Tag Archives: Framtid

Två perspektiv på barn: individ och struktur

Posted on by
Reply

För att samhället ska klara framtidens utmaningar krävs att vi värderar barnens behov. på ett tydligare och konsekvent sätt. Detta har med det kulturella kittet att göra, de gemensamma värderingarna och vårt sätt att bete oss mot varandra. Hur är vi mot våra barn? På individnivå och på systemnivå?

Sorgen
En ung flicka begår självmord i Kumla. Troligen mot bakgrund av flera faktorer, men möjligtvis har en vuxens mans pedofilaktiga nätbeteende varit bidragande i tragedin. Och samtidigt kämpar hundratals barn och ungdomar i vårt land en inre och en yttre kamp, när de dagligen utsatts för mobbning och icke-kontakt med andra. Ensamt. Isolerat. Hopplöst. Och ännu värre måste det vara med den stora sorg det innebär att inse att ens barn inte längre orkade leva.

Kluvenhet
Hierarkierna härskar och utstötningsmekanismerna är obönhörliga samtidigt som ohejdad idoldyrkan och drömmen att själv bli en hyllad idol, bli sedd, förför och lockar med gemenskapskänslor å ena sidan och berömmelse och framgång å den andra. Hur kluvet måste inte detta kännas. Att å ena sidan köa timvis för en skymt av sin idol och å andra sidan längta efter att själv få stå i rampljuset, vara någon.

Vara på nätet?
Man ropar på skolan. Skolan ska lösa detta, rapportera, agera. Lärarna ska vara på nätet, ha koll. Som om nätet var en plats. Jag vet inte var jag skulle vara om jag skulle vara nätvandrare. Kolla filmer på Youtube? Följa några kända taggar på twitter? Hur skulle man kunna ”vara på nätet” ? Man kan försöka gå med i FB-grupper där unga är med, det är en liten möjlighet, men det finns ingen chans att se vad enskilda elever skriver till varandra. Vare sig kärleksfullt eller fyllt av hat. Hur skulle någon kunna göra det?

Är barnen viktigast?
En ändring skulle kunna vara att prioritera umgänget i familjen, runt middagsbordet osv, verkligen ägna varandra tid. Verkligen lyssna – på riktigt. Inte prioritera egna måsten före barnens. Hellre prata lite med andra föräldrar, lyssna, stämma av. Inte kompromissa som vi tycks tendera att göra. Hellre finnas där. Inte fångas in av tidstjuvarna.

Signalen
Samhället, kommunerna, skulle kunna visa att barnen är den viktigaste investeringen. Skolbyggnader måste få kosta. De måste hålla hög kvalitet. I Henån på Orust står en felbyggd ny skola oanvändbar sedan länge bara för att någon, oklart vem, trott sig kunna spara pengar genom att bygga billigt. Men signalen från vuxenvärlden är tydlig: det är inte så viktigt hur barnen och deras lärare har det. Billigt är viktigast. Hur blev det så? Är inte barnen det mest värdefulla vi har?

Hög tid att lita på lärarna
Nu kommer signaler om att lärarna ska få mer tid för undervisning. Administrationen ska minska. Är det inte ganska typiskt? Kontrollbehovet, omyndigförklarandet av lärarkåren har tillåtits gå så långt att själva grundidén med skolan har urholkats. Tacka tusan för att de bästa lärarkrafterna flyr yrket. När skolan började hanteras som en kostnadspost i budgeten istället för som en investering i framtiden hamnade vi i en samhällelig utförsbacke. Skolan är för viktig för att reduceras till mätbara årstjänster, kvadratmeter och genomsnittsbetyg.

Alla resurser ska tas till vara
Och ändå är hela samhället beroende av att våra unga får en bra utbildning. För att klara en ökad internationell konkurrens på industriproduktionsidan ska Sverige överleva på IT, på tjänstesektorn och på smartness. Gapet mellan verklighet och vision bara växer. Med en försämrad grundutbildning står vi allt svagare i konkurrensen. Det är summan av vad vi gemensamt lyckas producera av produkter och tjänster som bygger vårt välstånd. Men då måste vi ta tillvara alla mänskliga resurser på ett mycket bättre sätt. Oavsett skillnader i bakgrund och förutsättningar.

