Egenanställning – en gränslandsföreteelse

Det finns en fascination att röra sig i gränslandet mellan det invanda, kända, och det outforskade, okända. Det är i detta gränsland förutsättningarna för uppfinningar och innovationer, affärer och kreativitet, framsteg och utveckling återfinns. Med sinnena öppna för nya idéer och nya möjligheter kan vi röra oss i gränslandet och generera mervärden som annars inte skulle uppstå – i varje fall inte just där och just då.

Företagare OCH anställd
Egenanställning, där den enskilde tar sina egna uppdrag men överlåter administration, bokföring, löneutbetalning, skatteavdrag, F-skattsedel, försäkringar etc till en förening, ett kooperativ, är en sådan gränslandsföreteelse. Som egenställd är man företagare och anställd i ett. Har dubbla roller: ett ansvar att skaffa sig intäkter och uppdrag som vilken företagare som helst, och samtidigt frikopplad från arbetsgivaransvaret och företagandets byråkrati med momsinbetalningar, skattemyndighetskontakter och redovisning.

Svart blir vitt
Idag sker mycket extraknäckande helt svart. ROT och RUT har haft en viss effekt, men om fler skulle använda egenanställningsmetoden skulle samhället, och uppdragstagarna, tjäna långsiktigt på detta. När uppdragstagaren enkelt kan ”skicka en faktura” på genomfört arbete utan att först skaffa F-skattsedel, registrera firma osv blir steget till att göra rätt för sig enkelt.

Att testa en affärsidé
Istället för att säga upp sig från ett arbete för att satsa på en osäker framtid som egenföretagare kan den enskilde testa sitt kunnande och sin respons hos marknaden genom att debitera genom egenanställningsföretaget. Steget från idé till förverkligande av en företagsidé blir kort. Samtidigt får den enskilde ett kvitto på om idén är bra eller om den måste ändras eller avskrivas. I gränslandet mellan anställd och företagare uppstår möjligheten att testa en försörjningsväg.

Studerande, asylsökande, arbetslösa…
Det finns många personer som har nytta av egenanställningskonceptet som en väg till att försörja sig på ett korrekt sätt. Samhällets regelverk är inte helt i fas med idéerna, men så är det ju alltid. Först kommer förändringen, därefter bekräftas den av lagar och regler.

På de sätt jag kan ska jag försöka bidra till att systemet utvecklas eftersom vi behöver utveckla arbetsmarknaden att hantera en allt mer mångfacetterad värld.
Återkommer i detta ämne när det finns mer att berätta.

 

Fyra steg till hållbar ekonomi

Oavsett om det handlar om företag, kommuner, verksamheter eller inidividens planering finns det påfallande ofta fyra huvudnivåer av åtgärder som ständigt återkommer. För att förbättra eller förändra något, stort eller smått, kan följande lathund vara till hjälp.

1. Förändra attityder
För att åstadkomma förändring är det nödvändigt med en insikt om värdet av en förändring. Berörda personer kan lätt sätta sig på tvären. Om inte alla drar åt samma håll riskerar åtgärden att bli verkningslös. Värderingar och attityder spelar stor roll. Metoden kan variera från faktaöverföring till inspiration, från hot till belöning, men en positiv attityd är avgörande.

2. Trimma på det befintliga
Drift och underhåll, effektivisering, smart utnyttjande, rätt teknisk inställning, temperatur, rätt belysning, driftsläge, blandning, användande, frekvens…. det finns alltid små saker att förbättra, igensatta filter att byta, smuts att ta bort, driftstider att optimera. Med motiverad personal går det dessutom smidigt. Ecodriving, släcka-lampan-kampanjer osv… exemplen är många.

3. Planera för löpande inköp inom ramen för budget
Små förbättringar kan alltid göras och behöver ofta göras som en del av vardagen. Hade Trafikverket och tidigare Banverket i större utsträckning genomfört små ständiga förbättringar av spår och växlar hade driftsläget sett annorlunda ut för järnvägen. Viktigt är att budgetera för små löpande insatser, som upprätthåller och utvecklar systemen och förlänger livstiden på de investeringar som är gjorda.

