Tag Archives: Energi

Bussar och bränsleceller

Posted on by
Reply

I drygt 10 år har jag följt utvecklingen när det gäller vätgas och bränsleceller. Energifrågan är en ödesfråga för hela världen och flera olika energikällor och lagringsmetoder kommer att behövas. Att utvinna elström ur lagrad vätgas är en intressant metod. Bränslecellen som teknisk lösning är långt ifrån ny. Men det är kanske nu den på allvar kommer till användning.

Bränslecellen
Rent tekniskt är det relativt enkelt. Syre- och väteatomer gillar varandra. För man samman dem bildas t.ex. vatten, H2O. En elektrisk spänning kan alstras genom att hålla isär vätet och syret. Bränslecellen använder denna spänning för att med hjälp av ett membran tvinga väteatomerna att gå en omväg till sitt syre och sin vattenmolekyl. Därmed uppstår en liten elektrisk ström.

BMW och München
Väteatomen är lite svårkontrollerad. Väte hanteras enklast i gasform. Problemet är att väte är lättflyktigt, dvs tätningar och packningar måste vara väldigt täta. Små atomer smiter gärna ut. Detta lärde sig BMW när de testade en annan teknik med början på 90-talet. BMW byggde om 15 bilar till vätgasdrift och använde vätgasen som bränsle i en förbränningsmotor. Bilarna användes på Münchens flygplats och tankade varje gång på samma tankställe. En erfarenhet var den höga tekniska precisionen som krävdes inte minst vid tankning. BMW gick också vidare och testade biogasdrift på ett antal exemplar. Själv körde jag en BMW 316 under flera år, som var ombyggd för att gå på biogas alternativt bensin. Den gick utmärkt.

Vätgas Sverige
I Sverge formerades under förra decenniet en ideell förening som heter Vätgas Sverige. Jag hade nöjet att sitta med i styrelsen under de första sex-sju åren av den föreningens verksamhet. Idag är Vätgas Sverige en mycket aktiv samordnare och medaktör i såväl svenska och nordiska vätgasprojekt som i flera stora EU-finansierade projekt som syftar till att introducera vätgasen som energibärare i olika sammanhang. Länk till Vätgas Sverige se nedan.

Highway
Teknikskiften hamnar ofta i hönan-och-ägget-problematiken. Utan fordon som behöver ett bränsle är det omöjligt att investera i tankställen. Utan tankställen är det ingen som köper fordon. Lösningen heter naturligtvis samverkan och att flera intressenter går ihop för att möjliggöra en samtidig utbyggnad. För att få politiskt och medialt genomslag kallas profilprojekten ofta något som i stil med ”Hydrogen Highway” och ”Scandinavian Highway”. Dessa namn ska illustrera känslan av stor satsning, möjligheten att använda fordonen på långa sträckor och skapa gränsöverskridande plattformar för beslutsfattare på alla nivåer.

Så hur går det?
Det händer faktiskt saker. Eftersom tankställen är dyra och komplicerade blir en satsning på bussar intressant. Bussar i linjetrafik återgår ofta till en utgångspunkt och kan tankas och skötas av utbildad personal. Nu läser jag att McKinsey har sammanställt en rapport om förutsättningarna för åtta olika typer av drivmedel och drivlinor för bussar. I resultatet redovisas miljö, prestanda och kostnad (TCO) från källa till hjul (Well to wheel). McKinsey har gjort rapporten på uppdrag av FCH JU (Fuel Cell and Hydrogen Joint Undertaking).

Överraskning?
Aningen överraskande kom man fram till att vätgas och bränsleceller var den teknik som mest liknade konventionella bussar vad gäller prestanda, flexibilitet och kostnad för infrastruktur. Fördelen gentemot konventionell teknik är förstås minskade utsläpp och lägre ljudnivå. I en bränslecell sker ingen förbränning, så klimatrelaterade utsläpp handlar om tillverkningsskedet och andra sidoeffekter av driften. Partiklar från friktionen mellan däck och vägyta kvarstår naturligtvis för att ta ett exempel.

Komplement till batterier
Men det är lovande att vätgas- och bränslecellstekniken utvecklas som ett komplement till elbatterierna. Räckvidden med vätgas är en av fördelarna, medan batteritekniken kan ha fördelar när det gäller effektreglering. I båda fallen handlar det ju som bekant om att framdriften sker med elmotorer, som har ungefär dubbel verkningsgrad jämfört med den traditionella förbränningsmotorn. När vi ska spara energi är verkningsgraden ( t.ex. hur långt vi kommer per kwh) väldigt viktig.

