Sju kritiska röster till trickle down

Läsningen av Jennifer Hintons bok ”Game Changer” ledde till att jag snubblade över ett antal texter och länkar som knyter an till de skador som den förda ekonomiska politiken har lett till. Hinton (se länktips nedan) talar i principiella termer om vinst-fokus och icke-vinst-fokus som de viktigaste alternativen att ta ställning till. Hon nämner inte lika tydligt det problem som uppkommit när vinsten de senaste decennierna har fördelats på ett orättvist sätt, ett sätt som förvärrat samhällsutvecklingen. Jag nämner här sju av de ekonomer som är kritiska till hur vinster har fördelats de senaste decennierna.

Friedman & Co hade fel
Milton Friedman har ofta beskrivits som frontfigur för den teori som dominerat i västvärlden, där vinstmaximering för att gynna aktieägare gått före allt annat. Friedman kanske var mest känd av förespråkarna, men det fanns andra som drev samma tes. Michael Jensen och William Meckling skrev 1976 en artikel med titeln ”Theory of the Firm”, som utgick från idén att allt överskott i ett företag ska tillfalla aktieägarna. Jensen och Meckling förde i sin artikel resonemang kring hur VD:ar skulle förmås att maximera aktieägarnas förmögenhet. Så småningom löstes detta genom att VD-löner knöts till hur aktiekursen utvecklades. Bland politiker som anammade teserna fanns Ronald Reagan och Margaret Thatcher.

Lynn Stout
En forskare som fullständigt sågade upplägget med vinstmaximering till aktieägare var professor Lynn Stout, som för cirka tio år sedan skrev: ”The Dumbest Business Idea ever”. (Se länktips nedan). Hon gick bort 2018 men hävdade bl a att det överskott som företaget genererar kan företagets styrelse besluta att använda på olika sätt. De ”kan välja att dela ut en del av vinsten till aktieägarna, men den kan också välja att höja de anställdas löner, investera i marknadsföring eller forskning och utveckling, eller ge bidrag till välgörande ändamål. ” (….) ” De kan visserligen välja att maximera vinsten, men de kan också välja att eftersträva andra mål som inte strider mot lagen – exempelvis att ta hand om anställda och leverantörer, tillgodose kundernas behov, gynna lokalsamhället och samhället i stort, eller att bevara och skydda själva bolaget. Att prioritera aktieägarna är alltså ett val som ledningen gör – inte ett lagstadgat krav. ” 

Kortsiktigheten syns i Fortunes 500-lista
Här kan det passa att påminna om hur industrialister och företagsledare genom seklen har betett sig. Man har tänkt långsiktigt, investerat i rätt teknik i rätt läge, tagit beslut som kortsiktigt kanske har kostat mycket pengar, men långsiktigt haft stor betydelse. När vinstoptimeringen istället används för att berika aktieägare uppstår mycket lätt en situation, där man agerar kortsiktigt och suboptimerar verksamhetens resultat. Lynn Stout bekräftade denna trend när hon påpekade att ”den förväntade livslängden för företag på Fortune 500-listan har sjunkit drastiskt – från 75 år i början av 1900-talet till endast 15 år hundra år senare. ” ( Listan ges ut av tidningen Fortune och rangordnar de 500 företag i USA mest störst inkomster).

Herbert Simon
Professor Lynn Stout citerade också den tidigare ”nobelpristagaren” och ekonomen Herbert Simon, som för mer än ett halvsekel sedan sa att företag inte behöver försöka optimera utifrån ett enda mål. Han hävdade att företag kan sträva efter att uppnå flera olika mål – och försöka prestera hyggligt (eller åtminstone tillräckligt bra) inom vart och ett av dem – snarare än att maximera bara ett. Det engelska språket saknar en bra översättning av vårt svenska ”lagom”, som ju hade kunnat passa istället för det Simon kallade ”satisficing” – en mix av ”satisfy”, tillfredsställa, och ”suffice”, vara tillräcklig. Men det räcker inte med Stout och Simon. Det vimlar av kritiker.

”Trickle down har misslyckats”
Joseph Stiglitz var vice chef för världsbanken och fick ”nobelpriset” i ekonomi 2001. Han hävdar med eftertryck att allt tal om ”trickle down” har misslyckats, dvs teorin att bara de rika får tjäna mer pengar så vinner hela samhället på det. (Se länktips nedan). Forskningen visar att medelinkomsterna i USA har sjunkit de senaste 20 åren, och låginkomsttagare har fått det sämre de senaste 50 åren. Produktiviteten ökar, påpekar han, men lönerna hänger inte med: ”Under de senaste tre decennierna har lönerna vuxit betydligt mindre än produktiviteten” . Och ”Regeringen kan beskatta de rikas inkomster och använda medlen till att finansiera antingen privata eller offentliga investeringar; en sådan politik minskar ojämlikheter i konsumtion och disponibel inkomst, och leder till ökat nationellt sparande.” Och inte nog med detta.