4. Långtidsplanera för strategiska investeringar
Ingen utrustning håller för evigt. Gör långtidskalkyler för stegvisa investeringar, så att det finns en plan att utgå ifrån när avvikelser blir nödvändiga av oförutsedda skäl. Den som har en datorutrustning som är fem år eller äldre kan behöva byta ut allting inom 1-3 år inklusive mjukvaror och utbildning. Den som idag köper en bränsleslukande fossilbränslebil måste räkna med att den om 10-15 år till och med kan vara förbjuden att använda på allmän väg. (Eftersom både råvarutillgången och klimatfrågan driver utvecklingen bort från fossilbränsleanvändning för persontransporter, i alla fall på sikt).

Finlir
Var och en av ovanstående fyra nivåer kan i sin tur delas upp i delar, som har med lönsamhet, uppföljning, mätbarhet, tidsfaktorer, utbildning och annat att göra. Inget är särskilt märkvärdigt, men systematik i analys och genomförande vinner alla på. Inte minst miljön.

Nu kommer kvinnorna

Det pågår ett systemskifte under ytan, där traditionell konkurrensekonomi ersätts av en relationsekonomi. Istället för att vinna genom att försämra för andra verksamheter vinner företagen på att i samverkan och i relation med kunder, företag och andra verksamheter skapa nytta för sig själv och för fler än sig själv.

Anna – en modell
Jag får skjuts från en konferens av den moderna affärskvinnan, vi kan kalla henne Anna. Vi har en dryg timme att åka, hon kör säkert och smidigt. Tre kvart av tiden ägnar hon åt relationsbygge i telefon. Hon följer upp trådar som blivit hängande, kontaktar kunder och kollegor, stämmer av och rapporterar. Jag förstår bara fragment av innehållet, men ändå så pass mycket att jag förstår att Anna är en representant för den nya ekonomin. Hon bygger relationer. Hon skrattar ofta utan att det är tillgjort. Hon är trevlig och samtidigt konstruktiv. Samtalen, som blir 4-5 stycken under resan, bygger ytterligare på de redan existerande relationerna. Före och efter samtalen finns en skillnad hos motparten. Grunden läggs för senare beslut. Skickligt.

Tydlig win-win
Det är ingen överraskning att det är kvinnorna som lättast bygger den nya ekonomin, eftersom det är – om man generaliserar – lättare för kvinnor än män att hantera relationsbyggen. När affärer nu bygger på goda och väl fungerande relationer blir kvinnorna de som tar täten. I takt med att kvartalsekonomerna spelar ut sin roll, kommer helt andra företagsledare ta plats, där framgång genereras på andra sätt än genom att vinna på att den andre förlorar. Framgången i affärer mäts framgent med andra måttstockar, där förtroendeskapande åtgärder och tydliga win-win-lösningar blir skolexempel.

Framtidens företag
Framtidens affärer måste generera fördelar för producent, konsument, samhälle och miljö. Företag som lyckas med denna ekvation kommer att bli framgångsrika och locka både kunder och anställda. Justa företag som ser längre än sin egen profit tar täten i omställningen. Visst är det spännande?

Företagen och lyckan

Bhutan är det land som ännu så länge har infört ett lyckoindex. BNP mäter ekonomisk utveckling ur ett snävt perspektiv. Men hur är det med lyckan? Mår vi bra? Lever vi ett gott liv? Fler och fler forskare intresserar sig för dessa frågor, som rör sig mellan ämnesområden som det privata, det kulturella, det existentiella och det samhälleliga. På webben hittade jag en inspirerande artikel som föranleder några reflexioner. Se längst ner för länk.

Den växande medarbetaren
Ur Howard Business Reviews jan/feb återges följande: ” Vägen till att medarbetare levererar resultat och finner vägar för att växa är en kombination av ”vitalitet” och ”lärande”. Vitalitet genereras av att ge människor en känsla för att deras dagliga arbete gör en skillnad. Det leder till att de framgångsrikt presterar det som förväntas av dem, och har en känsla för vart de och företaget är på väg. Både individen och företaget växer och energin de genererar smittar.”  Det handlar således om relativ kvalitet och om relationer och sammanhang. Tillhörande och identifikation kopplat till något positivt. När medarbetaren känner sig som en del av en helhet underlättas positiva processer.

