Köpenhamns gröna lista

Börja med att gå till Köpenhamns Stads hemsida www.kk.dk . Väl där kan du relativt lätt klicka dig framåt till företag (Erhverv) och miljö och den gröna listan.
Eller så går du direkt dit genom att klicka här

1000+ företag
Det är många företag på Köpenhamns gröna lista. Jovisst, många filialer också, men ändå – vilken svensk stad matchar denna lista? Danskarna fetstilar dessutom det man kallar frontrunners, dangelsk för föregångare. I Sverige vågar inte kommuner särbehandla företagen på det sättet, det är i alla fall sällsynt.

Men här då?
Jovisst, vi har Göteborgs Miljödiplom som numera ingår i Svensk Miljöbas. Men inte tusen stycken och inga föregångare. I Sverige ska kommunen inte ägna sig åt att lyfta fram företag. Man kan lista de företag som klarat diplomeringskraven, men inte mer.

Tilltalande
Är jämförelsen orättvis? Döljer sig dåliga exempel bakom de danska föregångarna? Har Köpenhamns lista inneburit en orättvis behandling av företag som inte benämns föregångare? Möjligen kan det vara så. Men det som är påtagligt är tilltalet. ”Detta är ett frivilligt åtagande”, skriver kommunen. och ”Här har du en branschanpassad checklista”. Exempel på sådant tilltal här.

Lägre tröskel
Ibland tenderar vi i Sverige att komplicera saker och ting. Göra det onödigt krångligt. Jag kan inte undgå att känna att danskarna hittat en betydligt mer tilltalande variant – tilltalande i flera betydelser – som troligen gör tröskeln lägre för företag som vill ta ansvar för klimatfrågan, kemikaliefrågan, vattenfrågan osv.

Snabbare
Vi måste lära oss att tänka i andra banor, och fånga upp smarta idéer snabbare än vi gör. Och dra nytta av det nordiska samarbetet.

Några danska länkar att kolla in:
www.key2green.dk
www.ecocouncil.dk
www.eco-net.dk
www.kk.dk/Erhverv/Miljoe/GroenneErhverv/HvemErMedlem.aspx
www.folkecenter.dk
www.balancingact.dk
www.merkur.dk

CSR-arbetet måste integreras

Ur tidningen Miljöaktuellts intervju med Stina Billinger, Hållbarhetschef på Storebrandkoncernen.

” Hållbarhetsfrågan har till stor del definierats som en riskfråga och drivkraften är minimering av risken för varumärket att kopplas till en skandal. Men framgångsrikt företagande handlar inte om att undvika skandaler utan att genom innovation och hållbarhet skapa ett bättre samhälle fullt med möjligheter.
– För att man ska lyckas krävs det att man arbetar med integrering, integrering och integrering. Högsta ledningen måste markera frågans vikt och alla i organisationen förstå hur deras arbete är kopplat till hållbarhetsarbetet. Sedan måste finansnissarna med på tåget och det enda sättet är att få dem att förstå att det påverkar bolagets värde, säger Stina.”

Förebild: kvalitet
Kloka tankar som förtjänar att spridas. Hållbarhet som driv- och förändringskraft i stället för som hinder och bromsklots. Stina Billinger betonar integrering. En analogi som kan öka begripligheten är att tala om kvalitet. Kvalitet integreras i allt seriöst företagande. Det är på ett liknande sätt som hållbarhetsfrågorna, CSR-frågorna, måste hanteras av näringslivet och de enskilda företagen. Inte som något exklusivt tillägg, utan som en integrerad del av verksamheten.

Green-wash?
Det finns ett återkommande bekymmer med hållbarhetsfrågorna och vissa företags attityd, som tycks handla om att skylta med ett ansvarsfullt arbete snarare än att fullt ut integrera frågorna i affärsplaner och kalkyler.

Hygiennivå
Avgörande är att  konsumenter ställer sådana krav, som gör att näringslivet tvingas höja sin ”lägstanivå”, hygiennivån, av vad som anses rimligt. Produkter som skadar människor och miljö måste fasas ut. Produkter som inte ingår i ett naturligt kretslopp måste ersättas.

En fråga vi måste ställa oss är var debatten om företagens ansvar ska föras. Och vem som ska skapa denna diskussionsarena.

Rapport: CSR lönsamt!

Vinnare: De goda
Det tycks löna sig att ta ansvar. Åtminstone om man ska tro tre professorer från Harward Business School som i sin forskning följt 180 olika företag från 30 branscher under 18 år och upptäckt tydliga samband mellan företagens CSR-åtagande å ena sidan och aktievärde och företagens ekonomiska resultat å den andra. Doing well is doing good.

