Hur låter det hemma hos Forsell?

Hoten mot politikerna ökar. Det är förkastligt. Och ibland går det för långt. Vissa går till handgripligheter. Vissa ungdomar lockas till det som kallas aktivklubbar, särskilt de som hyser extrema åsikter som brukar beskrivas som ”höger”. Migrationsminister Johan Forsells son hamnade för inte så länge sedan i rampljuset just för att han aktivt raggade medlemmar till en aktivklubb. Nu har Forsell talat sin son till rätta, sägs det. (Se länktips nedan).

Äpplen med påmålade illustrationer
Samme Forsell ligger bakom genomförandet av den synnerligen inhumana politik som regeringen driver när det gäller synen på personer som inte räknas som svenskar och som resulterat i flera uppmärksammade tonårsutvisningar. Forsell fick kritik för sitt agerande och någon som protesterade gick så långt att han placerade en korg med äpplen vid Forsells bostad, äpplen som dessutom försetts med någon illustration som skulle påminna om Hitler. Personen som placerat äpplena vid Forsells dörr dömdes nu till olaga hot och villkorlig dom.

Lite typiskt att just Forsell drabbas
Att just Johan Forsell drabbas av en fysisk markering är intressant eftersom samme Forsell för 22 år sedan skickade ett avsågat hästhuvud (från en gunghäst) som en politisk markering, där han ogillade att fackförbundet Byggnads krävde att ett lettiskt byggföretag skulle teckna kollektivavtal. Hästhuvudet skulle knyta an till Gudfadern-filmerna, där just denna symbolik var stark och kopplade till maffiametoder. Så när Forsell använder konkreta illustrationer för att understryka sin politiska åsikt är det rätt, men när han själv drabbas är det fel. Det finns nyansskillnader i form av att Forsells barn också fick se äpplenas budskap, å andra sidan har ju Forsells son varit synnerligen aktiv i främjandet av verksamhet som SÄPO varnar för, så familjen är ju inte helt okunnig om vad som förenar respektive skiljer den demokratiska högern och den odemokratiska åt.

Hur låter det hemma vid köksbordet?
Politiskt våld är absolut fel. Handgripligheter och hot likaså. Men nu kommer ”äppelmannen” överklaga den fällande domen och då blir det väl klarlagt vad som är vad. Vad som är yttrandefrihet och vad som är hot, typ. Det skulle också vara intressant om Forsell kunde redovisa hur hans son nu har fått mer ”svenska” värderingar, eller om han är kvar i sitt stöd för de värderingar som kan knytas till extremhögern. Hur låter det hemma vid köksbordet? Är det synd om de tonåringar som utvisas eller är det glada miner?

Länktips: Om aktivklubbarna: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/sa-vaxte-aktivklubbarna-fram-i-sverige

Länktips: Äpplena ledde till dom: https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/j0lK1o/hotade-statsrad-doms-for-ofredande-och-olaga-hot?utm_source=iosapp&utm_medium=share

Vitboken kan hjälpa Tidö-gänget i valet

Tobias Hübinette är en tydlig och viktig röst i debatten mot rasism och högerextremism. Den 7 november 2025 genomfördes ett akademiskt seminarium på Segerinstitutet vid Göteborgs Universitet, där SD:s s.k. vitbok diskuterades och Hübinette deltog. (Se länktips nedan).

Vad var syftet?
Jag kan inte värja mig för tanken att vitboken, som det ju har talats om i flera år, har tillkommit för att underlätta för de demokratiska högerpartierna att ta ställning för ett fördjupat samarbete med SD. Åkesson och hans kompisar har i decennier skickligt utmanat de sju övriga ”vänsterliberala” partierna och erbjudit väljare och sympatisörer sina enkla lösningar. På den globala arenan är nationalism, främlingsfientlighet, ett slags ”revansch-budskap” påtagligt. ”Make XX great again”, där XX kan vara vilken land som helst.

Nu kan de hänvisa till en granskning
Det som framkommit från seminariet är att det förlöpte som planerat, ”seminariet förlöpte väl”, står det på Hübinettes blogg. Dvs SD-topparna Karlsson och Kinnunen var säkert nöjda med hur det gick. Nu kan de i olika sammanhang nämna att vitboken granskats av akademiska experter, vilket ytterligare bygger en bild av trovärdighet kring SD, som Tidögänget kan använda när de i valrörelsen ska argumentera för ett fördjupat samarbete med SD. Samtidigt var det troligen svårt för Tobias Hübinette att avstå medverkan i seminariet. En akademisk granskning behövde göras och hans kunskap behövdes i sammanhanget.

Vill vi ha mer Tidö-profil på Sverige?
En undran infinner sig om vitboksförfattaren Tony Gustafsson och hur han känner inför det faktum att han med sin insats underlättar för SD att ytterligare sätta sin prägel på Sveriges utveckling. Vi ser ju hur mycket av SD-profil nuvarande regering har och skulle SD:s inflytande stärkas ytterligare blir det knappast mindre av konfrontationer och vi-och-dom-politik, kunskapsförakt och vetenskapsförnekande som tar plats. Folkbildningen kommer att skrotas, Public Service sannolikt krympas och sammanhållningen och tilliten i samhället att ytterligare pressas tillbaka.