Vad gör oss lyckliga på jobbet ?
Ur Wise Happinessundersökning maj 2012 återges en lista på vad som påverkar vår lycka på jobbet, enligt undersökningen är det följande parametrar i fallande ordning.
1. Hälsan
2. Hushållets finansiella situation
3. Att kunna utvecklas i jobbet
4. Att vara stolt över sitt företag/sin organisation
5. Att vara nöjd med sin egen arbetsinsats
6. Upplever att ha ett meningsfullt jobb
7. Att ha kul på jobbet
8. Att lönen känns rättvis och motsvarar insatsen
9. Att få feedback
10. Att känna sig utmanad av sitt jobb
11. Att känna sig respekterad av sina kollegor
12. Balans mellan arbete och fritid
13. Familjesituationen
14. Trivs med arbetet
15. Civilstånd
16. Hushållsinkomst
17. Egen inkomst
Notera att på plats nummer fyra kommer att vara stolt över sitt företag eller sin organisation.

Hävstången
Här finns hävstången för en hållbar utveckling. Vill företagen locka ungdomar att söka arbete måste de kunna visa upp något att vara stolt över. Det är svårt att vara stolt över ett företag som förstör för andra, som utnyttjar arbetskraft, som saboterar miljön eller inte tar sitt rimliga ansvar. Hävstången blir att för att kunna locka anställda i framtiden måste företagen rensa bort sådant som förr tilläts passera i den ensidiga ekonomiska företagsmodellen. För att locka personal och kunder måste företagen städa upp, ta ansvar och bedriva det som ofta kallas CSR-arbete, Corporate Social Responsability. Eller sunt förnuft kopplat till ett rimligt ansvarstagande i och utanför den egna verksamheten. Som signaturen Annika skriver på klargora.se :
Att vara en ”attraktiv arbetsgivare” är tecken på verklig framgång.

Länk till en artikel om detta: www.klargora.se/?p=1239

Harvard Business Reviews Jan/Feb 2012
http://hbr.org/2012/01/creating-sustainable-performance/ar/1

Wise undersökningen:  http://www.wisegroup.se/nyheter/wise-happiness-ny-undersokning/

Nu byter vi produkter

Enligt de planetära gränsvärdena är hotet mot ekosystemet och mångfalden större än alla andra miljöhot, klimathotet inräknat. Eftersom många gifter och tungmetaller ackumuleras är det bråttom att fasa ut tillförseln av främmande ämnen i kretsloppet. Det vi måste diskutera är hur vi enklast påbörjar en verklig omställning.

Vi måste börja någonstans
Troligen är den enklaste vägen att börja med produkter med tydlig identitet och med ett tydligt utbud av ersättningsprodukter. Vanliga konsumentprodukter är troligen enklast att börja med. Kanske är det en produkt per månad som ska tillföras en lista i ett slags abonnemang, där konsumenten stegvis förbinder sig att byta en produkt i taget under ett år, med start varje månad och där konsumenten får i brevlådan / per mejl / sms ett informationsblad eller länk som ger all nödvändig information om varför produten måste fasas ut och vilka ersättningsprodukter det finns.

Företagen kan betala
Detta ersättningsabonnemang skulle arbetsgivare kunna bjuda sina kunder, anställda och affärsbekanta på och de som fullföljer konselvent får någon slags diplom eller belöning (som företaget/arbetsgivaren också står för). Hela upplägget kan företaget ta upp som riktad marknadsföring eller som en kompetenshöjande åtgärd för sin personal och även redovisa i sitt public relation-avsnitt och CSR-avsnitt i årsredovisningen.

Två val
Under 12 månader ska således konsumenten göra tolv substitut. Och för varje månad ackumuleras antalet produkter. Konsumenten kan göra två val: 1. enbart avstå att köpa den eller 2. avstå att köpa produkten och i stället köpa en produkt som är mindre belastande för miljön, helst en ekologisk produkt om sådan finns. Man skulle också kunna tänka sig att konsumenten själv får välja ur en lista i vilken ordning hen vill fasa ut produkterna.

Tio produktförslag
Bananer – för att de är enkla att identifiera och äts av många barn
Kaffe – för att det är en volymprodukt
Potatis – för att potatis står för 75 % av gifttillskottet i det svenska jordbruket
Mjölk – för att det är en identifierbar produkt med stor volym
Ägg – för att det är en identifierbar produkt med stor volym
Äpplen – för att det hjälper svenska odlare att få draghjälp i omställningen
Vin – för att det sänder en viktig signal till producenterna att ta hand om sina jordar
Smör – för att det sänder en tydlig signal till mejeribranschen
Glödlampor – för att det finns LED-lampor som sparar energi och resurser
Hushålls- och toapapper – för att det innebär att returpapper används mer.

Det ska bli intressant att se om eller när denna idé kommer att lanseras.

