbro).

Varför vill statliga företag underminera det egna arbetet?
Det som känns märkligt i sammanhanget är kanske inte att giriga kapitalister hellre skapar oklarhet kring klimatkrisen för att tjäna mer pengar än att på bästa sätt bidra till att världen klarar den ständigt växande kris, som klimatförändringen innebär. Det är kanske viktigare att tjäna pengar nu än att barn och barnbarn får ett så bra liv som möjligt. I alla fall agerar Timbro och därmed Svenskt Näringsliv enligt den bedömningen. Det mest märkliga är kanske att våra statligt ägda bolag anser att de bäst gynnar staten Sverige genom att vara medlemmar i Svenskt Näringsliv och på så sätt underminera det klimatarbete som man bedriver och gärna lyfter fram i olika sammanhang.

Det motioneras om att statliga företag ska lämna Svenskt Näringsliv
Under Riksdagsåret 2023/24 motionerade några socialdemokrater om att de statliga företagen bör lämna Svenskt Näringsliv, eftersom denna organisation driver opinion bland annat i syfte att få staten att sälja sina företag. Motionen avslogs.

Roller och relationer är delvis dolda
Det blir allt viktigare att synliggöra ägar- och ansvarsförhållanden när världen blir allt mer komplex och opinionsbildning kontrolleras av starka ekonomiska intressen (som Twitter, numera X, som ju ägs av Elon Musk). Det blir allt mer avgörande att värna det som kan kallas den tredje statsmakten, dvs oberoende media, som kan göra wallraffande reportage och avslöja nättrollen (som TV4 och SD:s trollfabrik) och andra dolda samband, som makthavare gör allt för att hålla hemliga.

Fiskare
I fallet Timbro är det PM NIlsson som nu är chef, samme Nilsson som avslöjades som ålafiskare och därmed fick lämna en tjänst nära Ulf Kristersson. De fula fiskarna håller naturligtvis ihop.

Länktips: https://supermiljobloggen.se/nyheter/dokumenten-som-bevisar-timbros-band-till-oljejatten-exxon/

Länktips: Lista över statliga företag: https://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_statliga_f%C3%B6retag_i_Sverige

Återvändsgränden

Posted on by
Reply

Det är tankeväckande, oroande och egentligen skrämmande att läsa en FB-text, som är en ren hyllning till Donald Trump och det som just nu utspelas i realtid i USA. Jag läser texten om och om igen. Och förstår inte hur man är funtad för att se, beskriva och värdera världen så totalt bakvänt som sker. Jag tänker inte citera texten eller ens nämna vem som skrivit den. Han ska inte ha någon fördel av hur algoritmerna i Facebook gynnar honom av de sökningar som görs. Att han delvis försörjer sig som influencer är illa nog.

Ingen har längre kontroll över korruptionen
Hyllningen av Trump är oreserverad och inkluderar på ett märkligt och motsägelsefullt sätt hur Trump framgångsrikt, effektivt motverkar olika trender och maktcentra. I samma textavsnitt inkluderas globalister, militära chefer, klimatextremister, censur mot spridning av åsikter, kontroll över hur folk röstar, vilka åsikter de har och över människors ekonomi. Dvs precis det som DOGE-satsningen tycks ha lyckats med eftersom man städat bort de funktioner i statsapparaten som var tänkta att ha kontroll på de oegentligheter Trump och Musk nu har fritt fram att sätta i verket. Det är biljoner i statliga satsningar som Starlink nu enkelt får grönt ljus för.

Statskupp är OK
Den som hyllar Trump anser naturligtvis att stormningen av Kapitoleum i januari 2021 var fullt rimlig, liksom benådandet av de många aktivister som på Trumps inrådan försökte genomföra en statskupp och förhindra att 2020 års valresultat blev giltigt. Den som hyllar Trump applåderar dessutom den senares fantastiska förmåga att göra affärer. Ni fattar. Det är inte en ”folkets tjänare” som är idealbilden, utan en ”lysande” och ”genialisk” ledare som hyllas. Det får räcka.

Orden tappar sin innebörd och samhället blir omöjligt
Denna märkliga bak-och-fram-vända verklighetsbild blir på ett sätt en illustration till den återvändsgränd USA har hamnat i. Om en svensk influencer uttrycker sig på detta sätt, så totalt verklighetsfrånvänt, hur ser det då inte ut i USA? Hur långt ifrån varandra står inte människor? Hur svårt blir det inte att enas om vad som behöver göras om allt kan beskriva som sin motsats? Om sanning och lögn byter plats blir varje samtal meningslöst. Varje tanke blir omedelbart uppfattad som sin motsats. Orden tappar sin innebörd och samhället omöjliggör sig självt. Är det det vi ser utvecklas i realtid just nu? Hur ett samhälle inte längre kan hålla samman? Hur dialog och förståelse blir omöjliga när allt förlorar sin mening, när ont blir gott och svart blir vitt?

Vägen ut ur återvändsgränden?
Är vägen ut ur denna återvändsgränd en styrkemätning, ett krig? Är det den enda möjligheten, eller finns det alternativa vägar till försoning och förståelse? Tyvärr sitter Trump på de största maktmedlen, militärt osv. Det finns nog ingen civiliserad väg ut ur återvändsgränden som inkluderar användande av vapen eller maktmedel? Återstår kanske bara barnen. Det är barnen som kan säga sanningen och som kanske är hoppet för USA. Att barnens oskuldsfulla sanning framträder på ett sätt som avväpnar alla andra.

Någon behöver ropa ”Cut!”
Bilden av världen är viktigare än världen. Vi matas varje dag av bilder och våra ställningstaganden baseras på hur vi tolkar bilderna. Trump spelar president på sitt sätt och är naturligtvis nöjd. Publiken valde ju honom. Det är också teaterspelandet som dominerar när Trump träffar andra ledare i Ovala Rummet. Där kan han förnedra vem han vill och få gästerna att framstå som obetydliga statister i det skådespel som har Trump i huvudrollen. Nu väntar vi bara på en regissör som ropar: ”Cut!”

Två konkreta exempel på hur makten utövas under Trump
En tydlig för symbol för det destruktiva beteende som Trump driver och bedriver är historien om Elon Musks övertagande av en NGO som heter USIP, ett oberoende fredsforskningsinstitut. I länken nedan sammanfattas hela historien mycket bra. Långt ifrån alla får domstolshjälp att återta kontrollen. Men detta beteende applåderas av Trumps supportrar. Ett annat exempel på hur sanning och lögn blandas ihop för att få allmänheten att resignera och inte längre bry sig om hur makten utövas är hur konspirationsteorier sprids. Som den om om att Biden var en robot från 2020 och framåt. Se länken nedan för detaljer.

Bristen på empati ser Trump som en styrka
Den som ser hela inslaget till slut får också ett tydligt exempel på den enorma cynism som präglar Trump/Musk-administrationen, i synnerhet att man utan betänkligheter avbröt all u-hjälp via USAID eftersom man ser empati som västvärldens största svaghet… Värre kan det väl inte inte bli…? När medmänsklighet ses som en svaghet. Och det är världens rikaste man som säger detta. Världen är upp-och-ner. Polisstaten börjar ta form. (Se länktips nedan).

Länktips: https://www.youtube.com/watch?v=uW7t6KFN39Y

Länktips om konspirationsteorier: https://www.youtube.com/watch?v=krMuhoXC-Lg

Länktips om hur Trump använder den federala maktapparaten för att steg för steg införa en polisstat, där motståndare fängslas: https://www.youtube.com/watch?v=2mGKTPm9nlM