Tag Archives: Timbro

Makten eller demokratin?

Posted on by
1

Anna-Karin Hatt väljer att avgå på grund av hat och hot, sägs det på nyheterna. Framför allt tycks det vara antidemokratiska krafter på högersidan som sannolikt har sett henne som en ”svikare” i frågan om att skapa en parlamentarisk majoritet för Tidögänget och i nästa steg för en regering med Åkesson som minister.

Först Annie Lööf, nu Anna-Karin Hatt
Jag som just läst Erika Bjerströms bok ”Demokratin dör i hettan” känner igen det som Erika skrev av orimligt många påhopp, hot och hat, som självklart blir omöjliga att hantera på en privat nivå. Särskilt om familjen dras in i det hela. Annie Lööf avgick ju från samma parti delvis av samma skäl. Alla som ser ett värde i demokratin, det fria ordet och den oberoende nyhetsrapporteringen behöver fundera på hur man själv bäst kan motverka den utveckling som allt tydligare träder fram.

Makten eller demokratin?
Ulf Kristersson måste sätta ner foten. Även om det står i Tidöavtalet att parterna ska behandla varandra respektfullt så kan han inte respektera ett parti som systematiskt undergräver förutsättningarna för demokratin. De trollfabriker och propagandacentraler som SD använder är direkt skadliga för ett öppet demokratiskt samhälle. När olika åsikter inte tolereras av politiska motståndare och själva fundamentet för det demokratiska samtalet ifrågasätts måste alla demokratiska partier fundera på vad som är viktigast: makten eller demokratin.

En lång rad farliga förslag
Timbro har nyligen tagit fram ett material tillsammans med SD:s tankesmedja Oikos som de kallade för Tidö 2.0 och som listade en mängd förslag som både Timbro och Oikos ställt sig bakom. (Länktips, se nedan). Bland alla förslagen finns tydliga spår av att stärka ägandet. Det ska enligt författarna bli enklare att sätta upp båthus, bastu och bryggor. Bygglovsfrihet kallar man det. På kulturområdet vill man se en ”oberoende finansiering”, vilket ställs emot självständighet från politiker. Marknaden ska tillhandahålla och finansiera kulturen, är tydligen tanken. Den som vill donera pengar ska få skatteavdrag. Public Service ska bantas rejält. Myndigheten för stöd till unga och till civilsamhället (MUCF) ska läggas ner. Allmänna arvsfonden ska avvecklas, den fond som varit till mycket stor hjälp för många lokala initiativ. Osv osv.

Båda vinner på mer vinstjakt
Det Timbro ser framför sig är tydligen ett samhälle som är ännu mer styrt av ekonomiska vinstintressen. Och att denna vinstjakt leder till att medborgarna delas upp i vinnare och förlorare ser Timbro uppenbarligen som en fördel, eftersom förlorarna då gärna söker sig till missnöjespartier, och därmed gynnar både de kapitalstarka moderaterna och de missnöjda SD-anhängarna. Varvid båda kan känna sig nöjda med det stöd de kan få.

Den selektiva ekonomiska samhällsutvecklingen leder fel
Det Timbro helt blundar för är ju hur ett solidariskt samhälle måste fånga upp och stötta de personer som inte äger en strandtomt, inte får jobb pga sjukdom eller annat bekymmer, inte har de konkurrensfördelar som kan göra dem till vinnare i ett samhälle som bygger på ekonomi som drivkraft. Det Timbro behöver precisera är hur man ser på demokrati och rättvisa när fundamentet för det de föreslår är ekonomisk sortering. ”Skyll dig själv om du hamnar utanför” tycks parollen vara. Och om du då inte ser annat än hopplöshet så är det väl OK, tycker tydligen Timbro, att använda hat, hot och fysiskt våld för att markera mot det man ogillar. När demokratin villkoras och underställs en selektiv ekonomisk utveckling, som bara gynnar fåtalet, blir det oundvikligen konflikter.