Den nya ekonomin

Fler och fler inser att det nuvarande systemet för att främja innovationer inte räcker till. Allan Malm, professor i företagsekonomi vid Lunds Universitet, skrev nyligen i Sydsvenska Dagbladet om detta. Först citat ur hans artikel.

( Ur Allan Malms artikel om skygglappar)

” För något år sedan insåg ansvariga politiker att trots att Sverige satsar nästan mest i världen på forskning per invånare är resultatet i form av nya företag inte särskilt bra och att det behövs en ny innovationspolitik. Regeringen skall presentera en sådan i höst.

Under det senaste året har en lång rad myndigheter och organisationer – Vinnova, IVA med flera lagt fram förslag om hur innovationssystemet, förmågan att skapa innovationer, bör stärkas.

Med innovationer menas i det här sammanhanget en idé om en produkt eller en ny tjänst som vinner framgång på marknaden.

Bland förslagen till en ny innovationspolitik finns allt från priser för innovatörer och skatteavdrag för riskkapital till stimulanser för små och medelstora företag. Det är väl genomtänkta åtgärder som sannolikt stärker drivkrafterna hos både innovatörer och finansiärer, men man måste vara en stor optimist för att tro att det är tillräckligt för att generera fler nya företag.

Det saknas en analys av hur förutsättningarna för innovation har förändrats. Dagens innovationspolitik har skygglappar som förhindrar en realistisk syn på vad som krävs för framgångsrik innovation.

Med viss förenkling kan man säga att det svenska innovationssystemet är byggt för att ta hand om nya snilleprodukter med en given marknad. Det finns många sådana i den svenska innovationshistorien – från tändstickor, blixtlås och SKF:s sfäriska kullager till Astras Losec. ” – slut citat.

Systemskifte
Det är intressant att såväl myndighetsvärlden (Vinnova m.fl.) som forskarvärlden ser problemen och vill ändra på systemet. De inser att det inte räcker att teoretisera kring framväxandet av en innovativ industri. Det krävs mycket mer. Duktiga entreprenörer med en bred verklighetshorisont, skickliga strateger och företagsledare, rätt personal men också något helt annat.

Behov och nytta
Det handlar nu om att utgå från marknadens och kundens behov och den nytta som företaget kan tillföra användaren. Men inte nog med det. Företaget och innovationen måste också göra nytta utanför sin egen och kundens omedelbara sfär. Den ska bidra till att göra världen bättre.

Relationsekonomi
Det som kommer starkt är en relationsekonomi som ersätter hittillsvarande konkurrensekonomi. Den vinner inte som slår ut andra företag utan den vinner som skapar störst nytta utanför det egna företaget. Det är det nya och som fler och fler inser att näringslivet måste utvecklas till att göra. Verksamhet för egen vinning, för kundnytta och för att göra världen bättre – samtidigt.

Länk: Debattartikeln i Sydsvenska Dagbladet här.
(Och tack till Johnny Kronvall som gav mig tipset.)

Tips: Doktorsavhandling om kluster och innovationssystem av Lisa E Svensson länk här .

 

Företag vinner på dialog

Sara Kadefors skrev en tänkvärd krönika i gårdagens G-P. Hon skrev om olusten att möta den tvärsäkra attityden. Uppenbarligen var det Alexander Bards framträdande i ett intervjuprogram som fick henne att reflektera och göra kopplingar till scientologer och KPML(r). Hon känner en olust inför tvärsäkra påståenden om hur världen är eller borde vara. Sara Kadefors krönika väckte lusten att spinna vidare på detta tema.

Två sorters kommunikation
På den ena sidan: reklam, paketerad information, frälsningsläror, dogmatism, propaganda, slagord, paroller, förenklingar, svart-vita budskap utan nyanser, kommunikation i en riktning, maktspråk, myndighetsutövning, ordergivning, dogmer.
På den andra sidan: motsatsen till allt detta, dialog, lyssnande, en gemensam process för att komma fram till en gemensam slutsats, dubbelriktad kommunikation, samarbetsklimat, frågor snarare än svar, öppenhet. Men också på den andra sidan: osäkerhet, otydlighet, oklara motivbilder och målsättningar, medvetet öppnade frågeställningar som saknar svar. Fungerar dessa sorters kommunikation – och för vem ? Hur fungerar de i praktiken ?

