Lärjeån mellan stad och land

Lärjeån 16 mars.
Promenad i en vacker dalgång. Kunniga ledsagare, intressanta möten. Idéer och verklighet i en skön blandning. Kultur, natur, odling, staden möter landet, naturreservat, koloniträdgårdar, Naturum, betande kor, får, kameler och lamadjur, honungsskivling, nötskrika, arrendator, 1750 års stora skred, stenvalvsbro anlagd 1921-1922 som nödhjälpsarbete, illa utformad modernisering av nämnda bro, unika dalgångar och beteslandskap, PEAB:s byschor, ekologiskt kaffe, löksoppa, värme, tystnad, flodpärlmussla, lavar och mossor, ridväg, nerlagd järnväg, renoverad stationsbyggnad, samtal, gemenskap, olikheter, motion, rörelse, utveckling.

Café och mötesplats
Lärjeåns trädgårdar har potential att bli en samlingspunkt och ett viktigt nav i lokal utveckling. Café och trädgård drivs idag av ett kooperativ som ingår i Vägen Ut!-kooperativen. Med kraft och idéer gör man anläggningen till en besöksresurs. Mycket återstår. Trädgårdsmästaren har just börjat. Allt tar tid. Men viljan och idéerna finns.

Och platsen kan bli så mycket mer.
Återkommer här och rapporterar hur det går.
Tack till Lars Jadelius som ordnade vandringen och samtalen.

 

Den sociala ekonomin

Det kan vara avgörande att vi blir fler som förstår innebörden av och möjligheterna med sociala företag och en social ekonomi. Torsdagens seminarium i Göteborg i arrangemang av bl.a. Coompanion och Ekobanken gav åtminstone för mig några helt nya infallsvinklar och perspektiv.

Utgångspunkt och nyttoverkan
Många sociala företag utgår från mänskliga resurser, vad enskilda eller grupper kommer fram till att de vill förverkliga tillsammans. Många av dem leder också till en direkt samhällsnytta. Affärsidén genererar ofta både sysselsättning för de berörda och mervärden för oss alla på ett nydanande sätt. Idéer förverkligas som kanske skulle ha svårt att hitta rätt form i en traditionell inramning.

Mikrolån
De stora bankerna är egentligen måttligt intresserade av denna sektor. Mikrolån upp till 250.000 kr kostar tid och kan vara svårt att ordna säkerhet till, tycker de. I ett socialt sammanhang, där en by, en förening, ett nätverk av likasinnade vill förverkliga en gemensam idé blir idén det bärande och det viktiga. Inte en hägrande vinst eller aktieutdelning. Sveriges två medlemsbanker, JAK och Ekobanken, spelar en viktig roll för den sociala ekonomin, var och en på sitt sätt, liksom Kreditgarantiföreningen och ALMI.

Lysande förebild
I sitt föredrag om ”Büro für Zukunftsfragen” (ung. Framtidskontoret) gav Dr Manfred Hellrigl från Österrike några riktigt illustrativa och inspirerande exempel på hur vi kan tänka och agera mycket mer möjliggörande än vi gör idag. Och att särskilt myndigheterna har denna möjlighet. Dr Hellrigl visade på att eldsjälar och egentligen mycket enkla strukturer kom att spela en avgörande roll för en positiv utveckling för delstaten Vorarlbergs kommuner och orter.

Från konsumentroll till verklig medborgare
Med smarta beslutsprocesser i flera steg där man lät ”vanliga” medborgare komma till tals via ”Visdomsråd” och workshops lyckades man bemyndiga medborgarna, göra dem delaktiga och aktiva. Mycket handlar om att frigöra initiativförmåga hos medborgarna. Att skapa utrymme för förändringar som medborgarna initierar och bejakar. Istället för att hänvisas till att konsumera samhällstjänster blir vi medborgare.

Exemplet Vorarlberg – läs mer och google-översätt från denna länk här.

Energiutblick

Den här veckan är det en tredagars nationell energikonferens med utställning i Göteborg. Ett gyllene tillfälle för personer med arbete i och intresse för energibranschen att uppdatera sig på företag, företeelser, trender, nyheter och vem som gör vad.