Mer fred, mer samarbete
Det är mer av solidariskt och rättvist tänkande vi behöver, inte mindre. Det är mindre konflikter och mer fred världen behöver. Det är inte fler Trump-figurer som låtsas vilja ha fred och som döper om försvarsministeriet till krigsministeriet vi behöver. Det är mer av samarbete och mer förståelse över olika gränser vi behöver främja. Annars orkar inte våra folkvalda fortsätta. Som nu Anna-Karin Hatt.

Länktips: https://timbro.se/allmant/tido2/

Jag skrev även tidigare om Tidö 2.0, lite mer om sakinnehållet: https://christerowe.se/2025/09/nr1241-nej-tack-till-tido-2-0/

Nej tack till Tidö 2.0

Posted on by
Reply

I Sverige försöker nu Timbro och SD:s tankesmedja forma en politisk plattform för det som kallas ”Tidö 2.0”. Det som framkommit ur deras arbete förskräcker, minst sagt. Folkbildningen ska skäras ner ytterligare och i praktiken avvecklas, Public Service begränsas, UR läggs ner och mycket mer. Hela förslaget finns att läsa på Timbros hemsida, länk se nedan.

Texten om Tidö 2.0 börjar med miljöförslag
Aningen oväntat inleds texten med några förslag på miljöområdet. Men redan i avsnitt 2, som handlar om landsbygden blir det kontroversiellt. Det ska bli lättare att bygga en brygga tycker högern och lite sjöfylleri tycker man inte skadar. Man vill också se generösare regler för strandnära bodar och bastur och generösa bygglovsregler utanför samhällena. Att det är markägarnas intressen som står i fokus är helt uppenbart.

Kulturen ska göras mer beroende av donationer
Under kulturrubriken blir det tydligt att donationer ska vara skattebefriade och att ”behovet av oberoende finansiering ska lyftas fram”. Det tycks vara författarna helt obekant vilken roll den kommunala musikskolan har spelat för att lotsa fram alla dessa framgångsrika artister och musiker som glatt oss med sitt kunnande. Förutom att skrota studieförbunden vill man också lägga ner den myndighet som hanterar statsbidrag för ungdomar och civilsamhälle (MUCF). Det blir väl lättare att rekrytera arbetslösa ungdomar till gängkriminalitet på det sättet. Så att konfliktytorna ökar, vilket ju spär på motsättningarna i samhället.

Civilsamhällets livlina ska kapas
Allmänna arvsfonden vill man avveckla. Den har genom åren spelat en mycket stor roll för civilsamhällets olika organisationer, men föreslås nu istället gå till det man benämner ”civilförsvaret”. Man passar också på att ge stöd åt skjutbanor. Någonstans måste ju högerns kommande milis tränas…

Tjäna pengar på att du har ett boende…
På bostadsområdet vill man stärka rätten att hyra ut sin bostad. Vem som gynnas av en sådan reform är inte svårt att gissa. Marknaden är naturligtvis viktig för högern som hävstång för att skikta människor och också för att låta profitjakten slå igenom där det går. Ett ännu mer inhumant samhälle lär visa sig om högern får som de vill.

Många olämpliga förslag
Det blir för omfattande att summera hela skriften här. Det är mycket skattesänkningar, det är avgifter som introduceras, det är nedläggning av Agenda 2030 och många andra saker som skulle förtjäna att nämnas här. Till slut landar naturligtvis hela frågan i vilket samhälle vi egentligen vill ha. Den ”frihet” de resursstarka talar om är naturligtvis något helt annat än den frihet som är rimlig för många andra i samhället. Om vi sedan efterkrigstiden har beskrivit vår ekonomiska väg i Sverige som en slags blandekonomi är Tidö 2.0-skriften en tydlig väg bort från ett socialt sammanhållet samhälle och in i ett samhälle där pengarna styr. Och där rättvisa är ett mycket relativt begrepp.

