Nuet på bekostnad av då och sedan

De sociala medierna är nu-inriktade, kanske tydligast på Twitter och Instagram. Fokus är på vad vi gör nu, tänker nu, vem vi träffar nu och var vi är nu. LinkedIn handlar om vem vi har kontakt med och vad som diskuteras just nu i de grupper vi deltar. Youtube fångar upp aktuella rörliga bilder från publika medier och från privata kameraklipp. På Facebook syns vännernas statusuppdateringar som en bekräftelse på ett flöde av ett fragmentiserat, kanske bagatelliserat nu. Två perspektiv tycks ointressanta i dessa nya sammanhang: det historiska, vårt då, och insikten om att det finns ett sedan.

Virtuell soptipp
Hela internet är fyllt av gamla dokument, artiklar och länkar, som man kan fråga sig hur relevanta de är idag. Det handlar inte bara om hur våra konton på Facebook ska hanteras efter att vi slutgiltigt loggat ut från verkligheten, en fråga som f.ö. borde hanteras mer professionellt än den gör. På internet finns sökbara protokoll från mer än 10 år sedan tillbaka, webbsidor och bloggar där uppdateringen upphört, gamla projekt och diverse skräp, som rimligen inte längre är relevant. Som en virtuell soptipp med gamla tidsdokument utan rangordning. Fast digitalt ligger de naturligtvis och upptar plats på någon server.

Sju generationer + och –
Är det typiskt för vår tid, detta att vi lever så uppslukade av nuet att både dåtiden och framtiden blir ointressanta att förhålla sig till? Ursprungsbefolkningar som irokeserna i Nordamerika har som princip att grunda större beslut på respekt för tidigare och kommande släktled. Dagens ledare Oren Lyons (ett länktips nedan) talar om sju generationer bakåt och sju generationer framåt i tiden som en tidshorisont. När hörde vi någon i vår kulturkrets formulera sig så? Är det någon som på rak arm kan säga vad personerna sju generationer bakåt överhuvudtaget hette, gjorde  eller var de bodde?

Kolla
Kanske är det en av de viktiga pusselbitarna i vår tid att vi bryter fixeringen vid nuet. Vi kan ju börja med att bläddra i våra egna inlägg på sociala medier några år bakåt i tiden, titta i en dagbok eller almanacka och minnas vad vi tänkte och gjorde. Hur mycket av det vi då såg som eftersträvansvärt lyckades vi också genomföra? Eller var vi redan då uppslukade av nuet?

Länktips: http://pascalmsc.wordpress.com/tag/oren-lyons/

Innovatörer på Nobelnivå bör ha hjälp från staten

Alfred Nobel fortsätter att göra nytta för Sverige långt efter sin död. Hans uppfinning byggde upp en förmögenhet, som förvaltas klokt och genererar världens mest prestigefyllda pris ”som under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta” som det står i Nobels testamente. PR-värdet för Sverige är stort, den kungliga närvaron förhöjer glansen kring festligheterna men nobelfestligheterna manifesterar också vårt lands tradition av en rikedom på idéer, utveckling och innovationer.

Förebilder
Gustaf Dalén med AGA-fyren, John Ericsson med propellern, J-P Johansson med skiftnyckeln, Baltzar von Platen med kylskåpet, Gideon Sundbäck med blixtlåset och Sven Gustaf Wingquist med kullagret är bara några av den tidiga industrialismens snillen. Hur ser vi på innovatörer och uppfinnare idag? Är de tydliga förebilder och inspiratörer? Har Sveriges uppfinnare och innovatörer stöd av resten av samhället?

Patent är ingen patentlösning
SVT sände den 31 oktober 2013 en dokumentär om Håkan Lans, ”Patent 986, ett svenskt geni mot världen”. (SVT Play-länk nedan). Håkan Lans står bakom ett par av vår tids riktigt stora uppfinningar, bland annat patent 986 som handlar om färggrafik för datorskärmar. Filmen beskriver hur många stora koncerner och bland dem japanska Hitachi lägger ner ansenliga resurser på att motarbeta Håkan och hans berättigade krav på licensavgifter. Än idag vägrar företag som ACER att betala för användandet av Håkans uppfinning och reser istället motkrav på Håkan Lans för rättegångskostnader. Svart blir vitt och vice versa.

”Rättssystemet skapar orättvisa”
Det uttrycks något mycket väsentligt i dokumentären om hur rättssystemet fungerar idag i relation till patent. Håkan Lans: ”På något sätt känns det som att rättvisan, som man kände trygghet för, rättsprocessen, den används inte för att skapa rättvisa utan som ett medel för att förhindra rättvisa. Rättvisan har alltså blivit verktyget för att skapa orättvisa. Det här känns väldigt fel.”

Rimlig ersättning
Grundidén bakom patent kan i och för sig ifrågasättas. Varför ska någon ha ensamrätt på en idé? Kunskapen blir ju större när den delas. Samtidigt behövs incitament och drivkrafter för att ansträngningen att hitta en ny lösning på gamla problem ska belönas. Att investera tusentals timmar i en idé, som kan leda till nya företag och bättre produkter måste på något sätt kompenseras. Det är inte rimligt att andra ska profitera på den enes arbete.

Tjuven stämmer offret
Håkan Lans har dragits in i flera härvor av juridiska tvister, där de som snyltar på hans uppfinningar stämmer Håkan. Världen som en upp-och-ner-vänd spegelvärld. Tvisterna pågår fortfarande. Håkan har ägnat en avsevärd del av sitt liv åt att kämpa för sin rätt mot snyltarna som dessutom kräver honom på orimliga belopp. Som om en tjuv som stämmer sitt brottsoffer för att han skadat handen när han slagit sönder offrets fönsterruta.

Rätt borde vara rätt
Sveriges regering anstränger sig för att få ut svenska medborgare när de sitter fängslade utomlands på ett orättfärdigt sätt. Men svenska staten ställer inte upp när enskilda personer på felaktiga grunder dras in i rättsmaskineriets kvarnar. Staten, som borde vara garanten för det rättvisa samhället, borde avlasta och ersätta uppfinnare som Håkan Lans ekonomiskt när de möter multinationella bolags hela juridiska kraft. Rätt borde vara rätt. Särskilt när det handlar om nyttiga uppfinningar, som leder till jobb och ett bättre samhälle.

Statens skyddsnät
Innovationssverige, Science Parks, inkubatorer och innovationscentra borde skriva en debattartikel på det här temat, för att skydda kommande svenska innovatörer mot storkapitalets orimliga beteende. Marknadskrafternas hänsynslösa girighet måste motverkas när de angriper enskilda individer. Inte minst mot bakgrund av det omfattande övervakningssystem, som NSA, FRA och andra organ ägnar sig åt. Staten, dvs vi alla, måste ha ett skyddsnät för de personer som orättfärdigt drabbas av rättssystemets absurda mekanismer.

Länktips: http://www.svtplay.se/video/1569582/patent-986-ett-svenskt-geni-mot-varlden