Hans Abrahamsson vet många vem han är. Mångårig inspiratör och forskare kring freds- och konfliktfrågor. Orädd och klarsynt. Han tipsade mig om en serie poddar eller filmade samtal som görs av Frida Stranne och Gustaf Skarsgård: Samtal vi Saknar. Hans var själv en av samtalspartnerna i deras samtal nummer nio. Mycket tänkvärt kom fram där, som jag ska återkomma till i en annan bloggtext.

Helena Norberg-Hodge
Men han tipsade också om samtal nummer sju, där Helena Norberg-Hodge delade med sig av minst femtio år av aktivt utforskande av vad som kännetecknar ett hållbart samhälle, inte minst ur ekonomiskt perspektiv. Även det samtalet gav mig mycket att tänka på. Och några slutsatser ur detta lyssnande vill jag nämna här. Plus att jag ska kolla upp hennes Local Futures dot org. (Länktips till samtal vi saknar, se nedan).

Miljödepartementet ska överordnas Näringsdepartementet!
Det är illusion att tro att beskattning av de allra rikaste mångmiljardärerna skulle kunna ändra det grundläggande problemet med hur allt större företag får allt större makt över världsutvecklingen. Det behövs konkreta åtgärder som börjar återställa en rimlig balans. Ett sådant steg vore att kasta om tyngdpunkten mellan miljö och företagande. Under Tidö-regimen var miljödepartementet konkret och direkt underordnat näringsdepartementet. Företagsintressena var konkret överordnade miljökraven. Det behövs en diametralt motsatt konstruktion i alla beslut i regering, i lagstiftning och i beskattning så att Miljödepartementet (inklusive klimatfrågorna) är överordnat Näringslivsdepartementet.

Varför detta är viktigt
Detta för att säkerställa att alla företag bedriver verksamhet enligt de ramar naturen sätter upp. Förorenande företag bestraffas och de företag istället gynnas som lyhört och korrekt inordnar sin verksamhet i vad naturen, ekosystemen, vattentillgången och mänskliga hänsyn sätter för ramar. Vi har som bekant bara en planet att tillgå och den håller på att ta allvarlig och irreparabel skada av det som vissa företag gör för att maximera sin vinst. Ordningen måste återställas och FN:s sjutton hållbarhetsmål ges betydligt större tyngd än idag. Det ska kosta och/eller vara olagligt att bryta mot de ramar som planeten och hållbarheten definierar. Alternativet är en förskräckande framtid för våra barn och barnbarn, där vattnet inte går att dricka, maten inte räcker och gifterna finns överallt.

Ska verkligen AI kontrollera sig själv?
De AI-verktyg som nu är under framtagande kan i värsta fall skapa processer som exkluderar mänsklig bedömning. Världskrig kan startas för att någon AI-agent bedömer att det är det logiska steget. Om människan kopplas ut ur beslutskedjan kan vi plötsligt befinna oss i en situation där framtiden dikteras av självstyrande system utanför mänsklig kontroll. Det behövs rigorös kontroll över all AI-tillämpning och -utveckling. Politikerna, som de folkvalda de är, behöver säkerställa att det är folket som bestämmer, inte maskinerna. Att det finns starka ekonomiska intressen bakom utvecklingen av AI blir egentligen bara ytterligare ett argument för varför denna kontroll behöver stärkas. Självtänkande system utvecklas för närvarande bland annat av Tesla och vad Elon Musk tycker om demokrati vet vi ju…

Lobbyism och ”dåliga affärer”…
Lobbygrupper har idag ett stort inflytande på regeringars och folkvaldas beslut. Transparensen kring vilka lobbyister som talar med vilka beslutsfattare behöver öka. Allra värst är detta system i länder där politikers kampanjer finansieras av påtryckningsgrupper och lobbyister. Men även i vårt land är det viktigt att få en tydlig bild av vem som egentligen gynnas av de beslut som tas av våra folkvalda. Tätt kopplat till denna problematik finns upphandlingsförfarandet som en fallgrop. Vem minns inte hur det då och då cirkulerar i nyhetsflödet om osedvanligt låga försäljningspriser på offentliga fastigheter, eller hela cirkusen kring Karolinska Sjukhusets nybyggnation och där ingående miljarduppdrag till konsulter som inte kunde redovisa vad de gjort? Sådana affärer, där det offentliga tvingas betala överpriser eller får för lite i ersättning vid försäljning är en variant av korruption som måste stävjas.

Känner du till ISDS?
Ett begrepp som nämns i samtalet med Helena Norberg-Hodge och som behöver följas upp och göras mer känt är ISDS. Mekanismen ger företag och investerare rätt att stämma stater och i praktiken kringgå lagstiftning som är tänkt att skydda länder och medborgare mot otillbörlig exploatering. Istället för att ersätta de boende för miljöförorening kan företag istället få ersättning för förlorade vinster. Det är bakvänt, naturligtvis. Och bara detta att det finns en reservlösning för investerare att säkra sina intäkter borde göra att varningsflagg hissas. Systemet ger kapitalet en extra fördel mot lagstiftningen. Jordens Vänner har förslag på hur man kan motverka ISDS, se länktips nedan.

Vad händer när vi slutar tänka själva?
I den systemomställning som måste genomföras behöver vi hitta de effektiva och konkreta delar som kan få allmänhetens gillande och stöd. Det är nog många som idag t.ex. undrar över hur det kommer sig att sociala mediers algoritmer leder till det urval av information som de gör. Och om vi vill att de stora tech-företagen ska ha ännu mer kontroll över vilken information och vilka erbjudanden vi får och vilka köp vi gör. Ska vi verkligen sluta tänka själva? Och låta AI ta våra beslut? Varför?

Länktips: Samtal Vi Saknar – med Helena Norberg-Hodge: https://www.youtube.com/watch?v=iyCSVHhNdaM

Länktips: Samtal Vi Saknar – med Hans Abrahamsson: https://www.youtube.com/watch?v=34cLfmKgI7o

Länktips: Om ISDS: https://jordensvanner.se/isds/