Vi behöver förstå hur sammanflätad ekonomin är med krigslogiken. I Sverige lånar staten upp miljarder för att finansiera investeringar som syftar till att förstärka försvaret. Man köper krigsfartyg från Frankrike och investerar miljarder i inköp av olika slags drönare. På hemmaplan byggs ubåtar och avancerade flygplan. Någon ska betala allt detta, även om det sker på lånade pengar måste räntorna betalas och skulderna likaså.

Kolla professor Jiangs presentation
Ännu mer komplex är situationen för USA. Trump valde att attackera Iran på det sätt USA:s militära kapacitet är uppbyggd. Med överlägsenhet i luftrummet och genom att slå ut centrala funktioner. Bekymret för Trump är att det inte räcker att säga att Iran är besegrat militärt. Det har han gjort ett femtiotal gånger sedan operationen inleddes i våras. Trots det har Iran nu möjlighet att blockera Hormuz-sundet och kan även slå till mot amerikanska baser i regionen, vilket man gör. Exakt hur dålig USA:s position är framgår av den 20 minuters presentation som jag länkar till i länktipsen nedan. USA är fast och har ingen enkel väg ut ur den konflikt Trump valde att starta. Professor Jiang förklarar tydligt vad det handlar om.

Paul Kennedy är intressant
Det finns dessutom ett antal forskare som har studerat hur imperier faller samman, vilka olika faktorer som får avgörande betydelse för att ett imperium upphör att fungera som under den tid man varit som mest dominant. Paul Kennedy hävdar t.ex. att det som blir avgörande för att ett imperium faller samman är hur kostsam den militära apparaten blir i relation till tillväxt och vad imperiet i övrigt producerar av förnödenheter och rikedomar. Kennedy hittar det tydligaste exemplet i hur romarriket föll samman. När produktivitetsökningen inte räckte till för att försörja de tusentals anställda soldaterna över hela det romerska riket brakade systemet ihop. Den militära apparaten åt upp sin uppdragsgivare inifrån, skulle man kunna säga. Den militära apparaten blev till slut så kostsam att staten, i detta fall Rom, inte förmådde hålla den under armarna. Han ser samma risk för USA. Att militärutgifterna skenar samtidigt som ekonomin i övrigt inte växer i samma takt. Extra intressant blir Kennedys slutsats om man väver ihop den med den rävsax Iran-kriget har försatt USA i.

Andra forskare
Det finns andra forskare som argumenterar för att det är den svällande byråkratin och oförmågan att hantera kriser som leder till imperiers fall. Ytterligare andra talar om hur ökande ekonomiska klyftor skapar en instabilitet i ett samhälle, och där den sociala sammanhållningen inte längre upprätthålls. (De forskare jag tänker på är Joseph Tainter och Peter Turchin). Vår egen Dick Harryson pekar i sin bok ”Imperiernas fall” på exemplet Ryssland, där maktkoncentrationen egentligen bara bytt skinn från tsarvälde till kommunism till Putin-styre. Men grundkonceptet har bestått. Harryson betonar också den roll våldsmonopolet har.

Vad händer vid en krasch?
Det som oroar är hur världsekonomin, skuldsättningen och betalströmmarna hänger ihop med dollarns särställning. Hur ska Europa och Sverige egentligen agera för att skydda sig när den amerikanska ekonomin brakar samman och alla aktörer skyndsamt försöker ”rädda det som räddas kan”? Hur ser detta scenario ut? Vem gör vad och vem förlorar? Om olika tillgångar blir värdelösa över en natt och skuldebrev inte längre har något värde, vad händer då? Man vågar nästan inte tänka tanken.

Länktips: 20 minuter presentation med professor Jiang, som argumenterar för att USA inte kommer att kunna avsluta kriget mot Iran: https://www.facebook.com/reel/1842986849638489/?fs=e&fs=e