Länktips (uppdaterat 21 dec):
Scandinavian Hydrogen Highway Partnership http://www.scandinavianhydrogen.org/
Vätgas Sverige www.vatgas.se
McKinsey: Läs Fuel Cell Todays artikel eller ladda ner rapporten som PDF.

Självinsikt i USA

Posted on by
Reply

Fortfarande har USA i särklass högst BNP totalt och globalt sett. Fortfarande är den amerikanska livsstilen ”icke förhandlingsbar”. Inte ens årets torka i mellanvästern, det rekordminskade arktiska istäcket *) eller de nya bestämmelserna om maxstorlek på take-away-läskbägare i New York **) tycks rubba tingens ordning. Några amerikaner inser naturligtvis problemens art och storlek. Ur nyhetsflödet ****) plockar jag två exempel på detta.

”Systemet har gått sönder”
Lawrence Lessig ***) besökte Lund häromdagen. I ett uppmärksammat föredrag konstaterade han att ”Jag älskar traditionerna och idealen som har format amerikansk politik, men systemet har gått sönder”. Miljardärerna betalar procentuellt mindre skatt än normalinkomsttagare, jordbrukssubventionerna leder till stora folkhälsoproblem och båda partiers beroende av industrin gör att det inte går att driva ens en rimlig miljöpolitik.  ”Barack Obama gick till val på att förändra hur Washington fungerar….Vilken annan president har haft ett sådant moraliskt mandat som Obama hade 2008?”, säger Lessig men konstaterar att ”vi har ett system som låser fast sig självt, och hindrar inte bara innovationer utan också rimliga politiska reformer”.

7000 delningar på Facebook
Ett facebook initiativ som kallar sig Pragmatic Progressive Page har lagt ut en intressant kommentar om subventionerna till de amerikanska energibolagen.
” If we have subsidized Solar the way we have been the Oil Industry, literally billions of dollars last 30 years, we would have been energy independent already. And off the Middle East and North Africa -aka, Oil producing countries-. Hence less wars…Why is this so difficult to understand for some people?”
(Dvs USA hade varit oberoende av utlänsk energi och varit inblandat i färre krig om energipolitiken hade förts klokare de senaste 30 åren).
Detta inlägg har delats 6981 gånger och ursprungsmeddelandet har gillats av 2502 personer. Därmed kan meddelandet ha lästs av miljoner människor, huvudsakligen amerikaner.
Det är denna typ av information utanför medias prioriteringar och utanför de politiska partiernas inflytande som utgör den synliga delen av det hoppfulla i sammanhanget.
Nära 7000 delningar och flera tusen ”likes” på en av dessa 7000 publiceringar.
Insikten om hur systemet eller ”Washington” har fört allmänheten bakom ljuset kan komma att leda till mer organiserade kampanjer. Människor i en demokrati vill inte känna sig lurade, särskilt inte om de utdefinieras som ointressanta, bidragstagande, 47 procent av befolkningen (med hänvisning till Mitt Romneys berömda tal häromdagen).

En virtuell berlinmur
En Harvard-professor och en framgångsrik facebook-grupp illustrerar att det växer fram en sund motkraft i USA, som kan möjliggöra fallet av en virtuell berlinmur, kanske 30 år efter den första murens fall.

Länk till Facebook-gruppen: http://www.facebook.com/PragProgPage

*) Den 16 september var det arktiska istäcket nere i säsongsminimum. Jämfört med tidigare minsta storlek från sommaren 2007 var ytskillnaden lika stor som ytan av Sverige och Norge tillsammans.
**) Man får nu endast sälja läskmuggar i storlek av knappt 0,5 liter i New York. Konsumenter har i protest hävdat att de nu kommer att köpa två muggar……
***) Lessig är mest känd för att ha formulerat en variant av upphovsrätt, ”creative commons”, som är ett försök att luckra upp rigida och otidsenliga rättighetsanspråk när det gäller remixar och bearbetningar, ett krav på att upphovsmannen förnyar sitt anspråk på upphovsrätt regelbundet och att det sätts en bortre tidsgräns för rättigheter. Lessig är juridikprofessor vid Harward.
****) Texten om och citat av Lawrence Lessig är hämtad ur en artikel i Sydsvenska Dagbladet fredagen den 14 september, sid A16-A17, författad av Andreas Ekström.

