Ingenjörer för Miljön, IfM, ordnade en utfrågning om klimat och miljö den 1 september 2026 i ABF-husets föreningslokal nära Järntorget i Göteborg. Fyra partier ställde upp med representanter och därutöver fanns två forskare på plats. En närmast fullsatt lokal fick två timmars diskussion om flera viktiga frågor. Här ett försök till referat. (Länktips till att se det hela i efterhand, se nedan).
Det var en kompetent panel och två forskare
Tre personer som sitter i Riksdagen deltog: från Socialdemokraterna var Joakim Järrebring på plats, från Centern vice partiledare Rickard Nordin, från Miljöpartiet Katarina Luhr. Från Vänsterpartiet medverkade Johan Zandin, som sitter i kommunfullmäktige i Göteborg. Det var fyra engagerade och vältaliga personer som ansträngde sig att formulera tydliga och begripliga svar på de frågor som moderatorn Anders Nord från IfM tog upp. Påtagligt ofta hade de fyra partierna en stor samsyn i både problem och möjliga lösningar. Det som skiljer är kanske detaljer i hur man värderar och rangordnar det som behöver göras. Forskarna från Chalmers var Frances Sprei och Jörgen Larsson, som till stor del bekräftade det som politikerna hävdade.
Alla fick lyfta något väsentligt
Inledningsvis fick de fyra politikerna lyfta något väsentligt som de ville få sagt. Johan Zandin betonade transparens som viktigt, Katarina Luhr sa att vissa saker går inte att kompromissa bort, Rickard Nordin nämnde nyttan med ett lobbyistregister och att petropopulismen är farlig och Joakim Järrebring var inne på samma linje att det finns stora risker när banden och kopplingarna mellan regering och företag blir alltför starka.
Tema: Matsäkerhet
Kanske allra mest intressant i detta avsnitt var Jörgen Larssons kommentar att självförsörjningsgrad beräknas på ekonomin bakom livsmedlen, dvs sålda kronor. När vi adderar viner och dyra ostar ger det ingen tydlig bild av vilken näring eller vilka kalorier vi producerar inom landet. Vi producerar 50 procent mer kalorier än vi behöver, sa Jörgen Larsson, och betonade att vi inte har någon säkerhet i livsmedelskedjan. Men dessförinnan hade politikerna sagt något om matsäkerhet. Joakim Järrebring menade att det blir stora förändringar som kräver en samhällelig omställning och att den blå maten, fisken, kan bli mer intressant framgent. Rickard Nordin nämnde att vi har 50 procents självförsörjningsgrad (som således Jörgen Larsson kommenterade i sitt inlägg). Rickard Nordin tyckte att 80 procents självförsörjningsgrad är eftersträvansvärt och påpekade samtidigt att hälften av det kött vi äter är importerat, att vi behöver fler betande djur samt att fritidsodlingen har en stor potential. Idag är vi beroende av Ryssland för import av konstgödsel. Katarina Luhr gjorde en koppling till drivmedelspriserna som starkt påverkar hur livsmedelspriserna varierar och argumenterade för mer fossilfritt gödsel, för mer biogas och solel för att få gårdarna att klara sitt energibehov. Hon nämnde även vattenförsörjning som en kritisk fråga. Johan Zandin tog upp en undersökning som gjorts i Göteborg där man sett att vi har ungefär en procents självförsörjning. Han slog ett slag för ekologisk mat och nämnde att vi generellt sett äter för mycket kött och att det finns viltkött i form av älg och vildsvin som kan ses som en resurs inom landet. Vi borde sträva efter åtminstone 80 procents självförsörjningsgrad, menade han.
Nästa tema var extremväder och behovet av stormportar
Göteborg ligger i riskzonen för översvämningar och det kan behövas byggas stora portar som hindrar vattnet att översvämma delar av centrala Göteborg. Då tillkommer även behovet av stora pumpsystem som kan hantera Göta Älvs flöde, som ju inte stoppar vid höga flöden. Och ett sådant system behöver även inkludera Nordre Älvs flöde vid Kungälv. Först ut att kommentera var Johan Zandin, som menade att detta är mycket komplext och sannolikt mycket dyrt. Varje portsystem kan komma att kosta som en Västlänk. Staten måste hjälpa till, Göteborg klarar inte denna investering själv. Joakim Järrebring bekräftade att detta behöver ses som ett nationellt intresse och att flera kommuner berörs direkt av frågan. Han trodde också att större bolag som har direkt nytta av klimatskyddet kan behöva bidra till finansieringen av systemlösningen. Rickard Nordin pekade på hur man gjort i Nederländerna där man kopplat finansieringen av sitt skyddssystem till vattenfrågan. Alla behöver vatten och en mindre avgift kan knytas till detta. Han nämnde också att det finns en klimatanpassningsutredning. Katarina Luhr knöt an till detta och nämnde att klimatanpassningsutredningen delvis gick emot de direktiv utredningen fått av regeringen. Om vi inte börjar i tid kommer vissa kommuner att lämnas i sticket, dvs stå utan klimatanpassningsstöd. Hon nämnde särskilt Stockholms och Mälarens unika situation, där Mälaren är dricksvattentäkt för två miljoner människor. Bräckt vatten från Östersjön får inte bryta in i Mälaren.