Bättre
Personligen noterar jag en märkbar förbättring jämfört med 2011 års evenemang, som naturligtvis då speciellt kom att präglas av katastrofen i Fukushima som inträffade just när konferensen startade. Årets utställningsdel känns generöst tilltagen, bra montrar, många elfordon på plats och tydligt en ambition från bl.a. Energimyndigheten att föra ut sina budskap.

Jag upplever också att besökarna kom från hela landet, naturligt nog med en övervikt åt västra Sverige. Seminariedelen har jag inte haft möjlighet att bevaka, men energiministern var på plats, vilket ju var att förvänta.

Kvalitet
Mötesplatser som denna har en viktig funktion som en plats där människor på ett tidseffektivt sätt kan informera sig och skapa nya kontakter. Internet är ett bra hjälpmedel, men det mänskliga mötet är oöverträffat för att möjliggöra utveckling.

Nu testas vår förmåga till rättvis fördelning
Energifrågan hänger tydligt samman med vår förmåga att skapa global rättvisa. När de fossila resurserna krymper blir det viktigt att satsa på förnybart som sol och vind, men också att arbeta för en jämnare och rättvisare fördelning av tillgången på just sådan energi som kan bygga samhällen och välstånd långsiktigt.

Samtidigt måste vi lära oss att nyttja energin på ett sparsamt och ekonomiskt sätt. Negawatten, den aldrig ibruk tagna watten, är den smartaste.

En nordisk hemmamarknad

Japan
Jordbävning plus tsunami drabbade Japan med full kraft för ett år sedan. Ett område stort som Stockholms Län drabbades av radioaktivt nedfall. 52 av 54 kärnkraftverk står stilla eftersom ingen myndighet ger tillstånd för omstart av kärnkraftverken när de gjort ett rutinstopp. Elbortfallet kompenseras till viss del med import av dyr olja och naturgas. Intäktsbortfallet för japanska energibolag innebär således ytterligare fördyring när ersättningsbränsle ska införskaffas på en öppna marknaden. Japan saknar till stor del egna naturtillgångar och är helt importberoende på flera områden,

Plan B ?
Bedömare befarar att Japans stora statsskuld (234% av BNP) blir så svårhanterlig att Japan blir det land som kan utlösa en global finansiell kris. Hur nu än spådomarna slår in – förr eller senare tvingas även den mest inbitne förespråkare för evig tillväxt inse att dagens globala pyramidspel spricker. Och då är frågan: har vi en Plan B och Plan C ?

Nordisk hemmamarknad
Sverige är exportberoende. Skulle de stora länderna få rejäla ekonomiska problem måste vi agera snabbt. En intressant tanke är att betrakta de nordiska länderna som en hemmamarknad i mycket högre utsträckning än idag.

Osynliga broar
Det handlar då om att bygga förtroende, att öka tillgängligheten, synkronisera regelverk och skapa osynliga broar av samhörighet mellan länder, företag, medarbetare, kunder och leverantörer.

Förståelse
Det handlar om att på flera plan skapa förutsättningar för förståelse och att överbrygga skillnader så att de nordiska länderna utnyttjar sin potential åt ömse håll. Så att de många tusen ”vanliga” företagen betraktar Norden som hemmamarknad.

I kölvattnet på detta synsätt följer behov av infrastruktur, logistiksystem, enkla betalsystem, gemensamma referenser, en gemensam syn på kvalitet, garanti, reklamationer, reparationer etc.

Verktyg
Svanen-märkningen är en nordisk miljömärkning. ( www.svanen.se ). Låt oss bygga vidare på den typen av verktyg och låta länderna växa samman ur de gemensamma behov som faktiskt finns och som förstärkt kommer att finnas när världsekonomin ser annorlunda ut. Och vi måste inte vänta på att något land utlöser en global kris.

