Rysslands spel för galleriet

Kina, Ryssland, USA och Frankrike byter i år (eventuellt) sitt högsta ledarskap. När det gäller Ryssland är det intressant att Putin och Medvedev fortsätter sin pardans med varannan gång president, varannan gång premiärminister.

Ingen demokratisk tradition
Det ryska valet nyligen innebar att Putin återigen valdes till president och därmed är tanken att nuvarande president Medvedev ska bli premiärminister. Parentesen då Putin på pappret var premiärminister avslutas därmed och ”ordningen återställs”. Arrangemanget utmanar vår inställning till demokratiska fundament. Men i Ryssland finns ingen demokratisk tradition, ingen stark och tydlig press och opposition. Frågan är hur länge Putin tänker bry sig att hålla skenet uppe.

Förhandlingssits
Omvärlden har anledning att vara bekymrad. Ryssland har kärnvapen, sitter på stora naturtillgångar både ovan och under jord och har därmed en stark förhandlingssits både i en fredlig situation och i en mer konfliktinramad situation. Naturgasen från Ryssland är ett exempel, där EU räknar med försörjning via gasledningen utanför Gotland.

Risker
Man kan fundera på vilken väg Ryssland kommer gå och vad detta får för konskevenser för grannländerna. När ett så stort land sitter på stora tillgångar och samtidigt saknar de demokratiska institutioner som behövs för att balansera maktutövningen är risken uppenbar att utvecklingen kan gå över styr. I kulisserna lurar militären, maffian och olika delrepublikers krav på oberoende.

Osäkert läge
Ytterligare en komplikation är korruptionen och de ekonomiska spänningar som ökar i samhället. Socialt är detta en stor risk. Och med en president som saknar legitimt mandat ligger fältet öppet för drastiska händelser.

 

Brobyggande: Interreligiöst Center

Igår invigdes Interreligiöst center i Göteborg, en plats där Göteborgs olika religioner kan mötas. Centret är ett initiaitv som stöds av Göteborgs Stad och som i sig bär på en hoppfull idé om samtalet och mötet som det som kan bygga broar mellan människor och bära in i framtiden.

Högtidliga tal
Ordföranden i Göteborgs Interreligiösa Råd, Peter Borenstein, rabbin, invigningstalar och gläds åt den fotoutställning som samtidigt presenterades: Heliga Rum, stilrena  bilder av de kyrkorum och andliga rum som finns i ett stort antal i Göteborg. Biskop emeritus Carl Axel Aurelius talar om centret som en motpol till de heliga rummen. Centret som en mötesplats för alla religioner, där vi alla har något att lära oss.

Perspektiv
Carl Axel Aurelius påminner i sitt tal om perspektivskillnaden hos de stora religionerna. Att kristendomen är en ”jag”-religion, medan judendom, islam och religionerna i fjärran östen betonar ett ”vi” i form av familjen och kollektivet. Kristendomen bryr sig mycket om individens andliga utveckling, medan de andra religionerna i större utsträckning vänder sig till gemenskapen. Det ligger ingen värdering i detta, utan mer ett konstaterande. Själv kan jag inte låta bli att fundera på hur mycket av dagens välfärdsegoism som kan ha vuxit fram ur ett onyanserat förhållningssätt till det kristna budskapet.

Unga människor
Glädjande är också att bland patriarker och äldre män rör sig många unga människor, ungdomar som jag uppfattar har en stark önskan att låta sin förankring i någon av religionerna ta sig uttryck i byggande av en stark gemenskapsväv.

Värderingarna
Det kanske allra viktigaste med ett exempel som det Interreligiösa Centret är att de idéutbyten och konkreta arbeten som kan formuleras och formas i detta center tar sitt avstamp i de värderingar människor känner en förankring i. I vår vilsna tid, där hopplöshet och uppgivenhet lätt smyger sig in, är det befriande med en plats för tydliga och överbryggande ställningstaganden och en uttalad respekt för oliktänkande.

Just nu
Varje stadsdel skulle behöva en mötesplats av detta slag, för att kanalisera goda krafter till ett arbete för en gemensam men olika framtid. Inte minst mot bakgrund av den rättegång mot en massmördare som just nu pågår i Oslo.

Länk: http://interreligiosacentret.se/
Länk: http://interreligiosacentret.se/unga-som-tror/

Rapport: CSR lönsamt!

Vinnare: De goda
Det tycks löna sig att ta ansvar. Åtminstone om man ska tro tre professorer från Harward Business School som i sin forskning följt 180 olika företag från 30 branscher under 18 år och upptäckt tydliga samband mellan företagens CSR-åtagande å ena sidan och aktievärde och företagens ekonomiska resultat å den andra. Doing well is doing good.

Invändningar
Genast ska sägas att det som kommit fram inte är den slutliga rapporten, att de 180 företagen tycks vara USA-baserade, att företagen därmed har en större spridning i sitt ansvar för anställda, de anställdas hälsa etc. Det är därmed inte säkert att forskningsresultaten är direkt överförbara till svenska förhållanden. Men för amerikanska företag är rapporten naturligtvis i högsta grad relevant. Det går bättre på börsen och i resultaträkningen för de företag som tar ansvar.