Lika illa i vinstdrivna skolor
Feltänket finns dessutom oavsett ägarstruktur. De vinstdrivna skolor som ingår i koncerner och bolag beter sig på liknande sätt när de prioriterar ner eleverna. Läs vittnesmålen i denna artikel: http://www.expressen.se/ledare/lararnas-vittnesmal-ar-chockerande/.

Slutsats
Både på individnivå genom att inte tolerera mobbning och på systemnivå genom att beslutsfattare prioriterar rätt kan vi hjälpa våra unga till en bättre framtid. Ska det vara så svårt?

Paradigmskifte på ekonomins område

Posted on by
1

Det är nödvändigt att se i backspegeln för att kunna navigera framåt. Finanskrisen utlöstes 2008 då Lehman Brothers gick i konkurs (med USD 600 milliarder i tillgångar!). Genom att se denna händelse och utvecklingen därefter i ett större sammanhang blir både verkligheten och tillgängliga åtgärder mer begripliga. Global Utmanings chefsekonom Sandro Scocco höll den 29 nov en välbesökt föreläsning på Handelshögskolan i Göteborg på detta tema.

Upplösning sedan 2007
Vi har sedan slutet av 1700-talet levt i perioder av olika rådande paradigm på ekonomins område. Mellan dessa perioder har relativt sett kortare perioder av ”upplösning” återkommit. Nyorientering och osäkerhet präglar dessa kortare upplösningsperioder. Det tar tid att forma en ny gemensam doktrin, som ”alla” kan ställa sig bakom. Vi är just nu inne i en sådan upplösningsperiod, förklarade Sandro Scocco. Den började redan 2007 när många människor i USA tvingades överlämna sina hus till banken. Hur snabbt vi kan komma ut ur den var han inte lika säker på. Vad som är uppenbart är att ett nytt rådande paradigm måste klara att ge svar och framkomliga lösningsvägar till de multipla, verkliga problem världen står inför: miljö, skuldsättning, resursbrist, arbetslöshet, åldrande befolkning, ojämn inkomstspridning, handelsobalanser etc. Problem som är mer sammanflätade än vi tycks vilja inse.

Räntan hänger ihop med tillväxten
Det är ingen tillfällighet, menade Sandro Scocco, att räntan ligger nära noll idag. Räntan förutsätter en tillväxt som ska betala räntan. När tillväxten landar nära noll finns inte utrymme för en ränta. Samtidigt skenar bostadspriserna när räntan blir låg. Dagens bostadspriser bygger på att räntan fortsätter att vara låg. Utan tillväxt finns heller ingen som kan betala en hög ränta. Systemen blir ömsesidigt beroende av varandra.

Arbetslöshet
Ett problem i Europa är den höga arbetslösheten. 25 % och alarmerande 50 % bland unga människor i Spanien. Vi ligger jämförelsevis bättre till med 8 % generellt i Sverige. Då ska vi minnas att det inte är länge sedan en arbetslöshet i Sverige på 3,8 % beskrevs som massarbetslöshet. Arbetslösheten är förutom ekonomiskt belastande för individer och samhälle också en grund för ökande social oro. I Grekland sitter nu uttalade nynazister i parlamentet med stöd av cirka 14 procent av väljarna. (Man kan undra om militären förbereder ett maktövertagande).

Nobelpristagare mot nobelpristagare
En nästan komisk effekt av rådande ekonomiskt läge är att nobelpristagare hamnar på helt olika sidor i argumentationen. Några hävdar fortfarande att det som hänt inte kunde förutsägas alternativt egentligen inte har hänt. Andra nobelpristagare pekar på nödvändigheten av en genomgripande omprövning av de modeller som styrt ekonomiteorin i modern tid (huvudsakligen Keynes och Friedman).

