Nationell plan för nanotekniken

Nanotekniken är fascinerande. Partiklar så små att de inte syns ens i mikroskop, kan ändå göra nytta. I tunna skikt kan de appliceras på ytor för att förändra egenskaper, leda ström, få material att byta färg, tränga in under huden för att åstadkomma medicinsk förändring… vi är i början av en teknisk revolution, som kommer att kunna skapa många nyttigheter.

Missbedömningar
För den som följt den tekniska och industriella utvecklingen under 1900-talet och framåt är det uppenbart att vi ofta missbedömt konsekvenserna av de val som gjorts. Genom att tänka linjärt och ensidigt ur ett investeringsperspektiv har många tekniska tillämpningar inneburit miljöförstöring och hälsorisker. Ett klassiskt exempel är freonerna som möjliggjorde de tidiga kylskåpen och som ett halvsekel senare konstaterades bidrog till ozonskiktets uttunning – något som kunde hota livet på jorden. Ett annat klassiskt exempel är DDT, som kunde sättas in för att bekämpa myggor, men som visade sig farligt även för människor.

Källsortering?
När nu nano-tekniken och dess olika tillämpningar står för dörren är risken uppenbar att industriella applikationer med stor marknad lockar investerare. Det talas t.ex. om självtvättande fönster – en perfekt lösning för Manhattans skyskrapor, kan tyckas, men vad ska hända sedan? Hur källsorterar man partiklar som inte syns ens under mikroskop? Vad händer med de organismer som kommer i beröring med partiklar som tränger in under huden? Hur ska regelverket kring dessa produkter konstrueras?

Ny utredare
Jag har intresserat mig för möjligheterna och riskerna med denna nya teknik i några år och försökt i olika sammanhang att fästa aktörers uppmärksamhet på att vi inte kan  införa en ny teknik utan att ha ett överenskommet regelverk. Och nu kan jag till min glädje konstatera att regeringen utsett Ethel Forsberg till utredare av just nanoteknikens möjligheter och samtidiga risker för miljö och hälsa. Ethel Forsberg var tidigare GD på Kemikalieinspektionen och torde väl därför ha en god insyn i de näraliggande regelverk och kunskapsfält som kan ha betydelse för nanotekniken.

Industrin proaktiv
Vi ska inte låsa in oss i ett förbudshörn, men vi ska heller inte skapa oreda och irreversibla processer i vår biosfär – det är vi skyldiga kommande generationer om inte annat. Allra bäst vore om industrin nu tog en proaktiv hållning och själva medverkade till ett regelverk och en övergripande systemsyn, som alla kan ansluta sig till.

Länk till regeringens pressmeddelande här.

Pro istället för anti

”Framgång består av att gå från misstag till misstag utan minskad entusiasm.”
(fritt efter VD Peter Rothschild, Biogaia AB, på Livsmedelsdagarna i Tylösand 2012).
I twitterflödet från Livsmedelsdagarna fångade jag upp citatet ovan, som på ett intressant sätt illustrerar hur företag tänker som lyckas.

Pro istället för anti
Biogaia AB är ett framgångsrikt företag som verkar i sektorn Life Science. Istället för antibiotika säljer man probiotika, ämnen som verkar uppbyggande. Den grundprincipen känns väldigt positiv, att erbjuda hälsa och sjukvård som utgår från användandet av uppbyggande ämnen. Istället för att slå ut de ”elaka” bakterierna kan medicinerna stärka de ”goda”.

Homeopati
Homeopatin fungerar på ett liknande sätt. Genom att med mikroskopiskt små doser av aktiva substanser reta kroppens självförsvar bygger de homeopatiska medlen upp kroppens naturliga försvar och de ”goda” ämnen som kan göra nytta.

En positiv utveckling
På ett motsvarande sätt kan vi kanske hantera ”sjukdomar” i samhället. Icke fungerande stadsdelar, problemgrupper, ungdomar som inte hittar rätt i samhället osv. Om vi sätter in specifika, genomtänkta, åtgärder som stimulerar en positiv utveckling har vi kanske chans att vända utvecklingen.

Att använda misstagen
Och precis som VD:n i inledningscitatet säger – det är inte fel att göra misstag, det är hur vi använder kunskapen efteråt som är avgörande.

Nya affärsidéer!