Länktips: Tidö 2.0 – förslaget: https://timbro.se/allmant/tido2/

Lite mer kritik av Tidö 2.0: https://christerowe.se/2025/10/nr1248-makten-eller-demokratin/

Varför underminerar statliga företag det egna klimatarbetet?

Posted on by
Reply

Timbro är en aktör som ofta benämns tankesmedja, men som i praktiken fungerar som näringslivets opinionsbildare, både på ett öppet och ett mer dolt sätt. Timbro finansieras av organisationen Svenskt Näringsliv. Ett tag var Benjamin Dousa chef på Timbro. Numera är han biståndsminister. Timbro har sedan länge tagit emot pengar från oljejätten Exxon i syfte att så tvivel kring klimatfrågans dignitet och relevans. (Se länktips nedan ang Exxons finansiering av Timbro).

Varför vill statliga företag underminera det egna arbetet?
Det som känns märkligt i sammanhanget är kanske inte att giriga kapitalister hellre skapar oklarhet kring klimatkrisen för att tjäna mer pengar än att på bästa sätt bidra till att världen klarar den ständigt växande kris, som klimatförändringen innebär. Det är kanske viktigare att tjäna pengar nu än att barn och barnbarn får ett så bra liv som möjligt. I alla fall agerar Timbro och därmed Svenskt Näringsliv enligt den bedömningen. Det mest märkliga är kanske att våra statligt ägda bolag anser att de bäst gynnar staten Sverige genom att vara medlemmar i Svenskt Näringsliv och på så sätt underminera det klimatarbete som man bedriver och gärna lyfter fram i olika sammanhang.

Det motioneras om att statliga företag ska lämna Svenskt Näringsliv
Under Riksdagsåret 2023/24 motionerade några socialdemokrater om att de statliga företagen bör lämna Svenskt Näringsliv, eftersom denna organisation driver opinion bland annat i syfte att få staten att sälja sina företag. Motionen avslogs.

Roller och relationer är delvis dolda
Det blir allt viktigare att synliggöra ägar- och ansvarsförhållanden när världen blir allt mer komplex och opinionsbildning kontrolleras av starka ekonomiska intressen (som Twitter, numera X, som ju ägs av Elon Musk). Det blir allt mer avgörande att värna det som kan kallas den tredje statsmakten, dvs oberoende media, som kan göra wallraffande reportage och avslöja nättrollen (som TV4 och SD:s trollfabrik) och andra dolda samband, som makthavare gör allt för att hålla hemliga.

Fiskare
I fallet Timbro är det PM NIlsson som nu är chef, samme Nilsson som avslöjades som ålafiskare och därmed fick lämna en tjänst nära Ulf Kristersson. De fula fiskarna håller naturligtvis ihop.

Länktips: https://supermiljobloggen.se/nyheter/dokumenten-som-bevisar-timbros-band-till-oljejatten-exxon/

Länktips: Lista över statliga företag: https://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_statliga_f%C3%B6retag_i_Sverige

Logiken bakom handlingsplanen

Posted on by
1

Ibland behövs en distans till det man ska bedöma, eller en annan synvinkel. Tidöregeringens klimathandlingsplan har kritiserats från olika håll, men det var extra intressant att läsa en krönika i Aktuell Hållbarhet av docenten i retorik, Maria Wolrath Söderberg. Hennes analys av logiken bakom handlingsplanen är en uppfriskande läsning, liksom hennes slutsats att logiken bakom handlingsplanen inte håller måttet. (Länktips se nedan).

Litenhet är inget argument
Logiskt och konsekvent maler Wolrath Söderberg ner de grundpelare Tidöregeringen har valt för sin handlingsplan. Att det inte skulle spela någon roll vad Sverige gör låter som ett eko från förnekare och fördröjare på högerkanten. Så kan naturligtvis alla resonera. De boende i Shanghai eller New Dehli kan hävda att det inte spelar någon roll vad de gör, eftersom resten av Kina respektive Indien står för en större utsläppsandel. Alla kan alltid hävda sin relativa obetydlighet. Argumentet håller inte. Vi måste alla göra vad vi kan, särskilt vi i de rika länderna som orsakat och orsakar mycket av utsläppen.