Sverige är ”bäst i klassen”
Skuldsättningen i olika länder bekymrar analytiker. Den brittiska tidskriften Money Week skrev nyligen att ”detta är den allvarligaste varning vi någonsin skrivit”. Man hade kommit fram till den brittiska skulden just nu uppgår till 1000 % av BNP. Sverige anses ligga bra till. Vår totala skuld beräknas till 400 % av vår BNP. Dvs fyra år av vår totala produktion har vi redan konsumerat. Och hur vi ska vända denna utveckling är det i dagsläget ingen som har en plan för. Tills vidare räddas bankerna från att gå omkull.

Bankernas guldsits
Sandro Scocco nämnde även den speciella sits bankerna har. Man kan räkna hem sin vinster, men så fort det blir tal om förluster förväntas staten (skattebetalarna) stå för notan. Vinster enligt ett kapitalistiskt system, förluster enligt ett socialistiskt. Hur länge detta ska fortsätta utan ändring är, tror jag, mest en fråga om tajming och politisk fingerfärdighet. Det är troligen känsligt att tala om ”socialisering av bankerna”.

Nya banker?
Kanske blir lösningen att etablera ett helt nytt, fristående banksystem baserat på fler värden än de gängse: värdet av individers och samhällens motståndskraft, social entreprenörsanda och andra immateriella värden. Dvs en sammanvägning av ekonomi, sociala parametrar, kulturella värden, medmänsklighet och framtidstro.

Länktips: Tankesmedjan Global Utmaning www.globalutmaning.se

Ungdomar, skolan och demokratin

Posted on by
2

Var fjärde svensk mellan 18 och 29 år tycker inte att det är viktigt att leva i en demokrati. Var femte kan t.o.m. tänka sig att sälja sin röst. Nästan var tredje anser det bra om landet styrdes av en stark ledare istället för demokratiskt.
Forskare vid Göteborgs Universitet har fått fram dessa alarmerande siffror. Se pressmeddelandet här.

Och i Sverige är staten bäst på att vara stat…
Undersökningen väcker många frågor. Allra först – hur stabilt är Sverige i relation till andra länder? Det finns sedan några år statistik och ranking över stater i världen som ”misslyckats” med sin uppgift att vara just stat. Sverige ligger i den listan längst ner tillsammans med de nordiska grannarna, dvs vi har lyckats bäst i världen. Länk till statistiken här.

Illustration till misslyckandet?
Om demokratin är starkt ifrågasatt av 25-30 % av de unga i stabila Sverige – hur ser det då ut i alla de länder som rankas som mindre stabila? Står vi inför en global förändring inom en generation, där utvecklingen kan gå precis hur bra eller dåligt som helst?
Det hoppfulla finns i ifrågasättandet av dagens system, som utgår ifrån att pengar ska tjänas på andra människors, på miljöns eller framtidens bekostnad. Det är inte hållbart. Demokratin, så som den tillämpats de senaste 100 åren, har banat vägen för ökade klyftor, ett oöverträffat resursslöseri, bristande hänsyn till människor och miljö och en konsumtionsdriven spekulationsekonomi som alla inser inte kan växa i evighet, men ingen tycks förmå förändra. Vad ska komma istället?

Skolans output
Det alarmerande finns naturligtvis i ropen på enkla lösningar, starka ledare, som ska ”lösa problemen” – säkert olika beroende på vem man frågar. Och vad har skolan för ansvar i detta? Är skolan en processfabrik, där output:en ska vara anställningsbara resurser och fogliga konsumenter som inte ifrågasätter några principer? Eller ska skolan fostra till ansvarstagande kritik, som kan stimulera samhällsutvecklingen?

Omställning
Låt oss hoppas att rapporten från Göteborgs Universitet leder till något anant än ytterligare skuldbeläggning av skolans verksamma. Det är primärt inte rektorer och lärare som är skuld till att samhället ser ut som det gör. Det riktigt intressanta är när och hur omställningen av samhället ska ske – i form av stegvisa förändringar eller i form av kollaps/revolution? Hur länge ska vi såga i den gren vi sitter på?

