Tag Archives: 30 minuter

Här får SVT förslag på tre andra frågor till miljöministern

Posted on by
Reply

SVT har ett program som heter 30 minuter, där Anders Holmberg brukar ställa politiker till svars. Han brukar hinna fokusera på 2 eller 3 frågor som är angelägna att få svar på. Anders Holmberg brukar inte ge sig, utan återkommer ofta till den fråga han vill ha svar på. En del makthavare har lärt sig att ge ”icke-svar” på skarpa frågor. ”Vi gör en helhetsbedömning” eller ”jag kan inte yttra mig i ett enskilt fall” liksom ”Jag förhandlar inte i SVT om hur vi ska lösa den här frågan” är exempel på undvikande svar.

Miljö- och klimatministern var i 30 Minuter den 5 december
Mycket skicklig på att prata utan att ge svar är Romina Pourmokhtari, miljö- och klimatminister i Tidöregeringen. Hon är aldrig svarslös, men de svar hon ger skapar sällan klarhet utan är något slags mellanting mellan debatt och svar. Allra senast syntes detta den 5 december 2024, då hon blev intervjuad av Anders Holmberg i 30 minuter.

Planetära gränser har diskuterats i tjugo år nu
Istället för att acceptera Tidöregeringens syn att miljö- och klimatpolitik är lika med kärnkraft kunde programtiden ha använts till några andra viktiga frågor som ministern borde ge tydliga svar på. Forskningen har t ex visat att det finns ett antal planetära gränser som inte får överskridas. Svenske Johan Rockström och hans kollegor har i tjugo års tid visat hur illa det är ställt och att problemen förvärras. Anders Holmberg kunde ha visat den här bilden för att pedagogiskt synliggöra vad forskningen säger.

Planetära Gränser enl Johan Rockström m fl


Behöver vi inte bättre underlag och åtgärder nu?
En viktig fråga Anders Holmberg kunde ha ställt med referens till denna bild är hur det kommer sig att regeringen i sin första budget samtidigt lade ner det självständiga Miljödepartementet och minskade resurserna till Naturvårdsverket? Det var ingen liten minskning Naturvårdsverket hade att hantera. Det handlade om över tusen årsarbetskrafter. Detta när vi rimligen behöver ha bättre kunskap, bättre beslutsunderlag och fler och bättre åtgärder för att hantera alla samtidiga problem.

Vad ska Naturvårdsverket INTE göra nu när kriserna blir fler?
Vilka av de akuta frågor, exempelvis de planetära gränserna, är det som regeringen vill att Naturvårdsverket struntar i? Varför? Borde inte Naturvårdsverket istället få MER resurser för att säkerställa att vi har bästa möjliga förslag på åtgärder på kort och lång sikt för att stävja problemen? Om brandrisken ökar, är det då rimligt att minska resurserna till brandkåren?

En pedagogisk genomgång och korta delsvar hade varit möjliga
Anders Holmberg hade kunnat gå igenom de olika planetära gränserna och ställt detaljfrågor kring var en av de sektorer/problem som bilden visar. Och frågat hur ministern ser på hoten och vad man planerar att göra åt dem. Så hade standardsvaret ”Mer kärnkraft” inte varit så relevant när det handlar om främmande ämnen i biosfären, eller problemet med övergödning. Osv.

Ska vi flyga mer?
En annan aktuell fråga Anders Holmberg hade kunnat ställa till ministern är om hon tycker att svenska folket ska flyga mer eller mindre mot bakgrund av klimathotet. Beroende på svar kunde han sedan följa upp med att konstatera att hennes ministerkollega, infrastrukturminister Andreas Carlsson , nyligen uppmanade kommunerna att skriva in flygresor i sina resepolicys. Samme minister som ju också sett till att flygplatserna ute i landet får dela på en extra miljard. Samtidigt som flygbolagen slutar att flyga till och från Bromma flygplats. Den segdragna dragkampen om Brommas flygplats tycks lösa sig oberoende av vad politiker i Stockholm anser. Menar verkligen klimatministern att det är bra att öka flygandet? Det blir minst sagt motsägelsefullt om vi ska klara de utfästelser Sverige gjort. Inte minst som de nya flygplan regeringen beställt inte är eldrivna.

”Varför får mina kollegor inte intervjua dig?”
En tredje delfråga som Anders Holmberg kunde ha ställt hade kunna formuleras ungefär så här: ”Flera av mina journalistkollegor, särskilt inom fackpressen på miljösidan, har sedan du och regeringen tillträdde försökt få intervjua dig, men du har inte ställt upp. Själv är jag inte miljöjournalist som du vet, men det finns kompetenta journalister som ägnat decennier åt de här frågorna. Varför ger du inte dem chansen att få svar på alla de frågor de vill ställa?”