Tyskland, sol och vätgas

Posted on by
Reply

I den omställning av energisystemet som förestår är det inte bara produktion och användning av energi som måste utvecklas i hållbar riktning. Att lagra energi, framför allt el, kommer att bli en mycket viktig komponent för ett resurseffektivt och ekonomiskt fördelaktigt system. Sveriges Radio P1, Klotet, hade häromdagen ett intressant reportage om Tysklands energiomställning: Die Energiewende.

Garanterat försäljningspris en dellösning i Tyskland
Av reportaget framgår att ägandeförhållandena ser mycket annorlunda ut än vad vi är vana vid i Sverige. Av förnybar energi äger de stora koncernerna, som Vattenfall och E.On bara 7 %. Privatpersoner äger 40 %, resten ägs av jordbrukare och banker. Det betyder att det finns 1 miljon producenter, privata fastighetsägare, villaägare osv som framför allt äger solel-anläggningar, photovoltaics, solceller. Förklaringen finns i de långsiktiga spelregler tyska staten satt upp och kalkylerna kan baseras på garanterade intäkter. Solel-subventionerna betalas av konsumenterna via energiskattepåslag, men systemet anses värdefullt av 80 % av tyskarna.

En annan dellösning: Vätgas från vindkraftöverskott
Vindlkraften är utbyggd i långt högre grad i Tyskland än i Sverige, ungefär 10 ggr mer effekt än i vårt land. Trots mindre yta, kortare kust och mycket större befolkning. Vad man också arbetar med är att ta tillvara överskottsel när det blåser och produktionen överstiger det omedelbara elbehovet. Man testar nu att via elektrolys producera vätgas av överskottselen, vätgas som därefter lagras i stadsgasnät. När behov uppstår är tanken att driva el-generatorer genom förbränning av gasen.

Är detta bra? Vad säger experterna?
I radioprogrammet intervjuas en vetenskapsman i Tyskland som framhåller att elen kommer att bli dyrare, men att lösningen är långsiktigt bra för Tyskland. Professor Tomas Kåberger vid Chalmers i Göteborg betonar att vätgaslagring är ett av flera möjliga sätt att lagra överskottsel. Ett annat är att använda elfordon som decentraliserade batterilager. Det är säkert en riktig bedömning att framtidens energi- och elsystem kommer att innehålla flera olika dellösningar. Smarta på flera sätt.

Ägandet
Extra tänkvärt är ägarperspektivet. När vindkraften byggdes ut i Danmark och när solcellssystemen monterats i Tyskland var det privata och lokala initiaitiv som stod för investering och framtida intäkter. På Samsö, som ju ofta framhålls som en förebild på energiområdet, är de boende i hög grad med och drar nytta av de system som är i drift. Inte minst ekonomiskt. I Sverige har vi en tradition av stora, starka aktörer som tar ansvar och garanterar leveranser. Kanske ligger den största utmaningen i Sverige att bryta synen på producent och konsument – att vi börjar se oss själva som både/och.

Länkar till Klotets reportage:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3345&artikel=5240737

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=5240154

 

Klimat, hav och livslängd

Posted on by
1

Klimatforskningen flyttar stegvis fram positionerna. Tyvärr är det sannolikt att IPCC:s prognoser måste revideras. Sannolikheten ökar att höjningen av CO2-halten gör så att temperaturen stiger, vilket i sin tur leder till stora påfrestningar på ekosystemen. Klimatfrågan är en av de frågor som fortfarande utvecklas åt fel håll. Men ett dolt hot kommer sällan upp till ytan.

Haven
Jorden består, märkligt nog precis som människan, till 70% av vatten. När vi talar om global uppvärmning och 2-gradersmålet är det temperaturen på land vi talar om. Men haven fungerar som varmvattenbehållare, gigantiska energireservoarer, som lagrar mycket av den värme som växthuseffekten och vår energiproduktion alstrar. Frågan är naturligtvis vilken roll denna uppvärmning spelar i helheten.

10 gånger mer energi
Ökningen av den totala energimängd som lagras i haven motsvarar 10 ggr den energi som används globalt av människan, både fossil och annan energi. De klimatskeptiker som hävdar att uppvärmningen av haven beror på att vi tillför energi ur de fossila lagren har därmed något att bevisa: hur kan haven lagrade energi öka 10 gånger så mycket som människan använder? Den enda återstående förklaringen är att det är inflödet från solen i kombination med växthusgaser som genererar lagringen i haven.