Mer slutsatser från Rio-mötet

Posted on by
Reply

SCP; Sustainable consumption and production, hållbar konsumtion och produktion, blev ett av de initiativ som beslutades vid mötet i juni Rio +20. Ett tioårigt ramprogram som faktiskt kan få viss betydelse om det hanteras på rätt sätt av de enskilda länderna.

Sverige och Norden
Konsumenternas medvetenhet och beredskap att bidra till ett mer kretsloppsanpassat samhälle talar för att Sverige och de nordiska länderna har ett särskilt ansvar att ta ledningen i arbetet för hållbar konsumtion och produktion. Det är inte statliga pekpinnar från socialstyrelsen eller någon annan myndighet som ska bestämma hur vi ska agera, utan att gräsrotsprocesser ges utrymme att utvecklas.

Samverkan
Det allra mest intressanta vore att testa modeller för samverkan mellan producenter och konsumenter. I flera branscher skulle en fördjupad samverkan kunna skapa nya marknader och flytta fokus från kvantitet till kvalitet. Ett exempel på detta är livsmedel, där kontakter mellan producent och konsument för att sätta upp gemensamma kriterier för kvalitet, spårbarhet och miljöanpassning skulle kunna vända utvecklingen.

Hur vi hanterar arvet efter Rio+20 blir avgörande. Inte vad som de facto hände.

Gunilla Blomquist från Miljödepartementet berättar i detta klipp lite mer om innehållet i överenskommelsen.
http://www.regeringen.se/sb/d/16249/a/195609

Länk till tidigare text:
www.christerowe.se/nr108-slutsatser-fran-rio-motet

Slutsats från Rio-mötet

Posted on by
2

Konferensen i Rio de Janeiro har just avslutats. Den har kallats Rio+20 eftersom konferensen 1992 gjorde ett bestående intryck i historien genom att utgöra startpunkten för det som kom att kallas Agenda 21, en agenda för den 21 århundradet. Det var 1992 som kom att bli utgångspunkten för ett mer systematiskt arbete för en hållbar utveckling.

Besvikelse
Rapporteringen från Rio+20 har präglats av besvikelse, uppgivenhet och i vissa fall ilska. Många hade förväntat sig ett tydligare åtagande från världens länder att bidra till en tydlig förändring för att vända utvecklingen i en hållbar riktning. Ekosystemen, klimathotet, resursfrågorna, övergödningen, utfiskningen, över utnyttjandet, vattenfrågorna, kemikaliespridningen… listan är lång över vad politikerna förväntades skapa överenskommelser kring. Nu gick det inte riktigt så bra.

EPA
Ibland får man glädjas åt det lilla. Lisa Jackson från USA:s miljömyndighet EPA har till exempel i ett uttalande betonat att även de små framsteg som gjordes i Rio i år kan ge EPA just den operativa plattform man behöver för att bättre kunna driva de viktiga frågorna.

Slutsats
Lösningen ligger i att ta tag i förändringsfrågorna från ett helt annat håll. Det handlar nu om att tillräckligt många individer, föreningar, företag och organisationer vill förverliga det hållbara, kvalitativa samhälle som våra barn och barnbarn har rätt att förvänta sig. Det är ju faktiskt ändå så det måste bli – att vi alla anstränger oss att inte belasta jorden på fel sätt, att hushålla med och rättvist fördela energi och resurser osv. Dvs var och en kommer ändå att behöva förändra sitt beteende i viss utsträckning. Låt oss därmed lika gärna starta i den änden istället för att förvänta oss att det politiska ledarskapet ska gå före. Det finns inget att vänta eller skylla på.

Hur ska en student tänka?