Samma kartläggning, men helt olika syften
I en annan bloggtext från 8 november konstaterar Tobias Hübinette att hans mångåriga kartläggning av den systematiska rasism som finns i samhället nu inte längre kommer att följas av SD-anhängare, eftersom SD nu lanserat en egen hemsida i syfte att synliggöra det ”folkbyte” de hävdar pågår. Det Hübinette med uppenbar upprördhet av personliga skäl känt en anledning att kartlägga, som själv född i Sydkorea, plockas nu upp av SD, men av andra skäl. Det man kan anta är att motiven för Hübinettes engagemang i frågan om ras och ursprung är de rakt motsatta från SD:s. Där han arbetat för att synliggöra uppenbara orättvisor och systemfel i det svenska samhället har SD sannolikt ambitionen att förstärka skillnader, att fultolka statistik och att använda ojämlikheterna som avstamp för sina politiska syften.

Undvik att avhumanisera!
På ett personligt plan kan jag konstatera att statistik kan bli väldigt missvisande. Mina barns mor föddes i Calcutta, eftersom hennes far var en svensk sjökapten som fastnade i Indien under kriget. Hon har nu levt i cirka 70 år i Sverige. Hon ingår naturligtvis i SD:s statistik över ”utrikes födda”.
Människor får aldrig reduceras till statistik. Det är avhumaniserande och historien borde ha lärt oss hur farligt det är.

Länktips: Tobias Hübinette skriver om seminariet kring SD:s vitbok: https://tobiashubinette.wordpress.com/2025/11/07/seminarium-om-sds-vitbok/

Läsning: artikel om högerextremismens bakgrund och orsaker

Det finns forskning som försöker förstå den auktoritära strömning som råder i världen. Varför kommer Trump tillbaka, varför röstade britterna för Brexit, varför lockas så många av budskap som så uppenbart åsidosätter demokrati som styrelseskick? Hur hänger det ihop och vad kan vi göra för att möta anhängarnas ideologiska låsningar?

Varför lockas folk av de auktoritära strömningarna?
Jag har läst en artikel på tyska, publicerad i tidskriften ”Gehirn & Geist” i deras senaste nummer, skriven av Danny Osborne, som är forskare vid universitet i Auckland, Nya Zealand. (Tack, Christiane!) Under rubriken ”Die Wurzeln der Autoritarismus” ( Auktoritärismens rötter ) beskriver Osborne på tre sidor de viktigaste slutsatserna från sin forskning. Det han skriver är faktiskt delvis mycket förvånande. Bland annat har hans forskning visat att det inte fungerar att bemöta personer som tenderar att stödja auktoritära åsikter med argument för demokrati. Den typen av argumentation övertygar snarare de auktoritärt sinnade att de har rätt. Världsbilderna och förståelsen av orsak och verkan skiljer sig så fundamentalt att det är kontraproduktivt att försöka argumentera med ”demokratisk logik” gentemot de som försvarar auktoritära lösningar.

The big five
Det finns ett bevisat samband med genetik och benägenhet att lockas av de auktoritära idéerna, hävdar Osborne, och hänvisar till forskning från 2013 där enäggstvillingar vuxit upp i olika sociala sammanhang. Forskningen visar att personer som tenderar att lockas av auktoritära idéer också omfamnar ett antal problematiska åsikter. Det handlar om fördomar gentemot homosexuella och etniska minoriteter, invandringsfientlighet, nationalism och konspirationsteorier. Forskarna talar om ”big five”, dvs fem personlighetsdrag som är vanligare hos den undersökta gruppen. Här rör det sig om (1) öppenhet för upplevelser, (2) samvetsgrannhet, (3) öppenhet gentemot omgivningen, extraversion, (4) kompabilitet, dvs inkännandeförmåga och samarbetsvilja samt (5) neuroticism, dvs en grundläggande osäkerhetskänsla. Just kombinationen av ett motstånd mot nya upplevelser och en strävan efter ordning, samvetsgrannhet, lyfts fram i artikeln, att de ger en ökat sannolikhet att lockas av auktoritära ledare.

Fler faktorer finns naturligtvis
Samtidigt slår han fast i sin artikel att det finns flera samverkande faktorer som spelar roll för den som lockas att följa en diktator. Sociala och ekonomiska faktorer och andra livsbetingelser spelar också roll. Särskilt nämner han Zerbrächlichkeit, bräcklighet eller sårbarhet som en viktig faktor. Den som känner sig utsatt söker nya vägar. Det handlar om att återta kontrollen, att få tillbaka en stabilitet i livet och att eliminera olika upplevda hot. Misstroende mot invandrare och en rädsla för en social nedgång är centrala komponenter för att den högerextrema rörelsen tagit ny fart. Hoten mot de tidigare livsbetingelserna blåstes upp av en del ledare och påskyndade processen.