Vi får aldrig glömma att en viktig del av förnyelse- och förändringsarbetet är att forma och utveckla nya idéer, affärsidéer, organisationer och nyttigheter på olika plan. Uppgivenhet och passivitet är två fiender till förverkligandet av en hållbar utveckling. Det värsta vore att vi slutar söka, finna och utveckla nya tankar, nya verksamheter och nya möjligheter. Att vi nöjer oss med hur det är och låter oss sövas av sorterade flöden som flätar ett nät *) av reklam, information och lydigt beteende…

Det nya
Nej, vi är inte passiva konsumenter, lydiga undersåtar eller trötta soffliggare. Vi har alla möjligheten att nyfiket jaga ny kunskap, nya lösningar och nya människor med för oss själva otänkta tankar. Innovationen som daglig ledstjärna, eller ett öppet sinnelag, fördomsfritt och oförutsägbart.

Venture Cup
Bland det roligaste som finns är att hitta nya affärsidéer. Jag har haft förmånen att under några år få sätta mig in i ett antal tävlingsbidrag i affärsplanetävlingen Venture Cup. Och slås av hur många goda idéer det finns, men också hur mycket som måste fungera för att en ny affärsidé ska slå igenom och ge kommersiell framgång. Venture Cups organisation har för övrigt insett hur viktigt det är att inkludera ett hållbarhetsperspektiv i tävlingen.

Off2off
Idag hittade jag ett annat kul exempel, där gapen mellan verklighet, behov och affärsidé inte var särskilt stora. Det gällde ”bara” att se möjligheten. Nu finns en webbtjänst för offentliga verksamheter som möjliggör återanvändning av uttjänta produkter, ett second-hand-alternativ för sjukhus, skolor och förvaltningar. Off2off heter verksamheten som är relativt nystartad. På deras hemsida kan man köpa och sälja begagnade utrustningar, möbler och tillbehör, som ofta är i mycket gott skick. Win-win för oss skattebetalare, för resursanvändningen och för en förlängd livslängd på produkter som tagits fram.

Så nära…
Off2off får tjäna som exempel på hur nära en affärsidé kan ligga. Det är ju märkligt att ingen tidigare sett behovet, sett förråden fyllas med möbler och annat… men desto roligare att kommuner och landsting nu kan bidra till en smartare hushållning tack vare ett initaitiv från Värmland. Må idén inspirera andra!

*) Notera vårt språkbruk av webben, Nätet, Internet (!) 

Länkar: www.off2off.se
www.venturecup.se/vast

Rekrytering bryter utanförskap?

Utanförskapet i samhället är ett konstant problem. Nyligen presenterades en undersökning gjord av forskare på Göteborgs Universitet, där ungefär en tredjedel av de intervjuade mellan 18 och 29 år kunde tänka sig att avstå demokratin. Att demokratin inte är värdefull för en så stor grupp unga oroar naturligtvis. Det finns anledning att tro att just utanförskapet är en avgörande anledning till att en stor andel unga människor inte upplever att de ingår i dagens samhälle, eller att det är meningsfullt.

Medveten rekrytering
Ett sätt att påbörja en förändring som kan dra utvecklingen åt rätt håll är att företag och kommuner mer medvetet rekryterar bredare, socialt, könsrelaterat, etniskt och geografiskt. Rekrytering av medarbetare skapar en dynamik om den hanteras på rätt sätt. med olika referenser och referensramar, delvis olika värderingar och prioriteringar kan vi på så sätt öka utsikterna för en acceptans av de personer och de förhållningssätt som eljest inte kommer till uttryck.
(Håll med om att eljest är ett bortglömt ord, som vi behöver återanvända).

Kvotering
Rekrytering genom kvotering är något som ibland lyfts fram som en bra lösning. Genom att kvotera in kvinnor, unga, arbetslösa, handikappade eller andra grupper skulle vi tvinga företag och verksamheter att bredda sin sammansättning av personal och garantera en större tolerans och ett mer dynamiskt innehåll.Inte minst styrelser och kvinnor är ofta uppe till debatt. Mer kvotering av kvinnor skulle enligt förespråkarna bädda för mer allsidigt belysta konsekvenser av styrelsebeslut etc.