Posted on by
Reply

Skolavslutningar. Man sjunger inte om studentens lycka, om framtiden eller ungdomen. Man hurrar sällan. På flaken lastas flaken, lastbils- respektive öl-. Hesa skrik överröstar musikanläggningarna. Om det är av fasa inför vad som komma skall, eller om det är av glädje för att slippa lära sig något mer i gymnasiet är lite oklart. Hur är det att vara ung idag?

Optimismen
Under decennierna efter världskrigen fanns en enorm tilltro till ett bättre samhälle. Det skickades sputniks ut i rymden. Plasten, nylonstrumporna, badrum och miljonprogram trollade bort en del av den synliga fattigdomen. Ingenjörskapet, både i industrin och i samhällsplaneringen hyllades. Allt kunde växa. Göteborg skulle bli en miljonstad. Volvo knöts ihop med en bred, fin väg och en Angeredsbro till nya stadsdelar. Där skulle arbetarna bo och pendla till sina jobb var det tänkt. I var sin egentillverkad bil. Optimismen visste inga gränser.

Kreditkunsumtion
Efter millennieskiftet har finans- och bankkriserna avlöst varandra. Självorsakade, spekulationsdrivna och med ett politiskt system som i många länder inte förmått ställa krav på hushållande. Offentlig och privat konsumtion på kredit. Det fungerar kanske ett tag, men inte som en grundläggande vana. Till slut kommer den tid då det är dags att återgälda skulden.

Risken
På samma sätt står vi nu i skuld till naturen. Vi överkonsumerar vad jorden oss ger och tär på så sätt på jordens kapital istället för att leva på avkastningen, räntan. Vi beter oss oerhört kortsiktigt och med kortsiktiga vinstintressen i fokus. Tyvärr är det vi själva genom våra institutioner som driver en del av denna utveckling. När våra pensionspengar används för att optimera ekonomisk tillväxt leder detta till kortsiktighet hos de börsnoterade företagen, som inte kan tänka långsiktigt, vilket skulle kunna äventyra aktiekursen. Riskkapitalisterna har blivit en risk för kapitalismen, som landshövdingen sa häromdagen på en konferens.

Hur ska man tänka ?
Så hur ska en nykläckt student tänka? Finns det några snälla jobb därute? Eller måste man inordna sig i den dödsspiral av destruktiv ekonomi som tycks driva våra samhällsfundament in i en återvändsgränd? Det är inte helt enkelt att vara ung idag.

Ungdomar, kunskap och omdöme

Posted on by
Reply

Varför ska vi kunna saker? Allt går ju att snabbt googla fram med ett par klick. Varför belasta minnet med detaljer om Vindelälven, Viskan eller Ganges? Hur får vi ungdomar att se skillnad på information, fakta och kunskap och framför allt att inse värdet av egen kunskap?

Referenspunkter
När jag lyssnar på personer som undervisar på högstadiet är det ofta lärandets vedermödor som nämns. Det finns ett allmänt motstånd hos vissa, långt ifrån alla, men vissa elever att anstränga sig lite extra för att lära sig saker, ta in, göra till egen kunskap. Kanske är det så. Kanske har vi så många fysiska, själsliga och utvecklingsrelaterade problem i tonåren att vi tar varje chans att få en paus i det pågående växandet. Men vi får inte acceptera okunskap som en rimlig betygsnivå. Det är att svika ungdomarna. De behöver en stabil grund, ett antal referenspunkter för fortsatt lärande.

Geografi
Att snabbt kunna göra matematiska överslag med huvudräkning är ett praktiskt hjälpmedel för att snabbt förstå värdet av det någon erbjuder. Att snabbt kunna associera till en geografisk plats, en sevärdhet, en händelse kan vara helt avgörande i en konversation med personer man är på väg att lära känna genom sitt arbete. Om någon säger att hen fick sin examen på Oxford eller Tübingen kan det vara bra att kunna haka på den informationen direkt utan att först gå ut på Google Earth för att se var dessa städer ligger.