Nästa tema var transportsystemet
Rickard Nordin inledde med att sammanfatta frågan till att bestå av tre delar: bilen, bränslet och beteendet. Vi behöver minska åkandet, tåget behöver byggas ut och han avslutade med att det faktiskt går att halvera utsläppen från transportsektorn. Joakim Järrebring betonade hur viktigt det är med en utbyggd infrastruktur för kollektivtrafiken. Johan Zandin betonade kollektivtrafikens roll och hur viktig den är för landsbygden. Han nämnde även problemet att hyresgäster har svårare att ordna laddning av elbilar, jämfört med villaboende. Katarina Luhr ansåg att vi behöver individualisera lösningarna så att vi stödjer bilpooler och ger mer stöd till bilbyte. Samhället är planerat för bil, något som går att ändra på. Hon lyfte även ett färdmedelsneutralt reseavdrag som en dellösning, men också att vi kan utnyttja befintlig bilpark bättre, inte minst de kommunala bilar som annars står still vissa tider. Kollektivtrafiken behöver byggas ut och befintliga bilar användas hela sin livslängd. Rickard Nordin påpekade att den gamla miljöbilsbonusen bara gällde för nya bilar, vilket är en begränsning. Den nya bonus som har införts har en annan geografisk och inkomstrelaterad begränsning som också skapar orättvisa. Bekymret är generellt att fossilt bränsle är för billigt och att vi behöver prissätta andra värden. Det är också märkligt att bilpoolsbilar och hyrbilar har olika moms.
Forskarna kommenterade diskussionen
Frances Sprei menade att EU troligen inte kommer att ge Sverige ett undantag för pris vid pump. När det gäller att elbilar ofta är tyngre betonade hon att även fossildrivna bilar tenderar att bli större och större. Hon argumenterade för att ett bonus-malus-system fungerar bra för bilmarknaden. Jörgen Larsson menade att koldioxidskatt är ett bra styrmedel, men tillade samtidigt att det sannolikt är svårare att höja den än att sänka den. Kanada har en modell av beskattning där intäkterna går direkt tillbaka till medborgarna. Rickard Nordin sa att EU:s nya utsläppshandel skulle kunna göra att den återbetalas. Koldioxidskatt riskerar att bli en fattigdomsfälla, menade han. Johan Zandin lyfte frågan om laddplatser vid allmännyttans hyreshus som något som behöver åtgärdas och Joakim Järrebring varnade för den orättvisa som kan uppstå när boende i flerbostadshus ofta inte kan ladda bilen genom sitt eget elavtal, utan hänvisas till dyrare kommersiella laddlösningar.
Nästa tema handlade om skogen
Joakim Järrebring lyfte behovet av mer kontinuitetsskogsbruk och att staten har chans att gå före i omställningen. Skogsbruket måste bli resilient, menade han. Johan Zandin nämnde att staten är skogsägare och därmed kan visa andra skogsägare hur arbetet kan bedrivas och bli lönsamt samtidigt som skogens klimat- och miljönytta säkras. Katarina Luhr slog fast att skogen behövs och att återvätning av marker kan vara värdefullt, liksom att satsa på mer blandskog och kolinlagringsavtal, där skogsägare kompenseras för att inte avverka sin skog. Rickard Nordin nämnde att skogen även ger oss viktiga råvaror och att skogen faktiskt växer mer i ett varmare klimat. Han tog också upp vissa skogsägares rädsla att bli av med skyddsvärd skog, så som regelverket ser ut idag.
Kvällen avslutades med några publikfrågor
Det kom så några frågor från publiken och svar från panelen om den ökande konsumtionen, om flygskatt, om cirkulär ekonomi, om reparationsavdrag, om en ökande tjänstesektor och en idé om fjorton-timmars-resor till centraleuropa med tåg. Frågorna och svaren är många och plötsligt hade två timmar gått.
Stort tack till de medverkande och till IfM för en givande kväll.
Länktips till IfM:s kvällen, inspelad:
https://youtu.be/VU65ykwjzSY