Ordergivning
Ordergivning bygger på att den som ger en order sitter inne med en större kunskaps- och referensbas än mottagaren. Generalen ger ut order som förbanden verkställer. Den menige soldaten förväntas lyda. Översatt till näringslivet – den anställde ska utföra det någon annan tänkt ut. ”Tänk inte själv, skruva den muttern, stämpla in den produkten, ta betalt i kassan….” Ordergivning som styrsystem lever än idag. Det som gör att det sällan fungerar är bland annat den bristande motivation och arbetsglädje metoden leder till, dvs att inte vara delaktig i processen. När arbetsgivaren visar ointresse för varje medarbetares möjliga bidrag till helheten blockerar hen tillvaratagandet av kvaliteter som skulle kunna gynna både den anställde och företaget.

Dialog bygger på förtroende
Dialogmodellen, där arbetsgivare och arbetstagare samtalar om bästa sätt lösa en uppgift och där arbetsgivaren tydligt ger arbetstagaren frihet att lösa uppgiften på bästa sätt gör att människor växer. Men då får inte tvärsäkerheten blockera processen. Det får inte finnas en underström av outtalat hot att ”om du inte gör som jag föredrar så får du problem” eller ”bäst att jag håller koll på denna person, som det ju inte går att lita på”. Därmed framträder ett tydligt fundament för framgångsrik delegering – förtroende. Det måste finnas ett ömsesidigt förtroende mellan båda parter för att en dialogmodell ska kunna gå att använda fullt ut. Dialogmodellen förutsätter dessutom ett aktivt lyssnande och att den överordnade kan och vill släppa på formella och informella spärrar. Jag har själv varit i just denna situation, där gränsdragningen mellan misstroende och förtroende bromsade ett bra resultat. Det är inte enkelt, om nu någon trodde detta.

Tillvaratagande
De tvärsäkra, förenklade, effektiva påstående som ytligt sett kan ses som kraftfulla och verkningsfulla är kanske i själva verket kontraproduktiva. Ska en verksamhet, ett företag, ett samhälle utvecklas är det viktigt att vi tar till vara varje människas kompetens, förmåga och drömmar. Risken är uppenbar att tvärsäkra beslut uppifrån gör att många goda initiativ aldrig ser dagens ljus. Modet hos ledare och chefer ligger i att möjliggöra en plats för var och en i en helhet som därmed kan bli lite större. Så bygger vi hållbara företag i en mer hållbar värld.

Från konkurrens till samarbete

Frågan är om vi just nu är mitt inne en omsvängning i synen på vad som kännetecknar ett framgångsrikt företag. Näringslivets framgångsbild har varit lika med en slags ”the- winner-takes-it-all”-syn och en strävan efter monopolställning på andra företags bekostnad. Men något håller på att ändras.

Konkurrens och monopol
Man skulle kunna beteckna det slags företagande som varit dominerande de senaste decennierna för ett egoistiskt företagande, en slags ”jag-ekonomi”, där den egna vinsten varit överordnad allt annat. Strävan har varit att konkurrera ut medtävlare och andra företag. Monopolställning har varit målet. Dominans. Att vinna, juste eller ojuste över ”de andra”.

”Vi-företag”
Det som nu framträder tydligare och tydligare är en ”vi”-kultur. Företag samarbetar med andra företag, med kunder och i olika konstellationer för att man inser att tillsammans blir man starkare. Det kan vara grupper av leverantörer eller grupper av hantverkare som går ihop för att kunna ta ett stort uppdrag. Det kan också vara mindre företag som tillsammans går ihop för att erbjuda en mer komplett systemleverans eller entreprenad. Vi-företagandet är en trend som kommer.

Sociala företag
Ytterligare en variant av företag som utvecklas är koopertiva företag, där personer med en gemensam idé går samman för att i gemensamt ägande/styrande säkra företagets utveckling och ekonomi. Inte minst sociala företag, företag med ett uppdrag eller en utgångspiunkt i ett socialt engagemang bildas ofta som kooperativa föreningar.

Framtiden
En gissning är att vi kommer att få se mindre och mindre av konkurrensföretag och mer och mer av samverkansföretag. Mindre ”jag” och mer ”vi”. Helt enkelt för att alla tjänar på det. Ju fler som får möjlighet att utveckla sin kompetens, desto bättre mår samhället.

Vi behöver ett varför

Venture Cup Väst hade regionfinal ikväll. Totalt hela 380 affärsplaner hade bantats ner till 10 finalister, som alla hade en mycket bra affärsidé för ett nytt företag. Många av dem dessutom med miljö- och hållbarhetslösningar alternativt tydliga mervärden som kan kommuniceras till kunderna.