Kommunikationsförmåga
Framtidens vinster och framtidens företagande kommer att bygga mycket mer på relationer än tidigare. Dels av strukturella skäl – energifrågan och resursfrågan kommer att tvinga fram helt nya modeller. Dels av konkurrensskäl. Tillsammans med andra kan vi erbjuda mer attraktiva lösningar, mer kompletta förslag. Var och en klarar inte att behärska alla fackområden; därför kommer vi att behöva samverka för att bli starka. Men detta samverkande förutsätter kommunikationsförmåga – att vi klarar att tydligt förklara vad vi avser, vad som ingår och inte ingår och vad vi förväntar oss av med- och motparter. Lägg därtill kulturella, språkliga och geografiska hinder och kommunikationen måste vara på högsta nivå för framtida verksamheter.

Kunskap och konst lägger grunden till omdömet
Det är detta samband som dagens ungdomar till oroande stor del ännu inte ser och det är detta samband vi vuxna måste synliggöra. Att med en stark egen kunskapsbas får varje individ förmåga att värdera och positionera de förslag och idéer som andra kommer med. Att se till att  våra referensramar är tillräckligt vida och tillräckligt djupa. Skulle vi bortse från behovet av egen stabil kunskaps- och omdömesplattform faller vi lätt offer för manipulativ reklam, förenklad information och vinklade fakta. Var och en måste utveckla sin omdömesförmåga baserad på jämförda kunskaper. Var och en behöver kunna värdera all information, som vi översköljs med. Eller åtminstone förstå hur värderingen bäst kan gå till, vem som kan vara till hjälp i en specifik situation. I vardagen och i yrkeslivet. Praktiskt och teoretiskt, konstnärligt och vetenskapligt. Konst och kunskap i en bra blandning tränar sinnena att se kvalitet och tränar minnet att sortera väsentligheter. Så möter vi helheten.

Hollande tar över Frankrike

Posted on by
Reply

Så är Putin installerad i Moskva och Hollande vann med en miljon franska röster över Sarkozy. Två av förändringarna i år är därmed klara. Kina och USA (eventuellt) ska också byta president senare i är. Hur ska det gå med en socialist som parhäst till Tysklands Angela Merkel?

Svårigheter
Frankrike har valt en ny president, som lovat att ta tag i bland annat ungdomsarbetslösheten. Frågan är om Hollande har de lösningar som krävs för att klara Frankrikes problem. Landet har en statsskuld som motsvarar mer än 80 % av BNP. Som så många andra länder har man således lånat till driften. Med en åldrande befolkning och ökande statliga utgifter sitter Frankrike i en svår sits.

Manöverutrymme
Ett av de löften Hollande har gett är att återställa pensionsåldern från 62 till 60 år för personer som yrkesarbetat från 18 års ålder. Det finns nu en förväntan att åtstramningspolitik ska ersättas av en mer expansiv politik. Samtidigt är den franska och tyska historien starkt sammanvävda. Merkel kommer knappast att acceptera att Eurons roll riskeras, särskilt mot bakgrund av att flera länder med Grekland som mest utsatt kostar Euro-samarbetet en hel del.

Lösningar och oro
En omprioritering man skulle kunna hoppas på när det gäller Frankrike är att de väljer att minska sina militärutgifter och att de satsar på förnybar energiproduktion hellre än att hålla liv i den riskabla kärnkraften. Det som oroar är att Nationella Fronten och Marine Le Pen, liksom för övrigt är fallet i flera länder, får så stort gensvar för sin främlingsfientliga politik. Och precis som i de flesta länder har man långt kvar när det gäller att förverkliga en seriös klimatpolitik som hänger ihop med en omställning av industrin och överkonsumtionen.

Rysslands spel för galleriet

Posted on by
Reply

Kina, Ryssland, USA och Frankrike byter i år (eventuellt) sitt högsta ledarskap. När det gäller Ryssland är det intressant att Putin och Medvedev fortsätter sin pardans med varannan gång president, varannan gång premiärminister.

