Att fånga en idé

När man varit med ett tag hamnar man i situationer som präglas av igenkännandets glädje eller uppgivenhet. ’Så kul att denna idé nu tar form’ respektive ’Har det verkligen inte hänt något på alla dessa år’ – och alla reaktioner däremellan. Den gångna veckan har detta drabbat mig flera gånger.

Vad hindrar idéerna?
Jag ska inte spilla tid på att redogöra för exemplen jag stött på. Det intressanta är istället att försöka identifiera bromsklotsarna kring förändringsarbetet. Vad är det som gör att idéer fastnar, att de inte landar i verkligheten på ett fruktbart sätt eller förverkligas av någon? Går det att identifiera skälen till att idéer inte realiseras?

Inte mitt bord
Bristen på mottaglighet, lyhördhet och en strukturell beredskap att fånga upp en tanke eller ett initiativ kan vara en avgörande faktor. Man sitter på ett möte. Någon kläcker en bra idé. Men ingen säger ”Ja, det kan jag göra”. Frågan hänger i luften ett tag till idén likt en tömd ballong singlar ner mot marken och lägger sig platt. Möjlighetsfönstret stängs.

”Så har vi aldrig gjort”
Det kan också vara så att frågeställningen eller idén är så ny att den kräver mycket av de närvarande: kan man verkligen tänka så? Är det genomförbart? Så har vi aldrig gjort. Våra arbetsmodeller är ofta låsta, vi har svårt att ifrågasätta invanda mönster. Det kanske tom anses fel att bryta mot beslutade processteg. Kvaliteten ligger i den förutsägbara repeterbarheten, kanske det hävdas. ISO 9000 och allt det där. Bra för mångfaldigande av enhetliga produkter. Förödande för nytänkandet.

Organisera för kaos
Hur skapar vi ett öppet klimat för nya idéer, hur gör vi för att bejaka initiativ utan att förlora prestige (om det nu är viktigt) eller riskera trovärdigheten gentemot omvärlden osv? Hur ska organisationer, kommuner och företag tänka? Hur ska högskolan tänka för att luckra upp och komplettera kompetenshierarkierna? Måste allt ingå i ett redan existerande system – hur gör vi då med föreställningar och möjligheter som förutsätter alternativa fundament? Kan patienter behandlas på olika sätt? Kan undervisning bedrivas på olika sätt? Kan en stadsdel utvecklas i samförstånd mellan stadens förvaltning och berörda boende och företag? Kan man odla i en stadspark?

Framtiden
Vi ser just nu en brytning, där många unga människor vill förverkliga helt andra idéer och ta plats med sina projekt på ett nytt sätt. Reclaim the initiative. Framtiden formas av oss alla i en märklig flernivåprocess. Ibland får man intrycket att Anders Borg håller i alla våra resurser. Men politiken och lagstiftningen är bara en del av helheten. Det är allas våra ambitioner som stakar ut färdriktningen. Det är det komplicerade och det hoppfulla.

Föds idéer på gränsen?

Innovation, nyföretagande, entreprenöriellt lärande, innovationssystem, kluster… ett antal ord har på senare år fått fäste i debatten och blivit bärare av tanken på att kunskapsutveckling kan leda till att nya företag bildas, alternativt att de gamla utvecklas. Finns det någon generell regel för hur idéer genereras och fångas upp?

Människans dilemma
Vi människor kan ju beskrivas som fast i två världar, en fysisk värld och en tankevärld, eller idévärld om vi så vill. I vaket tillstånd dominerar det fysiska. Vi rör oss i rumstiden enligt bestämda regler, samtidigt som vi hanterar sinnesintryck och bearbetar dem  tankemässigt. I sömnen tar det fysiska time-out och vi drömmer och rör oss fritt i den tankevärld vi också tillhör. Växelspelet mellan idéer och fyiskt liv gör oss till människor. (Liksom vår ovanliga förmåga att göra motsatsen till det logiska eller det naturligt förutbestämda).

Tomrummet
Nya företag startas baserade på en bärande idé. Ofta för att någon har sett en möjlighet som ingen annan har kunnat eller velat utveckla affärer kring. I tomrummet mellan bestående system finns utrymmet för den företagsamme. Bejakas idén blir företaget lyckosamt. Men tomrummet får inte vara alltför avlägset, det måste vara synligt för de tänkta kunderna. Alltför tidigt väckta idéer får inte den respons som krävs.

Varifrån kommer det nya?
Eftersom ingen dag är den andra lik finns i någon mån en innovativ kraft inbyggd i våra system. Vi tänker nya tankar, vi gör nya saker, vi överraskar oss själva med att faktiskt förnya oss, utvecklas. Men varifrån kommer detta nya?

Mellan lek och allvar
Ungefär som färgerna uppstår på gränsen mellan ljus och mörker skulle man kunna tänka sig att idéer uppstår på gränsen mellan allvar och lek. Detta hävdas i alla fall från vissa håll. Kanske är det så, att det barnsligt löjliga, det absurda, måste möta det invanda, bekväma, det kända, för att något ska hända? Är det i kollissionen mellan våra föreställningar som idéer föds?

Här föds innovativa idéer ?
Om man tittar på nedanstående länk får man ta del av ett föredrag som hävdar att det är så: Att innovativa ideer föds på gränsen till det löjliga. Länken hittar du här.

Tack till Per Östling för länktipset.

Tusentals idéer för 2021

Visioner och framtidsbilder är viktiga för att samla kraften hos många människor. Oavsett om det gäller en mindre krets, en organisation, ett företag eller ett samhälle. Nu har Göteborgs Kommunstyrelse fått ett arbetsmaterial som heter duga: Göteborg 2021. Framtaget och excellent sammanställt av Göteborg&Co.

Vad blev det?
Två böcker, en film och massvis med webbpublicerat material, paketerat på ett för politiker och allmänhet begripligt sätt. Göteborg&Co har gjort ett strålande jobb att fånga upp de viktigaste frågorna för staden inför, under och efter 400-årsjubiléet om några år. 1680 förslag från allmänheten redovisas, systematiskt och tematiskt på ett spännande sätt, även med angivande av förslagsställare. (Ser vi här ett embryo till gräsrotsdemokrati?) I den andra boken sammanställs förvaltningars, projekts och perspektivgruppers arbete under det senaste året. Summan har blivit en myllrande uppslagsbok i idéer för ett bättre samhälle, en trivsammare och en mer framåtinriktad stad som vill utvecklas.

Drömmar
Naturligtvis går det att hitta saker som saknas. Allt är inte med (och tur är väl det – vi vill knappast att kommunen ska vara involverad i allt som händer). Men mosaiken av förslag ger ändå en väldigt intressant och hoppfull bild av de drömmar som människor i staden bär på och som har chans att förverkligas. Det som är påfallande är att så många av förslagen fångar upp hållbarheten och tar sin utgångspunkt i mötet mellan människor. Det är kanske rent av så att rapporten illustrerar en ny form av Göteborgs-andan, där erfarenheter och kunskaper från skilda håll möts och där det handlar mer om kvalitet än om kvantitet. Där vi talar mer om värde och utveckling än om konkurrens och att dela in människor i vinnare och förlorare. Kanske ser vi här rentav en vändpunkt då vi på allvar lyckas tackla flera av de problem som återstår att lösa.
Återkommer med mer tankar kring Göteborg 2021.

Länkar till material finns på www.goteborg2021.com .