Minskad ojämlikhet stärker ekonomin
Stiglitz igen: ”Ny empirisk forskning från OECD visar att inkomstojämlikhet har en negativ och statistiskt säkerställd effekt på tillväxten på medellång sikt. Enligt uppskattningar skulle den samlade ekonomiska tillväxten i länder som USA, Storbritannien och Italien ha varit sex till nio procentenheter högre under de senaste två decennierna om inkomstojämlikheten inte hade ökat”. Dvs med jämnare inkomster vinner hela samhället på detta, får mer resurser till att bygga vägar, anställa personal och ordna välfärd. Stiglitz bekräftar just detta: ”Det är inte förvånande att de offentliga investeringarna är lägre i länder med större ojämlikhet.” Nu behöver reglerna göras om, menar Stiglitz: ”Nu måste de skrivas om ännu en gång, för att minska ojämlikheten och stärka ekonomin – till exempel genom att motverka det kortsiktiga tänkande som har blivit utbrett inom finans- och näringslivet.”

De svagaste drabbas trefalt
Stiglitz påpekar också att utvecklingen drabbar de svagare grupperna i samhället trefalt: ”I dag drabbas arbetstagare på tre sätt: av hög arbetslöshet, svag löneutveckling och nedskärningar i den offentliga servicen – detta eftersom de statliga intäkterna är lägre än vad de skulle ha varit om ekonomin fungerade väl.” Lägg därtill hur högre utbildning och sjukvård i USA finansieras av avgifter, så blir det tydligt hur utvecklingen missgynnar stora delar av befolkningen. BNP är ett felaktigt mått på utveckling, säger han också och att vi mäter fel saker: ”Människor bryr sig om hälsa, rättvisa och trygghet, men ändå återspeglar inte BNP-statistiken att dessa områden försämras över tid”.

Simon Sinek
Ur den långa raden av pålästa kritiker väljer jag att ta fram ytterligare tre namn (se länktips nedan). Simon Sinek beskriver hur Milton Friedmans tes om aktieägarnas krav på företagen som det viktigaste syftet för företaget att uppfylla skadar företagen. Han menar att rädslan att bli den som får lämna företaget när vinsten ska optimeras eroderar den interna kapaciteten. Anställda vågar inte ta upp problem med sin chef av rädsla för att hamna på listan av personal som får gå när den kortsiktiga vinsten ska redovisas. Detta skapar i värsta fall en sluten företagskultur där man inte tar tag i svårigheter och heller inte diskuterar lösningar på ett öppet sätt.

Steve Keen
Ekonomen Steve Keen är en annan röst ur mängden. (Se länktips nedan). Han har siffror på hur den rådande dogmen har skadat USA:s ekonomi. Han jämför siffrorna för Reagan och Thatcher med dem efter. Före Reagan hade USA en tillväxt på 2,5 procent per år och per capita, efter Reagan har den legat på 1,7 procent. Och liknande med Storbritannien. Före Thatcher 2,4 procent per år och per capita och efter Thatcher 1,75 procent. Och eftersom detta nu har pågått så länge ligger inkomsten 40 procent lägre än vad som hade kunnat vara rimligt, hävdar Keen.

Nick Hanauer
Även kapitalister som miljardären Nick Hanauer talar klarspråk. (Se länktips nedan). Han jämför hur mycket av BNP som gått till ägarna under 1980-talet respektive nu. Han menar att det handlar om en andel på 6 procent som nu blivit 12 procent. Och de anställdas löner har haft motsatt utveckling, från 12 till 6 procent. På 30 år handlar det om en enorm förmögenhetsförflyttning säger Hanauer. Det handlar om en biljon dollar. Drygt hälften av all genererad vinst används idag för att köpa aktier.

Och i den svenska valrörelsen 2026 stod partiledaren Mohamsson (L) och hävdade att Sverige behöver 500 nya miljardärer. Trots att vi per capita har fler miljardärer än USA.

Länktips: https://christerowe.se/2026/11/nr1418-lasning-jennifer-hinton-game-changer/

Länktips: Jensen och Mecklings 56-sidiga artikel från 1976: kan du läsa på engelska här

Länktips: The Dumbest Business Idea Ever kan du läsa här

Länktips: Stiglitz kort filmklipp: https://www.facebook.com/reel/1755541965489067

Länktips: Stiglitz artikel: som du kan läsa här

Länktips: Kort klipp med Simon Sinek: https://www.facebook.com/reel/2936502690042824

Länktips: Kort klipp med Steve Keen: https://www.facebook.com/reel/1600059601526589

Länktips: Kort klipp med Nick Hanauer: https://www.facebook.com/reel/1815974189449608