Fler och fler inser att det nuvarande systemet för att främja innovationer inte räcker till. Allan Malm, professor i företagsekonomi vid Lunds Universitet, skrev nyligen i Sydsvenska Dagbladet om detta. Först citat ur hans artikel.

( Ur Allan Malms artikel om skygglappar)

” För något år sedan insåg ansvariga politiker att trots att Sverige satsar nästan mest i världen på forskning per invånare är resultatet i form av nya företag inte särskilt bra och att det behövs en ny innovationspolitik. Regeringen skall presentera en sådan i höst.

Under det senaste året har en lång rad myndigheter och organisationer – Vinnova, IVA med flera lagt fram förslag om hur innovationssystemet, förmågan att skapa innovationer, bör stärkas.

Med innovationer menas i det här sammanhanget en idé om en produkt eller en ny tjänst som vinner framgång på marknaden.

Bland förslagen till en ny innovationspolitik finns allt från priser för innovatörer och skatteavdrag för riskkapital till stimulanser för små och medelstora företag. Det är väl genomtänkta åtgärder som sannolikt stärker drivkrafterna hos både innovatörer och finansiärer, men man måste vara en stor optimist för att tro att det är tillräckligt för att generera fler nya företag.

Det saknas en analys av hur förutsättningarna för innovation har förändrats. Dagens innovationspolitik har skygglappar som förhindrar en realistisk syn på vad som krävs för framgångsrik innovation.

Med viss förenkling kan man säga att det svenska innovationssystemet är byggt för att ta hand om nya snilleprodukter med en given marknad. Det finns många sådana i den svenska innovationshistorien – från tändstickor, blixtlås och SKF:s sfäriska kullager till Astras Losec. ” – slut citat.

Systemskifte
Det är intressant att såväl myndighetsvärlden (Vinnova m.fl.) som forskarvärlden ser problemen och vill ändra på systemet. De inser att det inte räcker att teoretisera kring framväxandet av en innovativ industri. Det krävs mycket mer. Duktiga entreprenörer med en bred verklighetshorisont, skickliga strateger och företagsledare, rätt personal men också något helt annat.

Behov och nytta
Det handlar nu om att utgå från marknadens och kundens behov och den nytta som företaget kan tillföra användaren. Men inte nog med det. Företaget och innovationen måste också göra nytta utanför sin egen och kundens omedelbara sfär. Den ska bidra till att göra världen bättre.

Relationsekonomi
Det som kommer starkt är en relationsekonomi som ersätter hittillsvarande konkurrensekonomi. Den vinner inte som slår ut andra företag utan den vinner som skapar störst nytta utanför det egna företaget. Det är det nya och som fler och fler inser att näringslivet måste utvecklas till att göra. Verksamhet för egen vinning, för kundnytta och för att göra världen bättre – samtidigt.

Länk: Debattartikeln i Sydsvenska Dagbladet här.
(Och tack till Johnny Kronvall som gav mig tipset.)

Tips: Doktorsavhandling om kluster och innovationssystem av Lisa E Svensson länk här .