Haven viktigare än luften?
Alla som vet något om energilagring inser också att det är en stor skillnad på att lagra energi i luft och i vatten. Frågan är därför om det inte är dags att ha mer koll på havets temperaturskiftningar än lufttemperaturen? Det är förmodligen havets långtidsverkan som kommer att spela störst roll i det framtida klimatanpassningsarbetet.

Minska svinnet
Av alla åtgärder vi kan vidta för att klimatanpassa samhället är det två åtgärder som sällan nämns, men som var och en kan ha stor betydelse. Matproduktion är en av de stora klimatpåverkande aktiviteterna. 25 % av maten slängs, dvs produceras och betalas i onödan. Här finns en stor besparingspotential att ta tag i. Vi kan alla hjälpas åt i detta.

Kvalitet och livslängd
Och det andra vi kan sträva efter är förlängd livslängd. Med mindre rerurs-, råvaru- och energiåtgång per produkt, pga fördubblad livslängd och högre kvalitet åstadkommer vi snabbt reduktioner i både flöden och avfall och – det är en viktig aspekt – utan att nödvändigtvis minska ekonomin och vinsten. Dyrare och bättre produkter, gärna paketerade med kunskap, bakgrund och upplevelse m.m. ger ett lugnare konsumtionstempo och en bättre miljö.

Peak Oil och energifrågan

Posted on by
Reply

Har vi förstått vad som väntar? Det verkar inte så, med tanke på hur sällan det förs en debatt om hur vi ska tackla omställningen av samhället när oljetillförseln minskar och den olja som finns kommer att kosta det dubbla mot dagens pris, eller mer.

Ingen äger frågan
Ett delbekymmer är att ingen politiker vill berätta om det som förestår. Det ger inga nya väljare att berätta hur centrala samhällsfunktioner förändras när oljan blir dyrare. Det är också svårt att hitta företagsledare som ser en fördel i att lyfta frågan om ”peak oil”, som oljetoppen oftast kallas. Forskarvärlden är märkligt osynlig i media. Naturligtvis håller Kjell Aleklett i Uppsala och några till fanan högt genom ASPO och olika nyhetsbrev. Men det är inte ofta konsekvenserna av en minskad tillgång på olja beskrivs av forskarna.

Omställning i alla länder
Samhället som helhet är inte förberett på de förändringar som väntar. Den fossila oljan är oöverträffad när det gäller energiinnehåll. En mycket stor del av våra transporter, vårt nuvarande jordbruk, vår plastindustri och den globala uppvärmningen och elproduktionen är oljebaserad. Maskin- och fordonsparker byts inte ut över en natt. Att denna omställning inte diskuteras mer är förvånande och oroande. Vad händer när alla aktörer vill köpa samma råvaror?

Högre energipriser
Energipriserna kommer överlag att stiga. De industrier och processer som inte anpassat sitt kostnadsläge kommer att få det svårt. Vi är numera dessutom knutna till en nordisk och nordeuropeisk elmarknad, vilket gör att det hjälper föga att radikalt ändra energitillförseln inom landets gränser. Elen är inte nationell.

Spara och satsa
Det viktiga är att arbeta på två fronter samtidigt: besparingar och effektiviseringar å ena sidan och satsning på förnybara, flödande energislag å den andra sidan. Sol, vind och vågkraft är alla lovande områden som går att utveckla. Ägandet är också väsentligt för att få större acceptans för ett decentraliserat elförsörjningssystem. Hittar vi dessutom bra lösningar på det som kallas Smart grid, smarta nät, och lagringsmetoder kan vi klara en omställning relativt bra. Men varför diskuteras inte dessa frågor mer ur ett helhetsperspektiv?

Länktips: www.gunnarlindgren.com

Tid för omställning

Posted on by
Reply

Det är stora utamningar som väntar samhället när vi ställs inför faktum: att gå från högenergi- till lågenergisamhälle, att hantera peak oil och egentligen peak everything och klara att backa ut ur de återvändsgränder den globala spekulationsekonomin orsakat.

Peak Oil
I hundratals miljoner år har växtrester ackumulerats i jordskorpan och under tryck omformats till olja. Under några decennier har vi lyckats pumpa upp hälften av all lagrad olja. Vi har hälften kvar. Samtidigt ökar efterfrågan stadigt när alla jordens länder utvecklar sina samhällen. Vi är med full fart på väg in i en global bristsituation. Hur kommer den att hanteras?