Den centrala idén 
Wolrath Söderberg uppehåller sig en del vid kärnkraften och konstaterar att den dels fördröjer omställningen, dels blir orimligt dyr. Om vi backar bandet några år är det i synen på kärnkraft som en gemensam lösning på behovet av energi förde samman Tidöpartierna. Det är därför logiskt att hela handlingsplanen formuleras på ett sådant sätt att svaret på alla frågor blir just den kärnkraft partierna vill se på plats senast år 2045. Alla andra delar av handlingsplanen är formulerade för att passa in runt denna centrala idé. Det är också där som logiken blir tydlig; eftersom kärnkraften är den Lösning man ständigt återkommer till anpassas hela handlingsplanen till den tidsplan som kärnkraftens tänkta utbyggnad ger.

Hellre små steg nu än ett stort steg 2045
Det är också därför som långsiktigheten betonas. År 2045 blir nu mycket viktigare än 2030, eftersom ingen ny kärnkraft kommer kunna finnas på plats så snabbt. Således är det ”långsiktighet” Tidöregeringen betonar. En långsiktighet som Wolrath Söderberg elegant avfärdar med en bild av två utsläppskurvor, där den ena innebär katastrofala utsläppsmängder fram till år 2045. Det är inte ”noll” vid 2045 som är det viktiga, betonar hon, utan att ta till vara varje möjlighet att minska alla utsläpp, varje dag.

Mångfald hellre än enfald
Bilden av en enda lösning på ett mångfasetterat problem träder fram. Tidöregeringen har bara ett svar. Trots att ingen vet tidsperspektivet, ingen har en prislapp på satsningen och ingen ännu har löst alla delproblem med kärnkraft. Och samtidigt står industrin redo att byta fot. Nu. Och då behövs järnvägar, kollektivtrafik, energilager, ett mindre sårbart system och många dellösningar som inte lägger alla ägg i samma korg.

Det kommer kritik när det börjar kosta…
Det sorgliga är att värdefulla år går förlorade, tid som kunde användas smartare. Och i skuggorna anas den kritik som säkerligen kommer från SD-hållet när det visar sig att EU:s regelverk leder till straffavgifter för Sverige och till extra dyra utsläppsrätter som vi behöver köpa för att vi inte gjort det vi kunde ha gjort. Just nu accepterar SD att den svenska klimatpolitiken anpassas till EU:s, men när prislappen blir tydlig kommer kritiken från det hållet säkert lyftas fram.

Absolut ingen livsstilsförändring
I botten finns också den grundinställning som Timbro-högern brukar surfa på. ”Omställning” innebär egentligen bara små justeringar av vår livsstil, anser man på den kanten. Det går ju bra att flyga elflyg istället för fossilt flyg, tycks man mena. Livsstilen ska inte påverkas…. ”Vi klarar säkert 2 graders temperaturökning” brukar det heta från Timbro. Som om Rockströms planetära gränser bara är en teori. (Länktips till Kajsa Dovstads artikel i GP om hur enkelt det blir att klara två grader…).

Länktips: Artikel i Aktuell Hållbarhet 29 december https://www.aktuellhallbarhet.se/alla-nyheter/kronika/det-kanske-finns-en-logik-bakom-klimathandlingsplanen-men-i-sa-fall-haller-den-inte/

Krönika av Kajsa Dovstad (Timbro) i GP i september 2023: https://www.gp.se/ledare/gastkolumn/jorden-gar-inte-under-av-klimatkrisen.63896916-be6d-4bf0-b0f6-73af882e3eec

Vad tror Svenskt Näringsliv att de vinner på sin taktik?