Vi ska inte ha majoritetens diktatur
Det är ett demokratiskt problem att makthavare inte ställer upp och ger besked på de områden där de har stort inflytande. När regeringen lägger ett förslag är det ju praxis att Riksdagen beslutar enligt de väl genomarbetade och remitterade förslag som regeringen arbetat fram. Men i processen fram till förslag är det viktigt att olika synpunkter får komma till tals. Inte minst för att tillgodose minoriteters synpunkter. Demokrati innebär inte majoritetens diktatur.

Länktips: Naturvårdsverkets rapport om allmänhetens insikter om klimatfrågan och att en övertygande majoritet vill få något gjort: https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatomstallningen/sveriges-klimatarbete/allmanhetens-kunskap-och-attityder-till-klimatfragor/

Är demokrati viktig för Åkesson?

Posted on by
2

Åkesson grillas i 30 minuter av SVT:s Camilla Kvartoft den 29 februari. Huvudsakligen om EU. Åkesson vill lämna EU, men kanske inte just nu, blir intrycket. Han tycker att EU bestämmer för mycket och att vi ska besluta mer här hemma. Gärna samtala och samverka, säger han, och nämner till och med klimatet (!) som en sådan fråga där vi behöver prata ihop oss. Men Camilla Kvartoft missar tyvärr flera av de följdfrågor som hade gett ett tydligare besked om vad SD vill.

Blir Åkesson glad eller ledsen om EU försvagas?
Putin-Ryssland vill se ett svagare EU. Det är ingen hemlighet att t.ex. LePens parti i Frankrike har fått stöd av Putin. EU har enats om att gemensamt stödja Ukraina i deras försvar av sitt oberoende land. Den intressanta frågan till Åkesson hade kunnat vara om han blir glad eller ledsen om kriget i Ukraina leder till att Putin kan diktera villkoren för en vapenvila och en senare fred. Även svenska kommuner har drabbats av ryska hackergrupper, så hotet från Ryssland är konkret. Tillåts Putin diktera villkoren för Ukraina försvagar det naturligtvis EU:s position. Hur ser Åkesson på detta mot bakgrund av att SD också vill se ett svagare EU?

Vill inte Åkesson stoppa PFAS?
Att EU inte ska bestämma så mycket, över huvudet på oss i Sverige, var ett av Åkessons budskap. Följdfrågan hade då kunnat handla om evighetskemikalien PFAS, som drabbat Ronneby nära Åkessons hemtrakter. Vill Åkesson inte att EU enas i kraven på Indien och Kina och andra länder i vilka produkter med vilket innehåll som ska få säljas på EU:s inre marknad? Om inte EU sätter ner foten kring exempelvis tusentals kemikalier kommer vi under överskådlig tid inte att slippa den importen. Varför ska inte EU bestämma och synka viktiga handelsregler som gynnar alla medlemsländer?

EU måste väl ändå vara tydliga med vad som gäller?
Åkesson lutade sig mot samtal och samverkan som lämpliga begrepp istället för lagstiftning. Att samverka och enas om en politik är ju precis vad EU gör och för tydlighetens skull landar alla detaljer i lagar, som blir entydiga och gemensamma. Här hade Kvartoft haft chansen att peka på svagheten i Åkessons resonemang. Om det inte är meningen att man antar gemensamma lagar – varför ska man då samtala och samverka? Det blir ju bara ett spel för galleriet om man ständigt säger till väljarna att ”vi håller på och pratar om hur vi ska göra med svavelutsläppen från kolkraftverken” eller ”vi vet inte om vi kommer komma överens om fiskeripolitiken i år….”

Näringslivets överstatlighet
Överstatlighet är uppenbarligen något som Åkesson inte vill ha. En fråga till Åkesson hade kunnat handla om hur han ser på näringslivet i EU? Är det mer av överstatliga storföretag han vill se, eller ser han hellre många små företag som hittar sin marknad? Det hade varit intressant att höra något om hur långt de stora aktörernas lobbyister har lyckats snärja SD för en traditionell ekonomisk politik som gynnar de stora gränsöverskridande företagen. Dvs är överstatlighet OK om det är kapitalets villkor som gäller?

Diktatur eller demokrati?
SVT hade också kunnat veva ett tidigare intervjuprogram, där Åkesson vägrade att välja mellan Putin och Biden. Det var 2022, strax innan Putin angrep Ukraina för att inta Kiev. Han hade kunnat få samma fråga igen. Nu fick han ”Trump eller Biden” och duckade ännu en gång. En följdfråga hade kunnat vara stormningen av Capitoleum 2021, där Trump-anhängare försökte hindra den demokratiska processen att utse Biden till president. ”Är demokrati viktig för Trump, tror du?” hade frågan till Åkesson kunnat vara. Med en snabb följdfråga ”Är den viktig för dig?”