Peak Everything
Jordens resurser är ändliga. Det är inte bara oljan som blir en bristvara, vi har att hantera bland annat fosforbrist som är kritisk för jordbruket, brist på vissa ädelmetaller, som bland annat behövs för solcellsproduktion och brist på litium som behövs till batterier och många andra exempel. ”Marknaden löser alla problem”, hävdar de mest cyniska ekonomerna. Men till vilket socialt pris ?

Omställningen
Omställningsrörelsen, som också kallas transitionrörelsen, är en intressant gräsrotsrörelse som vill starta förändringsprocesser ur det lokala perspektivet, eftersom ett lågenergisamhälle också innebär att mycket mer av samhällets funktioner måste lösas lokalt och regionalt. Avgörande är att skapa grundvalar för de processer som skapar delaktighet och verklig demokrati.

Omfördelning
Anledningen är att omställningen med nödvändighet kommer att innebära omfördelning. Och ska omfördelningen ske på ett av flertalet accepterat sätt måste flertalet känna delaktighet. Alternativet riskerar att landa i någon form av polisstat eller anarki. Och det är hög tid att börja utforska hur vi ska klara utmaningen på relativt kort tid.

Tre sätt att bygga smart

Posted on by
Reply

Byggande är intressant. Dels för att vi alla har en personlig relation till de hus vi vistas i. Dels för att byggandet/boendet står för en tredjedel av vår klimatpåverkan. Det finns andra sätt än de traditionella att bygga ett hus. Här tre tips.

För att låsa in 150 ton CO2
Ett trähus i fyra våningar kan faktiskt lagra 150 ton koldioxid. Det motsvarar cirka 20 svenskars totala CO2-utsläpp per år. Att bygga hus i trä har många fördelar, bland annat just för att vi därmed låser in koldioxiden och förhindrar den från att bidra till växthuseffekten. Det finns andra uppenbara fördelar med trähus, som att råvaran växer lokalt och att den relativt låga vikten sparar transportresurser. Trä är dessutom vackert och kan lagra fuktighet på ett utjämnande sätt.

För att hitta byggmaterialet där du står
Ler- och halmhus är ett intressant sätt att bygga hus. En viktig aspekt är att byggmaterialet ofta kan hämtas lokalt. Formgivning med runda väggar och av naturen inspirerade gestaltningar kan ge husen en väldigt personlig prägel. Fördelarna med materialet är att det ofta är mycket billigt och att det inte kräver långa transporter.
En variant är att bygga upp väggen med halmbalar som putsas i flera lager med lerputs. Andra tekniker handlar om lertegel som hanteras på lite olika sätt. Att stampa väggar är en teknik som används i ganska stor utsträckning i Australien.

För att skapa en trivsamt kretslopp
En tredje variant är att bygga ett hus inuti ett stort växthus. Dvs att låta växthuset bli ett extra klimatskal som reglerar temperaturen på ett behagligt sätt. Fördelarna med detta sätt att bygga är att det uppstår mycket användbara ytor för odling av medelhavsfrukter, mycket växter som bidrar till rätt fuktighet och att huset som bebos inte behöver kläs med väderbeständiga ytterytor. Att bo i ett växthus kan låta varmt, men enligt uppgift fungerar det alldeles utmärkt genom att till- och frånluft hanteras på ett intelligent sätt.

Plusenergi
Det viktiga är att vi inser att det går att tänka ”outside the box”. Vi måste inte bygga som vi alltid gjort. Till alla dessa tre exempel kan vi dessutim addera solfångare, solceller och annan teknik som gör huset till ett plusenergihus, dvs ett överskottshus som kan generera mer energi än vad som används. EU vill att alla offentliga hus fr.o.m. 2019 ska vara plusenergihus och att från 2021 alla nybyggda hus i EU ska vara detsamma. För att nå dit är det hög tid att börja testa andra sätt att bygga och bo.

Länkar, mer information och bilder:
www.ecorelief.se – växthus som klimatskal
www.lerbyggeforeningen.se – ler- och halmhus
http://www.a-hus.se/one-tonne-life – A-hus är ett av företagen som bygger hus i trä

Anm. Eftersom Skogsindustrierna (som annars har en utmärkt information om trähus) aktivt lobbar för mer kärnkraft i energisystemet blir det ingen länk till deras trähusinformationssida här.