Posted on by
Reply

Högertidningarna Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten ger ofta redaktionellt utrymme åt personer som relativiserar klimatfrågan. SvD tog in Lena Anderssons märkliga text, där hon jämställer en hotellportier med 11000 klimatforskare och får det att låta som att forskarna överdriver. Och häromdagen lät GP Kajsa Dovstad, som arbetar på Timbro, bre ut sig på ett liknande sätt. Hennes slutsats var att mänskligheten inte står inför en apokalyps och att frågan som behöver ställas är ”hur jobbigt det blir med klimatförändringarna”, underförstått miljörörelsen överdriver.

Varför vill Svenskt Näringsliv inte rädda gjorda investeringar?
Det finns två frågor här som är intressanta. Vad tror Timbro och därmed Svenskt Näringsliv (som finansierar Timbro) att de vinner på att sitta still i båten? Vilken analys gör de? Är det att eftersom allt kommer att krascha är det ingen idé att försöka mjuklanda i någon slags ordnad omställning? Hellre köra på så länge det går och hoppas på det bästa när världens ekonomier krackelerar? Eller har man verkligen inte förstått vad som står på spel? Varför motarbetar Svenskt Näringsliv en ordnad transformering av samhället, så att så mycket som möjligt kan tas till vara av kompetenser, investeringar och pågående arbete?

Varför är det smart att avvakta?
Är Svenskt Näringsliv osmarta eller tror de att de är smarta? Vari ligger smartnessen att riskera livsmedelsförsörjningen för miljarder människor? Är det för att man räknar med att militärmakt kommer att kuva de protester som växer fram ur folkdjupen när desperationen tar över? Hur cyniska är man i sin syn på samhällsutvecklingen? Torka, översvämningar, skyfall, jordskred, orkaner och andra klimatrelaterade händelser ökar både i frekvens och i amplitud. Det är – tyvärr- helt enligt de scenarier forskarna under decennier arbetat fram. Mer värme gör att mer vatten dunstar och att detta i sin tur leder till kraftigare och tätare väderfenomen, som vi helst undviker. Vad är det för smart att vänta på att förändra det som blev fel?

Frågan är hur jobbigt det blir – för vem?
Svartån är just nu översvämmad. Vi ser bilder på roddbåtar som tar sig över fotbollsplaner i Heby. Samhällsresurser måste läggas på att skydda infrastruktur, hus och vägar. Pengar som hade kunnat användas på ett bättre sätt. Och längst ner i samhällspyramiden finns de som drabbas hårdast. För att inte tala om att försäkringsbolagen knappast kommer att kunna ersätta alla skadade, dvs var och en måste själv täcka reparationskostnader och förluster i värden. Bankerna och marknaden kommer att sänka värdet på översvämmade fastigheter och det blir en huggsexa om vem som ska sitta med Svarte Petter. ”Frågan är hur jobbigt det blir”, skriver Timbro. För vem kan man fråga sig. För de rikaste? Eller för de mest utsatta?

Varför vill tidningarna hålla oss kvar i det fossila?
Den andra frågan är vad SvD och GP räknar med att vinna på att ”lugna” läsarna med att klimathotet är överdrivet. Vem vinner på att folk invaggas i en falsk säkerhet att det som händer är OK, och det blir nog någon annan som ”får det jobbigt”…. För mig är det i alla fall obegripligt att tidigare seriösa tidningar inte fångar upp vårt tids ödesfrågor på ett vetenskapligt sätt, utan väljer att göra sig till informationskanaler för en agenda, som syftar till att bromsa förståelsen och benägenheten att faktiskt snabbt och rättvist förändra det som blivit fel med det moderna fossilberoende samhället.

Länktips:
Min senaste text om högern och klimatet:
http://christerowe.se/2023/08/nr982-hogerns-klimatopinionsarbete-har-det-snart-natt-vags-ande/

SvD hade en krönika av Lena Andersson: https://www.svd.se/a/9zV1J5/lena-andersson-till-slut-kom-antligen-extremvadret

GP hade en krönika av Timbros Kajsa Dovstad: https://www.gp.se/ledare/jorden-g%C3%A5r-inte-under-av-klimatkrisen-1.108775402