Hållbar Destination

Göteborg&Co har dragit igång ett framgångsrikt arbete för att framgent kunna erbjuda konferenser, kongresser och mässor med tydlig hållbarhetsprofil. Idag samlades över 400 personer på Mässan för en inspirerande genomgång av hur långt man kommit och hur vägen framåt ser ut.

Nästa år arrangeras inomhus-EM i friidrott i Göteborg, ett event som är tänkt att sätta nivån för alla kommande arrangemang, inklusive OS i London, som ska känna konkurrensen redan nu.

Det mest glädjande är att alla berörda branscher så tydligt är engagerade: hotellen räknar med att 90 % ska vara miljöcertifierade innan årets slut; Taxi Göteborg har redan 50 % av sin fordonspark med miljöfordon; Svenska Mässan arbetar målmedvetet för att stärka sin hållbarhetsprofil….

Allt detta indikerar att man förstått vikten av samarbete och samverkan som en grundbult för att kunna tala om hållbar utveckling. Det ska bli intressant att följa utvecklingen, inte minst hur Göteborg som destination ska utveckla metoder för att bättre kommunicera allt man gör.

Dagens konferens visar att Göteborg menar allvar. Hoppfullt och inspirerande.
Mer sånt.

Kolla gärna här.

Vem formulerar vår tids utmaning?

En av svårigheterna idag är att uppdelningen i kunskaps- och ansvarsområden tenderar att omöjliggöra välbalanserade avvägningar. När UD och försvarsministeriet, som ändå leds av företrädare för samma parti, (M), bollar frågan om vapenexport mellan sig blir det bara ytterligare ett exempel på hur svårt det är att ta ansvar utöver den uppenbara ansvarsgräns man anser sig tilldelad.
Det är där vi fastnar, ständigt. Vi som privatpersoner, representanter, företagsledare m.fl. klarar inte att ta ansvar utöver det självklara. Och – kanske ännu värre – då tystnar diskussionen, när inga frågor ställs. När allt reduceras till optimering av vinst, av opinionsmätningsresultat, av personlig nytta…. vem ska till slut ställa vår tids frågor?
Rachel Carsons ”Tyst vår” som väckte miljöfrågan på 1960-talet kanske följs av den ännu värre uppföljaren:
Vår tystnad.

Originaltext på snarlikt tema publicerad den 5 april 2009:

Dirigenten till hållbarhetsmelodin

Torsdagen den 2 april, Grand Hotel, Stockholm. Fyra hundra personer lyssnar på föredrag om framstegen i byggsektorn. Byggbranschen redovisar goda exempel. Framsynta ledare berättar om sina pionjärprojekt. En utblick till bl.a. Tyskland visar att det pågår mycket arbete för att skapa mänskligare, energieffektiva, miljöriktiga stadsdelar. Regeringens delegation för Hållbara Städer presenterar villkoren för hugade att söka de 340 millioner kronor staten tänker stödja projekt med.
En välorganiserad konferens i bästa svensk tappning. Inlägg från miljöminister Andreas Carlgren och slutdebatt under ledning av ett mediaproffs, Alice Bah Kuncke. Förplägnad och kaffe i vackra salonger, många mingelmöten, men ändå – något som fattades….
Drivkraften, förändringsmotorn. Vem är det som ska åstadkomma all denna kraftsamling? Vem kräver av oss att vi lägger energi på att nå längre i hållbarhetsarbetet? Vem talar i vi-form om allas vårt ansvar att vända utvecklingen i en hållbar riktning? Ur ett allmänmänskligt perspektiv – ovanför partipolitik, ovanför budgetdiskussioner, ovanför forskardiscipliner och mediala nyhetsdrev?
Politiker, näringsliv, forskare, civilsamhälle, media, uppfinnare, finansiärer, opinionsbildare… alla spelar sina instrument, några bättre än andra. Men orkestern saknar en dirigent till hållbarhetsmelodin. Ingen har tagit greppet om helheten. Jag åkte hem från konferensen både nöjd – tänk så mycket som görs nu – och missnöjd – varför var det ingen som passade på att ge branschen en utmaning? Och nästa tanke: Vem står över alla särintressen och formulerar vår tids utmaning?