Sanne Aronsson
Kvällens riktigt stora behållning – pristagarna får ursäkta – var en monolog av Sanne Aronsson, inspiratör och entreprenör, som faktiskt tog upp mycket centrala frågor kring företagares värderingar och motiv. Med egna upplevelser som utgångspunkt tog Sanne ett stort grepp och diskuterade kring frågan ”Varför?”. Har vi en plats i vårt hjärta som egentligen vill fyllas med en mening, ett varför, varför driver vi företaget? Sanne berörde djupt grundläggande frågor. Måste inte varje företag säkerställa att företaget bidrar till en bättre värld?

Relationsekonomi
Frågan är om inte Sanne är ett exempel på en helt ny trend i samhället och företagandet. Istället för konkurrens och utslagning – ”må bästa företag vinna” – en konkurrensekonomi som bygger på priskonkurrens och som under decennier lett till utarmning av mänskliga och miljömässiga resurser; istället för denna slags hierarkiska ekonomi där den starke vinner kommer vi nu att gå in i en realtionsekonomi, där företagen samverkar med andra företag, samverkar med sina kunder för att säkra upp kvalitet, gemensamma volymer, avropsbeställningar, att dela risk och vinst osv. Relationsekonomin bygger på långsiktighet och förtroende. Samverkan och samarbete för att ta vara på varandras resurser och kompetenser.

Twitterrekord
Twittrandet ikväll på Venture Cup-regionfinalen tog fart och nådde enligt uppgift toppnivå i Sverige. Dagens fråga var enligt uppgift ”kan pengar vara ett ´varför´?” Dvs kan pengar vara den yttersta meningen med verksamheten, med företaget? Sanne hävdade att vi som människor längtar efter att fylla tomrummet i vårt hjärta, vårt varför.

Hoppfullt
Kvällen lämnar en mycket hoppfull känsla efter sig. Vi är på väg in i en ny era, där företagandet inkluderar de sociala aspekterna på riktigt.

Hur det gick i tävlingen? www.venturecup.se
Miljö- och energipriset: www.ekofonden.se

Ideologi och omständigheter

1900-talets utveckling har lett oss fel. Vi trodde att en snabb välfärdsökning, följd av hyperkonsumtion och spekulationsekonomi skulle leda till en evig och jämlik tillväxtspiral där alla skulle bli vinnare. Så fel vi hade.

Karta och kompass
När vi nu diskuterar i vilken riktning, hur snabbt och med vilka metoder samhället ska ställas om är det väsentligt att förstå vilka delar av det nuvarande samhället som kan bestå och vilka delar som måste förändras. Samtidigt som vi analyserar och utvecklar konkreta modeller för ett långsiktigt hållbart samhälle, behöver vi en orienteringskarta och en kompass. Så att vi inte går vilse igen.

Ideologi
Om eller när dagens konkurrens- och tävlingssamhälle ska ersättas med ett samarbetssamhälle för att bättre ta till vara synergier i våra gemensamma ansträngningar kommer vi att behöva en vägledning på principiell nivå. Det kommer att bli nödvändigt att utarbeta olika idemässiga plattformar som dels kan vägas mot varandra, dels utgöra tillfälliga stöd i arbetet att skapa ett annat samhälle.

Några nya förutsättningar
Svårigheten ligger i att både behålla det som är värdefullt och fungerande i dagens samhälle och att samtidigt skapa nya fundament som konkurrerar med det nuvarande. Det är en stor omställning av näringslivet som väntar. Varje företag måste fråga sig hur affärsidén och affärsplanen står sig i relation till helt nya förutsättningar:
– en nerväxlad global tillväxttakt
– en begränsad tillgång till högvärdig fossil energi
– en ökad konkurrens om strategiska råvaror
– allt mer påtagliga effekter av klimatförändringarna
– allt tydligare konsumenttryck med efterfrågan på justa produkter och tjänster
– en möjlig global finanskris i liten eller stor skala
– en ökad konkurrens från framför allt BRIC-länderna.

Organisk och gemensam förändring
Att bygga helt nya institutioner kan bli nödvändigt. Det helt avgörande är att tillräckligt många vill se en förändring, och att denna förändring växer fram organiskt ur ett kollektivt medvetande och en ömsesidig respekt för olika behov.
Ansvaret är allas och vars och ens.