Länktips: https://www.svtplay.se/video/84d45E3/30-minuter/jimmie-akesson-sd

Om Jonas Gardells kritik av SD

Posted on by
Reply

Jonas Gardell intervjuades i SVT:s 30 Minuter den 7 december. Programmet beskrivs av SVT själva som ett ”intervjuprogram där Anders Holmberg söker svar och går på djupet med en aktuell makthavare”. Jonas Gardell kan kanske ses som en betydande opinionsbildare, men formell makt har han ju inte. Programmet ägnades till största delen Jonas Gardells kritiska syn på SD. Föga kunde SVT ana att tysk säkerhetstjänst dagen innan skulle göra ett stort, koordinerat tillslag mot högerextrema i Tyskland, en grupp radikala som påstås ha planerat en statskupp. Minnesbilderna av kuppförsöket i Washington den 6 januari 2021 blir också plötsligt tydliga. De högerextrema menar vad de säger. Och det är också en av Jonas Gardells poänger.

Nationen Sverige, inte staten eller landet
Bland det mest intressanta i Gardells ordflöde var iakttagelsen att SD egentligen struntar i Sverige som stat eller land, det är Sverige som nation de är intresserade av. Idén om ett svenskt folk. Och där multikultur, gränslöshet, ”avvikande” av olika slag inte hör hemma. Där demokratin reduceras till en omröstningskuliss som i Turkiet eller i Ryssland. Och där domstolar, media, utbildning, kultur och samhällsutveckling styrs politiskt av ett maktparti.

Beröm och dialog, men troligen helt ointressant för SD
Gardell säger samtidigt att han tycker att Åkesson och Mattias Karlsson är skickliga strateger – de har ju lyckats bygga upp en väljarbas på invandringsfrågan och gör nu vad de kan för att koppla ihop den med andra frågor, som den om lag och ordning. Och Gardell skulle gärna träffa Åkesson, säger han, eftersom han tror på dialog. Hittills har Åkesson inte svarat på inbjudan. Kanske skulle det inte tas emot positivt i SD internt, eftersom Gardell är skicklig på att spela på medias planhalva och SD inte har något att vinna på att vara överens med Gardell om något.

Skapa förutsättningar för maktövertagande
Att SD struntar i staten Sverige ger en förklaring till varför man inte är intresserad av att skydda eller bevara Sverige inför de annalkande naturkatastrofer som kommer allt tätare som en konsekvens av klimatförändringarna. Klimatfrågan blir i SD:s värld bara ett lämpligt verktyg för att åstadkomma de kriser och det kaos som gör det ”naturligt” med undantagstillstånd, utegångsförbud, polis och militär på gatorna och ett konkret maktövertagande. Det är ju så det går till i handboken för auktoritära ledares övertagande. Man skapar en situation som kräver exceptionella åtgärder och ser till att bli den som kan kliva fram när så krävs.

Gärna klimatflyktingar…
Allra helst vill SD naturligtvis ha ytterligare flyktingvågor, gärna klimatflyktingar, som gör det rimligt för makthavarna att reagera, kräva stängda gränser och att använda våldsmonopolet för att ”säkra lugnet”. Det är därför, tror jag, SD är så totalt ointresserade av att göra något åt klimatfrågan. Den är en potentiell nyckelfråga som kan skapa det kaos som krävs för att maktmedlen måste sättas in. Och nu har SD nycklarna till Rosenbad. Och dessutom vetorätt kring alla propositioner som regeringen vill lägga fram för Riksdagen. Man ska ju vara överens i den särskilda koordineringsgrupp som SD har krävt. Bara sådant som SD godkänner kommer att presenteras för Riksdagen.

Demokrati är så mycket mer än att gå till val vart fjärde år
Slutsatsen blir att det är viktigt att på olika sätt och på olika nivåer stå upp för det öppna, demokratiska samhället, där extremhögern inte får utrymme för sina idéer. En bra text att läsa är Jesper Strömbäcks artikel i Borås tidning, där han reder ut demokratibegreppet.

Länktips:

SVT 30 minuter med Jonas Gardell: här

Jesper Strömbäcks demokratiartikel: https://www.bt.se/ledare/demokratin-avvecklas-inte-over-en-natt-e388ce2e/

Bättre frågor till politikerna, tack!

Posted on by
1

Anders Holmberg på SVT har ett intervjuformat som kallas 30 minuter, där han intervjuar makthavare och följer upp ett fåtal frågor med följdfrågor. Senast i raden hade han Ebba Busch i intervjustolen. Jag tycker att Anders Holmberg missade några viktiga frågor, som hade varit intressant att få svar på.