Metod och huvudresultat
Man delade in företagen i två grupper, med höga respektive låga åtagandenivåer, enkelt uttryckt företag med respektive utan policies för miljö och sociala frågor. Med 1993 som startår, då grupperna av företag låg på en likanivå, följde forskarna börsvärde och resultat hos företagen fram till år 2010. Företagen med ett aktivt CSR-arbete gick på alla sätt bättre ekonomiskt än de som inte antog sådana planer eller policies.

Djupare analys
Företag med B2C-inriktning, dvs som vänder sig till slutkonsument, hade märkbart ännu bättre resultat om de arbetade med CSR-frågor än om de inte gjorde detta.
Forskarna drar också slutsatsen att företag som antagit CSR-policies tenderar att agera och planera mer långsiktigt än övriga företag. Det är kanske inte så överraskande; det företag som inte bryr sig sina anställdas eller underleverantörers hälsa och som bortser från företagets miljöpåverkan lokalt och globalt ser förmodligen sin affärsidé ur ett mycket kortsiktigt perspektiv. Resurser och omgivning blir utbytbara. Men det intressanta är att de således inte vinner i aktievärde eller i vinst på att bete sig så!

Uppmuntran
För oss som bryr oss om Sveriges och Västsveriges näringsliv och en hållbar, framtidssäkrad, utveckling är rapporten emellertid en klar uppmuntran:
Yes !
Det lönar sig ekonomiskt att ta ansvar ! Både ur investeringssynpunkt och ur resultatsynpunkt. Att strunta i miljö, arbetsförhållanden och andra sociala parametrar är inte smart. Bilden av den elake kapitalisten bleknar bort i historieböckerna.

Länk till arbetsmaterialet från Harward.

Den sociala ekonomin

Det kan vara avgörande att vi blir fler som förstår innebörden av och möjligheterna med sociala företag och en social ekonomi. Torsdagens seminarium i Göteborg i arrangemang av bl.a. Coompanion och Ekobanken gav åtminstone för mig några helt nya infallsvinklar och perspektiv.

Utgångspunkt och nyttoverkan
Många sociala företag utgår från mänskliga resurser, vad enskilda eller grupper kommer fram till att de vill förverkliga tillsammans. Många av dem leder också till en direkt samhällsnytta. Affärsidén genererar ofta både sysselsättning för de berörda och mervärden för oss alla på ett nydanande sätt. Idéer förverkligas som kanske skulle ha svårt att hitta rätt form i en traditionell inramning.

Mikrolån
De stora bankerna är egentligen måttligt intresserade av denna sektor. Mikrolån upp till 250.000 kr kostar tid och kan vara svårt att ordna säkerhet till, tycker de. I ett socialt sammanhang, där en by, en förening, ett nätverk av likasinnade vill förverkliga en gemensam idé blir idén det bärande och det viktiga. Inte en hägrande vinst eller aktieutdelning. Sveriges två medlemsbanker, JAK och Ekobanken, spelar en viktig roll för den sociala ekonomin, var och en på sitt sätt, liksom Kreditgarantiföreningen och ALMI.

Lysande förebild
I sitt föredrag om ”Büro für Zukunftsfragen” (ung. Framtidskontoret) gav Dr Manfred Hellrigl från Österrike några riktigt illustrativa och inspirerande exempel på hur vi kan tänka och agera mycket mer möjliggörande än vi gör idag. Och att särskilt myndigheterna har denna möjlighet. Dr Hellrigl visade på att eldsjälar och egentligen mycket enkla strukturer kom att spela en avgörande roll för en positiv utveckling för delstaten Vorarlbergs kommuner och orter.

Från konsumentroll till verklig medborgare
Med smarta beslutsprocesser i flera steg där man lät ”vanliga” medborgare komma till tals via ”Visdomsråd” och workshops lyckades man bemyndiga medborgarna, göra dem delaktiga och aktiva. Mycket handlar om att frigöra initiativförmåga hos medborgarna. Att skapa utrymme för förändringar som medborgarna initierar och bejakar. Istället för att hänvisas till att konsumera samhällstjänster blir vi medborgare.

Exemplet Vorarlberg – läs mer och google-översätt från denna länk här.

Business as unusual

Visst blir det tydligare för varje dag:
Att fortsätta som vanligt, med business as usual, håller inte. En aktie ägs numera i GENOMSNITT i 22 sekunder. Den som äger en aktie i en hel minut är således en långsiktig investerare…

En giraff i ett zoo hade en 20 kg plastklump i magen. Det hette att det var omslag kring godis och annat som besökare kastat in till djuren. Om vi inte skjuter ihjäl dem, som elefanterna i Kamerun, matar vi dem till döds, medvetet eller omedvetet…

Vårt tydligaste ansvar är för våra barn. Vilken start ger vi dem, vilka verktyg att hantera en föränderlig värld? Hållbar utveckling är att framtidssäkra världen för våra barn. Så som vi som mänsklighet alltid har gjort. Egentligen.

Hög tid för förändring: business as unusual. Nu börjar den fortsatta resan.