Tag Archives: Mode

Överkonsumtionen måste upphöra

Posted on by
Reply

Staffan Lindberg har gjort ett reportage i Aftonbladet om den allvarliga baksidan av vår tids överkonsumtion. En länk till en av de fyra delarna hittas längst ner under länktips. På ett berömvärt sätt har Staffan Lindberg dokumenterat vad som händer med många de klädesplagg vi skickar i retur. Genom att förse fem slumpvisa plagg med spårsändare lyckas han följa tre av plaggen, som transporteras kors och tvärs, importeras och smugglas i en komplicerad rutt. Det blir tydligt att världens ekonomi inkluderar både officiella och inofficiella maktcentra. I fokus den här gången står kinesiska Shein, som snabbt tagit stora marknadsandelar, bland annat genom att surfa på det genomslag TikTok har och genom att utnyttja kryphål i EU:s lagstiftning. Det går inte blunda för det reportaget visar.

Glesbygden och öknen får ta emot soporna
Sedan millennieskiftet har världen dubblerat produktionen av klädesplagg. Det är ofattbara volymer vi talar om. 100 miljarder nya plagg tillverkas i världen varje år och inom ett år har hälften gått till sopor. Vi har hört tidigare om hur västvärldens sopor hamnar i Afrika, men här beskrivs hur frihandelsavtalet mellan USA och Chile underlättar för textilöverskottet att hamna i Sydamerika. Den chilenska staden Iquique tar emot 60 000 ton kläder varje år varav två tredjedelar kastas. Det är 130 miljoner plagg. Varje år. Bara där.

Fattigdom och utsatthet i klädernas spår
Spårsändarna i kläderna visar att många av plaggen smugglas in i Bolivia, där knarkkarteller styr. Självklart ägnar sig inte dessa åt ideell verksamhet. Några chilenska personer intervjuas i reportaget, när de eldar upp ett lastbilslass med textilier och berättar att de får 200 kronor för besväret. I kölvattnet på soporna skymtar flyktingar, förföljda och utsatta personer. Man lever bokstavligen på sopor.

Vi får en hård dom av framtiden 
En problematik är att EU tillåter införsel av varor under 150 Euro utan förtullning. 2,3 miljarder sådana paket kom in till EU under 2024. Det innebär över 6 miljoner paket om dagen. Inse volymen och inse hur eftervärlden kommer att döma oss hårt. ”Förstod de inte hur de byggde sin överkonsumtion på oljeprodukter som de eldade upp inom ett år?” Plaggen från Shein består i snitt av 82 procent polyester eller motsvarande. Tillverkad av Putins och Trumps omhuldade olja.

Dags att förstå den allvarliga baksidan av frihandelsvurmen
Globaliseringen och frihandeln låter ju som ett utvecklingsprojekt som skulle kunna gynna hela världen. Men verkligheten visar att destruktiva krafter utnyttjar systemet på ett sätt som förebådar en total kollaps. På olika sätt måste vi självklart vända utvecklingen. Troligen genom att använda tvångsmedel eftersom konsumentens egna insikt och ansvarstagande inte tycks räcka för att begränsa flödena. Lockande filmer från influencers på sociala medier, kopplade till aggressiv marknadsföring lurar säkert många att köpa lågkvalitetsprodukter helt i onödan. Och volymerna blir extrema.

Tullfriheten borde kunna stoppas
En sak att omedelbart begränsa är naturligtvis tullfriheten på paket från tillverkarna. Produkterna kryper ju dessutom under alla regelspärrar som finns för farliga kemikalier och andra produktionsregler som vi behöver. På så sätt slås ju seriösa företag ut av orimlig konkurrens från företag som kinesiska Shein, som utgör exemplet i Staffan Lindbergs reportage. Det finns säkert fler saker att åtgärda på olika nivåer. Sverige borde kunna gå före och EU borde verkligen ta sina egna regler på allvar och förhindra att framgångsrikt arbete undermineras av global konkurrens.

Någon slags rimlig begränsning av missbruket?
Missbruk och fattigdom ledde till införande av motboken när det gällde sprit för hundra år sedan. Tydligen behöver vi en ny slags registrering för konsumtionsmissbruk. Det är inte rimligt det som sker idag.