Rekrytering i två steg
En annan form av kvotering är att säkerställa ett allsidigt urval före slutgiltigt ställningstagande. Dvs att när det finns X antal sökande med en viss bakgrund får rekryteringsprocessen fortsätta. Det är en kittlande tanke, som skulle ge kraft åt de minoriteter som tvekar att söka ”eftersom jag ändå har fel efternamn” eller ”jag har ändå ingen chans med min bakgrund”. Genom att stimulera sökanden att faktiskt söka ett jobb, skulle många fler aktiveras och stimuleras att se sina egna möjligheter.

Skenbart urval ?
Risken är att den typen av statistisk underbyggnad blir ett formellt, men inte reellt verktyg, som i värsta fall blockerar den verkliga rekryteringen. Man kan lätt tänka sig att oseriösa företag och verksamheter skulle kunna fylla kvoten av sökande ”på pappret” för att sedan, när detta är klart, påbörja det verkliga urvalet. Men visst skulle det kunna testas i några branscher eller några sammanhang.

Att väga kriterier
Frågan är om inte en öppen redovisning av vägning av kriterier är en mer framkomlig väg. Den verksamhet som söker personal får öppet redogöra för hur olika kriterier väger in i den slutliga bedömnngen. Och där kan faktorer som tidigare erfarenhet, bakgrund, kulturell identitet, språk etc spela stor roll och också lyftas fram som viktigare än vid rekrytering på traditionellt vis. Att synliggöra vad som värdesätts måste vara viktigt. Och synliggjorda kriterier kan därefter diskuteras, ifrågasättas och debatteras….

Länktips:
http://miklo.se/miklonomics/kvotera-s%C3%B6kande-ist%C3%A4llet-f%C3%B6r-personal

Bankerna och moralen

Hur genereras pengar? Vilka processer är det som frigör kapital? I SvD skriver journalisten Andreas Cervenka om detta regelbundet. Hans analys är att det är när banken beviljar lån som pengar frigörs i systemet. Och att lånen i sin tur bygger på säkerheter, ytterst staten. Fler och fler har börjat ifrågasätta denna ständiga lånekarusell för ökande konsumtion baserad på framtida intäktsförväntningar och en ständig tillväxt. Vad göra?

Revisorer
Den första tanken som dyker upp att alla företag har revisorer. Kunniga personer som ska granska riktigheten i genomförda ekonomiska transaktioner och säkra att inget oegentligt förekommit. Revisorerna är ställföreträdande kontrollanter både för aktieägare, skattemyndigheten och allmänheten som har ett intresse av att konkurrensen inte snedvrids med otillåtna medel. Kan revisorerna få en ny roll?

Revisorerna knutna till uppdragsgivarna
Företagen anlitar revisorer. När revisorerna granskar sina uppdragsgivare blir det i praktiken svårt för den enskilde revisorn att ifrågasätta uppdragsgivarens åtgärder. Det kräver ett stort mod från revisorns sida att konfrontera företaget med andra säkerhetsbedömningar eller andra affärsupplägg än de beslutade. Åtgärder som bryter mot lagen kommer säkert fram i granskningen, men att tjäna pengar är inte olagligt. Hur tänkte revisorerna vid Leman Brothers strax före konkursen? Satte de kort betaltid på sina fakturor?

Regeringar vill inte förstatliga
Men jämna mellanrum luftar regeringen sin irritation över bankernas beteende. Bankerna är till största delen inte statligt kontrollerade, så inflytandet stannar mest vid tomma ord om spelregler och skärpning av interna rutiner. Inte ens staten tycks kunna förändra sakernas tillstånd. Kanske går det att hitta en annan konstruktion?

Medborgarrevisorer och redovisningsnämnd
Medborgarrevisorer är en tanke. Revisorer som tillsätts för att granska företagens och primärt bankernas verksamhet, inte avlönade av bankerna utan av det allmänna. Med rapporteringsskyldighet till en opolitisk redovisningsnämnd. Nämndens ledamöter får tystnadsplikt, men får också ett tydligt uppdrag att regelbundet redovisa på ett övergripande plan hur branscher utvecklas.

Självcensur
Systemet blir därmed en föregripande moralisk censur, som kan göra att de värsta avarterna av affärskultur bromsas innan de sjösätts. Helt enkelt för att inget företag vill hamna i redovisningsnämnden och riskera att hamna i mediernas drev. När affärsetiken drunknar i vinstjakten måste vi stärka de instrument som kan lyfta den moraliska kompassen. Det skulle vi alla tjäna på.

Anm. Återkommer på temat hur verkliga värden skapas.

Länkar – artikel i SvD:  här.
recention i DN:  här.