KD, sjukvården och frågorna som inte ställdes
När det gäller frågan om att staten ska ta kontroll över sjukvården, så som KD vill, hade det varit intressant med följdfrågor kring vad denna statliga kontroll skulle handla om. Ansvar för fastigheter, för personal, för utbildning, för lokalisering av verksamheter, för kompetens- och resursfördelning mer likvärdigt över landet – eller vad är det KD ser som statens uppgift i ett mer centraliserat sjukvårdssystem? Finns det inte risk för att beslut blir långsammare, att lokala behov åsidosätts etc när besluten ska tas centralt? Ökar därmed inte risken att skillnaderna mellan städer och glesbygd ökar ytterligare? Och hur ser KD på privatiseringsfrågorna mot bakgrund av en statlig kontroll? Vill KD öka insynen i de privata verksamheterna och/eller förändra regelverken så att det blir mer eller mindre lönsamt för privata företag och koncerner att etablera sig och tjäna pengar på vården? Motståndarsidan, socialdemokraterna, har ju flaggat för att återta samhällets kontroll av privata aktörer mot bakgrund av de skenande kostnader som privatiseringarna sägs ha lett till – hur ser KD på detta? Är det ett mer tudelat sjukvårdssystem med ett privat och ett samhällskontrollerat system KD strävar efter? Eller är likvärdigheten i tillgången vårdresurser viktigare än etableringsrätten? Hur ser KD långsiktigt på samhällets ansvar för helheten om en stor del av ansvaret för sjukvården läggs på privata verksamheter, där lönsamheten alltid har förtur? Är inte detta ett problem?

Om jag gömmer en flykting – vem ska jag då rösta på?
En annan fråga som hade varit intressant att få Busch:s svar på är hur KD ser på den kristna traditionen av att ”hjälpa sin nästa” mot bakgrund av den mycket restriktiva invandrings- och flyktingpolitik KD numera står bakom. Det finns många i Sverige som ägnar ledig tid åt frivilligorganisationer som Röda Korset och Rädda Barnen. Medmänsklighet och humanism har i det nya debattklimatet tappat mark till förmån för strängare regelverk och synen att Sverige inte ska välkomna flyktingar på samma sätt som tidigare. Hur ska en väljare, som kanske ägnar mycket ledig tid åt att hjälpa människor på flykt, tänka? Vilket parti hör en väljare hemma i, där vederbörande ser det som en livsuppgift att ta hand om och hjälpa utsatta människor? Det hade varit intressant att höra KD:s ledare tala om balansen mellan tuffa regelverk och medmänskliga villkor i en orättvis värld.

Synliggör hur viktiga frågor är relativt varandra!
Generellt borde Anders Holmberg försöka att hitta sakfrågor att ta upp med partiledarna som på ett tydligt sätt hjälper tittarna att väga in hur väl partiets ståndpunkter och värderingar stämmer med tittarnas egna ståndpunkter och värderingar. Ibland har de frågor han tagit upp varit av detaljkaraktär, som tittarna knappast har som vägledande frågor för att kunna ta ställning till partiet. Till kommande serier av utfrågningar kunde det t.ex. vara intressant att ge partiledaren tio – femton stycken bollar eller kulor att lägga i olika korgar. För att illustrera hur viktiga olika frågor är. Ett antal korgar med tunga frågor kan då fyllas med valfritt antal kulor för att ge partiledaren chans att markera angelägenhetsgraden kring olika frågor.

Detaljförslag
Korgarna skulle t.ex. kunna heta ”Klimat och miljö”, ”Försvar och säkerhetspolitik”, ”Brottsbekämpning”, ”Sysselsättning” , ”Sjukvård”, ”Skola” och ”Annat”. Någon partiledare skulle kunna lägga alla kulor i ”Annat”-korgen och hävda att ”Invandring” är den viktigaste frågan. Något annat partis företrädare skulle kunna lägga kulor i ”Annat” och hävda att ”Ekonomisk rättvisa” är en viktig fråga. Osv. framför allt får tittarna en synlig illustration till vad partierna själva anser vara viktigast att arbeta med.

Förståelsen är viktigast – inte bilden av partiledarens förmåga
Den fysiska representationen av vad politik innebär tog redan Ny Demokrati till Riksdagen för 30 år sedan, när Bert Karlsson och hans greve staplade ölbackar på scenen. Att synliggöra frågor och avvägningarna mellan angelägna delfrågor är, tror jag, väldigt viktigt för att öka förståelsen för den politiska debatten. Det är tittarna SVT ska hjälpa att förstå de folkvaldas prioriteringar och dagordning; programmen ska inte gå ut på att vinna en diskussion med en partiledare eller att få partiledaren att framstå som motsägelsefull och osäker.