Ingen demokratisk tradition
Det ryska valet nyligen innebar att Putin återigen valdes till president och därmed är tanken att nuvarande president Medvedev ska bli premiärminister. Parentesen då Putin på pappret var premiärminister avslutas därmed och ”ordningen återställs”. Arrangemanget utmanar vår inställning till demokratiska fundament. Men i Ryssland finns ingen demokratisk tradition, ingen stark och tydlig press och opposition. Frågan är hur länge Putin tänker bry sig att hålla skenet uppe.

Förhandlingssits
Omvärlden har anledning att vara bekymrad. Ryssland har kärnvapen, sitter på stora naturtillgångar både ovan och under jord och har därmed en stark förhandlingssits både i en fredlig situation och i en mer konfliktinramad situation. Naturgasen från Ryssland är ett exempel, där EU räknar med försörjning via gasledningen utanför Gotland.

Risker
Man kan fundera på vilken väg Ryssland kommer gå och vad detta får för konskevenser för grannländerna. När ett så stort land sitter på stora tillgångar och samtidigt saknar de demokratiska institutioner som behövs för att balansera maktutövningen är risken uppenbar att utvecklingen kan gå över styr. I kulisserna lurar militären, maffian och olika delrepublikers krav på oberoende.

Osäkert läge
Ytterligare en komplikation är korruptionen och de ekonomiska spänningar som ökar i samhället. Socialt är detta en stor risk. Och med en president som saknar legitimt mandat ligger fältet öppet för drastiska händelser.

 

Brobyggande: Interreligiöst Center

Posted on by
Reply

Igår invigdes Interreligiöst center i Göteborg, en plats där Göteborgs olika religioner kan mötas. Centret är ett initiaitv som stöds av Göteborgs Stad och som i sig bär på en hoppfull idé om samtalet och mötet som det som kan bygga broar mellan människor och bära in i framtiden.

Högtidliga tal
Ordföranden i Göteborgs Interreligiösa Råd, Peter Borenstein, rabbin, invigningstalar och gläds åt den fotoutställning som samtidigt presenterades: Heliga Rum, stilrena  bilder av de kyrkorum och andliga rum som finns i ett stort antal i Göteborg. Biskop emeritus Carl Axel Aurelius talar om centret som en motpol till de heliga rummen. Centret som en mötesplats för alla religioner, där vi alla har något att lära oss.

Perspektiv
Carl Axel Aurelius påminner i sitt tal om perspektivskillnaden hos de stora religionerna. Att kristendomen är en ”jag”-religion, medan judendom, islam och religionerna i fjärran östen betonar ett ”vi” i form av familjen och kollektivet. Kristendomen bryr sig mycket om individens andliga utveckling, medan de andra religionerna i större utsträckning vänder sig till gemenskapen. Det ligger ingen värdering i detta, utan mer ett konstaterande. Själv kan jag inte låta bli att fundera på hur mycket av dagens välfärdsegoism som kan ha vuxit fram ur ett onyanserat förhållningssätt till det kristna budskapet.

Unga människor
Glädjande är också att bland patriarker och äldre män rör sig många unga människor, ungdomar som jag uppfattar har en stark önskan att låta sin förankring i någon av religionerna ta sig uttryck i byggande av en stark gemenskapsväv.

Värderingarna
Det kanske allra viktigaste med ett exempel som det Interreligiösa Centret är att de idéutbyten och konkreta arbeten som kan formuleras och formas i detta center tar sitt avstamp i de värderingar människor känner en förankring i. I vår vilsna tid, där hopplöshet och uppgivenhet lätt smyger sig in, är det befriande med en plats för tydliga och överbryggande ställningstaganden och en uttalad respekt för oliktänkande.

Just nu
Varje stadsdel skulle behöva en mötesplats av detta slag, för att kanalisera goda krafter till ett arbete för en gemensam men olika framtid. Inte minst mot bakgrund av den rättegång mot en massmördare som just nu pågår i Oslo.

Länk: http://interreligiosacentret.se/
Länk: http://interreligiosacentret.se/unga-som-tror/