Passion och empati

I dagens Göteborgs-Posten intervjuas Jan Eliasson inför det nya FN-uppdraget i höst. Några ord i intervjun biter sig fast. Vårt behov av att vara engagerade, visa vår passion för det vi vill åstadkomma – och, som en systeregenskap – att känna och visa vårt medkännande, vår empati. Så kan vår uppgift sammanfattas. Passion och empati. Enbart passion leder till hänsynslöshet, enbart empati fungerar inte heller.

Samhället måste organiseras så, att vi på optimalt sätt kan ta vara på alla människors olika drivkrafter och engagemang, samtidigt som vi hittar former för att lyssna till varandras olika historier. Vi talar och vi lyssnar.

Får vi alla möjlighet att både verka och medverka, både tala och samtala, både producera och nyttja på ett rimligt sätt lägger vi grunden till ett mycket hållbart samhälle.

Intervjun med Jan Eliasson finns här.

En ny grundval

Problemet med vår nuvarande dominerande världsuppfattning är att den sätter människan i en särställning. Cartesius lärde oss att ”Jag tänker alltså är jag”. Därefter har Isaac Newton, Adam Smith, Karl Marx och andra på olika områden stakat ut framtiden, gjort den förutsägbar. Som om framtiden kunde planeras, hade vi bara tillräckligt många parametrar…
Andra forskare ser människans realtioner som det centrala. Att skapandet uppstår i gränslandet mellan ordning och kaos. Att människan är en del av helheten. Nobelpristagaren (1994) John Nash hävdar en jämviktsteori som är intressant i sammanhanget. I varje förhandling, menar han, finns en jämviktspunkt som kan uppnås om var och en beaktar sina behov och tar hänsyn till andras.
Intuitivt fårstår vi att det är den väg som är rimlig. Utveckling som inte sker på andras bekostnad. En utveckling som bygger upp mer än den förbrukar.
( Tack till Philippe Charas, för inspiration )

Vem tjänar vem?

Att tjäna.
Vem får förtjänsten av att vi arbetar? Skattesystemet omfördelar en andel av det vi tjänar på vårt arbete. Med det räcker inte för att fånga upp de negativa konsekvenserna av hur vi lever idag. Vi måste inse att det vi tillför med vårt arbete också tjänar ett gemensamt syfte.
Mentalt och konkret måste vars och ens bidrag i helheten medverka till att bygga upp mer än det förbrukar. Framtiden förtjänar det. Outside the box, inside the value.

Originaltext på snarlikt tema publicerad tisdagen den 12:e oktober 2010:

Vad är vinst i framtiden?

Framtidens hållbara ekonomi måste bygga på att ingen tjänar pengar på att andra förlorar. Det avgörande är att hitta modeller för samutnyttjande av resurser, kunnande och unikhet. Vi måste tjäna på att tjäna varandra.

Vi måste därmed räkna vinst på ett annat sätt. Och utnyttjande av gemensamma resurser på ett ansvarsfullt sätt. Definitioner av vad som är hållbart eller inte hållbart blir en nyckelfråga.

Hur ställer vi om utbildningssystemet? Universitet och högskolor måste hitta nya sanningar att lära ut. Innan det är för sent.

Business as unusual

Visst blir det tydligare för varje dag:
Att fortsätta som vanligt, med business as usual, håller inte. En aktie ägs numera i GENOMSNITT i 22 sekunder. Den som äger en aktie i en hel minut är således en långsiktig investerare…

En giraff i ett zoo hade en 20 kg plastklump i magen. Det hette att det var omslag kring godis och annat som besökare kastat in till djuren. Om vi inte skjuter ihjäl dem, som elefanterna i Kamerun, matar vi dem till döds, medvetet eller omedvetet…

Vårt tydligaste ansvar är för våra barn. Vilken start ger vi dem, vilka verktyg att hantera en föränderlig värld? Hållbar utveckling är att framtidssäkra världen för våra barn. Så som vi som mänsklighet alltid har gjort. Egentligen.

Hög tid för förändring: business as unusual. Nu börjar den fortsatta resan.