Plusenergi och omställning

Posted on by
Reply

Plusenergipilot i Berlin
Den 1 mars flyttade en familj in i ett plusenergihus i Berlin, där de ska bo i 15 månader. Huset är ett pilotprojekt framtaget med hjälp av universitetet i Stuttgart. Inklusive 2500 mil årlig körning med elbil, som laddas av husets 171 kvm solceller, ska energin räcka och bli över, enligt kalkylerna.

Allt på en gång
Vi tror gärna att vi i Sverige är bäst i Europa, att vi ligger längst fram när det gäller teknik, teknikförståelse och omställning. Men det är viktigt att ha klart för sig att alla länder och alla större företag nu funderar på hur lösningen av multipla problem ska gå till: icke-fossila drivmedel och energieffektiv omställning, samtidigt med förändrade konsumtionsbeteenden och krav på en rimlig fortsatt och rättvis välfärdsutveckling.

När går tåget och vart?
Allt kommer inte att vara detsamma när vi fasat ut oljeberoendet och gått över till effektivare system. Det man kan vara säker på att den som inte planerar nu, får svårt att hänga med när ”tåget går”.
Men vem är lokförare och vem la rälsen?

Läs om Berlin-huset här.

Öarna har en nyckelroll

Posted on by
1

Samsö är en liten ö mellan Själland och Jylland. På Samsö har man lyckats skapa ett energiöverskott, som exporteras. Med förankring och medvetet arbete har de 4000 invånarna gjorts delaktiga och involverade i öns framtid. Ett särskilt energicentrum tar emot studiebesök och utgör navet i öns utvecklingsarbete på energisidan.

Koster-öarna med Kosterhavets nationalpark, naturreservatet och Kosters Trädgårdar som några av attraktionerna visar hur omsorg om närmiljön och hushållande med vattenresurser går att förena med ett modernt året-runtboende.

Styrsö, som hör till Göteborgs Stad och är nåbar på ”två kuponger” med kollektiv båttrafik, visar hur ett samhälle kan fungera utan biltrafik och med ett modernt nätverkande, där samhörighet och delaktighet blir värdefulla komponenter.

Gotland med redan idag 30% lokal elproduktionen och planer på att bygga 500 nya vindkraftverk, och som varje år fyller ön med Almedalsveckans förebilder och inspel, har också utmärkta möjligheter att visa resten av landet hur vi kan nå hållbarheten.

Nyckel
Öarna har kort sagt nyckeln till framtiden. Öarna måste nämligen lösa sin logistik, sitt kretslopp och huvuddelen av sin resursfördelning lokalt. Man måste dessutom samarbeta och ta vara på varandras goda idéer.

Öarna har ett försprång i racet. Låt oss uppmärksamma detta och ta vara på deras lösningar och mentalt placerade dem i andra sammanhang. Så löser vi en del av våra framtida problem.

Energiutblick

Posted on by
Reply

Den här veckan är det en tredagars nationell energikonferens med utställning i Göteborg. Ett gyllene tillfälle för personer med arbete i och intresse för energibranschen att uppdatera sig på företag, företeelser, trender, nyheter och vem som gör vad.

Bättre
Personligen noterar jag en märkbar förbättring jämfört med 2011 års evenemang, som naturligtvis då speciellt kom att präglas av katastrofen i Fukushima som inträffade just när konferensen startade. Årets utställningsdel känns generöst tilltagen, bra montrar, många elfordon på plats och tydligt en ambition från bl.a. Energimyndigheten att föra ut sina budskap.

Jag upplever också att besökarna kom från hela landet, naturligt nog med en övervikt åt västra Sverige. Seminariedelen har jag inte haft möjlighet att bevaka, men energiministern var på plats, vilket ju var att förvänta.

Kvalitet
Mötesplatser som denna har en viktig funktion som en plats där människor på ett tidseffektivt sätt kan informera sig och skapa nya kontakter. Internet är ett bra hjälpmedel, men det mänskliga mötet är oöverträffat för att möjliggöra utveckling.

Nu testas vår förmåga till rättvis fördelning
Energifrågan hänger tydligt samman med vår förmåga att skapa global rättvisa. När de fossila resurserna krymper blir det viktigt att satsa på förnybart som sol och vind, men också att arbeta för en jämnare och rättvisare fördelning av tillgången på just sådan energi som kan bygga samhällen och välstånd långsiktigt.

Samtidigt måste vi lära oss att nyttja energin på ett sparsamt och ekonomiskt sätt. Negawatten, den aldrig ibruk tagna watten, är den smartaste.