Länktips: Del tre av fyra avsnitt i Aftonbladets reportage: https://special.aftonbladet.se/story/4BxLpe?utm_source=iosapp&utm_medium=share

E-handel och returer

Posted on by
Reply

E-handeln har vuxit i Corona-pandemins kölvatten. För många känns det säkert att handla på nätet och många som tidigare lagt tid på arbetspendling har plötsligt fått tid över för on-line-shoppande. Mer beställningar har också lett till fler returer – inte minst på konfektionssidan. Den 22 oktober anordade Handelshögskolan i Göteborg – närmare bestämt Handelsrådet, Centre for Retailing och HUI – ett webbinarium som lyfte problemen med just returer av inköpta kläder. Forskaren Sharon Cullnane och Magnus Nordlund från Easycom redogjorde för sina slutsatser på området. Easycom är ett Boråsföretag som erbjuder handeln en digital returplattform för ökad lönsamhet.

Mer returer från Sverige och Finland
Att köpa kläder på nätet är inte enkelt. Passar storleken? Är färgen rätt? Sitter plagget bra på kroppen? Sharon Cullnane redogjorde för hur stor andel av köpen som går i retur. Föga förvånande var det ungefär dubbelt så många returförsändelser i de mer exklusiva produktkategorierna jämfört med enklare produkter, som oftare behölls. Storleksordningen 25-30 procent av modeplaggen går i retur till säljaren. Sharon Cullnane visade också på ganska tydliga skillnader mellan länder. Sannolikheten för en returfrakt var avsevärt högre hos finska och svenska konsumenter än hos norska och danska. Hon nämnde också att kvinnor returnerar plagg ungefär dubbelt så ofta som män. (Detta är kanske inte så överraskande, eftersom kvinnor oftare väljer plagg baserat på något unikt, medan män snarare vill ha något som fungerar. Min förenkling).

Diverse olika anledningar till returer
Motiven för att returnera plagg skiftar. Det kan handla om skadade produkter, fel i leveransen, att produkten inte liknar det som avbildats, att storleken blev fel, att kunden ändrat sig, att man köper fler plagg än man faktiskt behöver, att man fuskar på olika sätt. 10 procent av alla klädreturer bedömdes som försök till fusk från kundens sida. Miljön blir mycket lidande av returerna – det blir ett stort antal transportled, uppfräschning, ompackning och distribution per retur. Och som vanligt är det ”the last mile” som blir miljösämst – särskilt om kunden sätter sig i bilen och kör till ett inlämningsställe med ett enstaka plagg. Värst är kanske ändå de kunder som sätter returrätten i system och överbeställer produkter för att skicka tillbaka stora mängder produkter – som om vardagsrummet skulle vara en butik för fria val.

Hållbar e-handel
Sharon Cullnane nämnde att initiativet ”Hållbar e-handel” har startats, där bl.a. Boozt ingår. Det är ju inte enbart miljön som tar skada av alla returer, det blir också väldigt olönsamt för företagen att hantera alla returer. När jag kollar projektets hemsida www.hallbarehandel.org ser jag att returhantering är ett av fem områden man arbetar med.

Kortsiktighet en varningslampa
Markus Nordlund uttrycker i en annan intervju jag hittar på nätet att – ”Hela e-handeln påminner om IT-bubblan, med riskkapital och fokus på omsättning. Man har tappat affärsmannaskapet och det kommer att slå tillbaka.” Dvs kortsiktighet präglar många av aktörerna och det kan aldrig bli hållbart.

Men – detta är inte huvudproblemet ?
En tydlig känsla gör sig påmind när lyssnar på dragningarna. Här är en bransch, klädbranschen, som i decennier jagat tillverkningskostnader och struntat i miljöperspektivet för odlare och fabriker och som nu polerar en fasad. Det är inte hållbart att producera kläder så som skett. Vi måste ställa om – inte bara e-handeln utan hela vår relation till hur kläder produceras. Hur kommer det sig att lagstiftningen och konsumenttrycket släpar efter, trots att vi vet hur gifterna i odlingen, kemikalierna i tillverkningen och de slavliknande arbetsförhållandena ser ut? Den kvardröjande känslan blir att omsorgen om miljöeffekterna i e-handeln bara blir en ursäkt för att slippa hantera de stora problemen.

Den lilla vattendroppen
Samtidigt är det bra att det arbetas på alla fronter för att medvetandegöra konsumenterna om hur de bör bete sig. I väntan på en större förändring är det kanske en mindre justering av beteendet i relation till returhanteringen som är realistisk att förvänta sig. Ska man släcka en brasa är varje liten vattendroppe väsentlig, varje insikt värdefull.