Fler poliser löser ingenting
Christopher Lockharts forskning visar tydligt att politisk medvetenhet inte nödvändigtvis får högerextrema anhängare att byta åsikt. Det är inte tolerans, pluralism eller rättsstatens principer som övertygar dessa personer. Intresse för politik stärker snarare kopplingen mellan konservativa och auktoritära idéer, visar Lockhart. Att tro på förnuftets röst kan visa sig överoptimistiskt. Tidigare forskning visar dessutom att åtgärder som fler synliga poliser, begränsad invandring eller mer övervakning har liten betydelse för att påverka grundinställningen. Snarare bejakar de auktoritärt sinnade personerna inskränkningar i vardagslivet som ett rimligt pris att betala. Fler poliser och mer övervakning har visat sig förstärka folks oro och känsla av säkerhet. (Det får mig att tänka på de maskerade ICE-trupperna som Trump nu använder i vissa städer. De syns för att skapa oro, inte trygghet).

Sociala samband
Den väg Osborne förordar handlar istället om att gå till ursprunget till problemen och investera i socialt givande samband för att komma till rätta med de upplevda hoten. Det har visat sig att när människor från olika bakgrund möts i sitt bostadsområde minskar antalet personer med högerextrema åsikter. Möter man olika personer blir det på så sätt lättare att inte fångas upp av extrema åsikter. I Singapor har auktoritärt sinnade personer i stor utsträckning bejakat regeringen mångfaldspolitik. Så det finns också möjlighet att främja normbildning på gruppnivå. Med väl avvägda lagar och regler kan även personer som gärna följer regelverk också lockas att anamma värderingar som utvecklar samhället i en demokratisk riktning. Timothy Snyder har sagt att till stor del får de auktoritära krafterna sitt bemyndigande på frivillig grund, dvs folk accepterar olika förslag och är för bekväma för att sätta sig till motstånd. Det handlar om att på ett klokt sätt möta människors behov av säkerhet, avslutar Danny Osborne.

Källor som nämns i artikeln:

Källor till Danny Osbornes artikel

Högerextrem påverkan är större än vi förstår?

Det finns ett antal personer i USA som på olika sätt påverkar Trump och Vance i deras maktutövning. Ända sedan Trump förlorade valet mot Biden 2020 har det pågått planering och tagits fram agendor, som nu delvis förverkligas. Bakom dessa idéer finns personer med auktoritära värderingar. Curtis Yarwin är en sådan person, Steve Bannon en annan. När jag läser en artikel i The Guardian om Yarwin framträder en ganska illavarslande och farlig bild av personer som nu påverkar utvecklingen i USA och därmed också i andra västliga demokratier. (Länktips, se nedan).

Högerekonomer och högerextrema hittar varandra
Något av det mest intressanta är att libertarianer och de värderingsmässigt högerorienterade tänkarna tycks ha hittat gemensamma mål och metoder. Både de som ser en försvagad statsapparat som bästa garanten för ekonomisk (egen) vinning, och de som vill ersätta myndigheterna med ett mer auktoritärt styre ser möjligheter i ett samarbete. Man ser universiteten som den tydligaste fienden och vill avskeda så många som möjligt i statsapparaten och självklart även kontrollera media.

Yarwin visar hur det ska gå till
Det farliga med Yarwin är att han också pekar på metoderna. Hur det ska gå till. Hur det gäller att ”vinna valet legitimt” och därefter utfärda undantagstillstånd och hänvisa till terrorhot för att via presidentordrar förverkliga ett maktövertagande. Precis så som Trump också gjorde. Han hänvisade till en gammal lag från 1700-talet och ordnade en deportering av personer till El Salvador. Helt utan rättslig prövning och helt utan att följa rättssamhällets krav på att ingen ska dömas ohörd.

Ett land är inte ett företag
När jag läser om Yarwin i artikeln blir det tydligt att denne samhällsomstörtare vill ersätta presidenten med en nationell VD, en CEO som det numera kallas, en härskare som oemotsagd får regera landet. Det är många referenser till Ceasar i texten, som ju var en kejsare som tog över när möjligheten öppnade sig i Rom.

Destruktivt och tråkigt
På ett sätt blir hela läsningen av artikeln en plåga. Man vill inte läsa om eländet, om alla felaktiga idéer och hur demokratin ska monteras ner. Det blir så deprimerande och så destruktivt att tvingas läsa om hur det system vi steg för steg sett ta plats efter den franska revolutionen nu snabbt skulle ersättas med något auktoritärt styre, där mänskliga rättigheter inte längre står i centrum, yttrandefriheten inskränks och där andra krafter skulle profitera på flertalets elände.

Medin sitter i fängelse för att ha gjort sitt jobb
En tanke går också till den svenska journalisten Joakim Medin, som suttit i turkiskt fängelse en tid för att ha talat illa om Erdogan och för att ha gjort sitt jobb som journalist. De auktoritära ledarna tål inte att bli emotsagda. Det är besynnerligt att världen inte har kommit längre.

Länktips: https://www.theguardian.com/us-news/2024/dec/21/curtis-yarvin-trump