Invändningar
Genast ska sägas att det som kommit fram inte är den slutliga rapporten, att de 180 företagen tycks vara USA-baserade, att företagen därmed har en större spridning i sitt ansvar för anställda, de anställdas hälsa etc. Det är därmed inte säkert att forskningsresultaten är direkt överförbara till svenska förhållanden. Men för amerikanska företag är rapporten naturligtvis i högsta grad relevant. Det går bättre på börsen och i resultaträkningen för de företag som tar ansvar.

Metod och huvudresultat
Man delade in företagen i två grupper, med höga respektive låga åtagandenivåer, enkelt uttryckt företag med respektive utan policies för miljö och sociala frågor. Med 1993 som startår, då grupperna av företag låg på en likanivå, följde forskarna börsvärde och resultat hos företagen fram till år 2010. Företagen med ett aktivt CSR-arbete gick på alla sätt bättre ekonomiskt än de som inte antog sådana planer eller policies.

Djupare analys
Företag med B2C-inriktning, dvs som vänder sig till slutkonsument, hade märkbart ännu bättre resultat om de arbetade med CSR-frågor än om de inte gjorde detta.
Forskarna drar också slutsatsen att företag som antagit CSR-policies tenderar att agera och planera mer långsiktigt än övriga företag. Det är kanske inte så överraskande; det företag som inte bryr sig sina anställdas eller underleverantörers hälsa och som bortser från företagets miljöpåverkan lokalt och globalt ser förmodligen sin affärsidé ur ett mycket kortsiktigt perspektiv. Resurser och omgivning blir utbytbara. Men det intressanta är att de således inte vinner i aktievärde eller i vinst på att bete sig så!

Uppmuntran
För oss som bryr oss om Sveriges och Västsveriges näringsliv och en hållbar, framtidssäkrad, utveckling är rapporten emellertid en klar uppmuntran:
Yes !
Det lönar sig ekonomiskt att ta ansvar ! Både ur investeringssynpunkt och ur resultatsynpunkt. Att strunta i miljö, arbetsförhållanden och andra sociala parametrar är inte smart. Bilden av den elake kapitalisten bleknar bort i historieböckerna.

Länk till arbetsmaterialet från Harward.

Den sociala ekonomin

Det kan vara avgörande att vi blir fler som förstår innebörden av och möjligheterna med sociala företag och en social ekonomi. Torsdagens seminarium i Göteborg i arrangemang av bl.a. Coompanion och Ekobanken gav åtminstone för mig några helt nya infallsvinklar och perspektiv.

Utgångspunkt och nyttoverkan
Många sociala företag utgår från mänskliga resurser, vad enskilda eller grupper kommer fram till att de vill förverkliga tillsammans. Många av dem leder också till en direkt samhällsnytta. Affärsidén genererar ofta både sysselsättning för de berörda och mervärden för oss alla på ett nydanande sätt. Idéer förverkligas som kanske skulle ha svårt att hitta rätt form i en traditionell inramning.

Mikrolån
De stora bankerna är egentligen måttligt intresserade av denna sektor. Mikrolån upp till 250.000 kr kostar tid och kan vara svårt att ordna säkerhet till, tycker de. I ett socialt sammanhang, där en by, en förening, ett nätverk av likasinnade vill förverkliga en gemensam idé blir idén det bärande och det viktiga. Inte en hägrande vinst eller aktieutdelning. Sveriges två medlemsbanker, JAK och Ekobanken, spelar en viktig roll för den sociala ekonomin, var och en på sitt sätt, liksom Kreditgarantiföreningen och ALMI.

Lysande förebild
I sitt föredrag om ”Büro für Zukunftsfragen” (ung. Framtidskontoret) gav Dr Manfred Hellrigl från Österrike några riktigt illustrativa och inspirerande exempel på hur vi kan tänka och agera mycket mer möjliggörande än vi gör idag. Och att särskilt myndigheterna har denna möjlighet. Dr Hellrigl visade på att eldsjälar och egentligen mycket enkla strukturer kom att spela en avgörande roll för en positiv utveckling för delstaten Vorarlbergs kommuner och orter.

Från konsumentroll till verklig medborgare
Med smarta beslutsprocesser i flera steg där man lät ”vanliga” medborgare komma till tals via ”Visdomsråd” och workshops lyckades man bemyndiga medborgarna, göra dem delaktiga och aktiva. Mycket handlar om att frigöra initiativförmåga hos medborgarna. Att skapa utrymme för förändringar som medborgarna initierar och bejakar. Istället för att hänvisas till att konsumera samhällstjänster blir vi medborgare.

Exemplet Vorarlberg – läs mer och google-översätt från denna länk här.