En talskrivare att lyssna på

Det är fortsatt beklagligt hur USA under Trump tycks trassla in sig allt mer i en auktoritär återvändsgränd. Presidenten kan inte sluta att ljuga och att bete sig som om kunde göra vad som helst utan att få motstånd. Möjligen har hans trognaste följare tröttnat på hans ledarstil eftersom de sammankomster han talar på numera ofta har glest mellan besökarna. De ser ju hur bensinpriset och hur levnadsomkostnaderna stiger och drar åtminstone ibland slutsatsen att det hänger samman med Trumps agerande. Då och då brukar jag ta del av David Pakmans olika kommentarer. Denna gång kollade jag in Pakmans samtal med Ben Rhodes, som var tidigare talskrivare åt Obama. (Se länktips nedan).

Cynism och apati präglar den auktoritära högern
Något av det mest intressanta i en svensk kontext är kanske det Rhodes säger om cynism och apati. Om hur Trump och liknande politiker använder sina framträdanden till att anklaga motståndare, sprida lögner och felaktigheter och förenkla budskapen så långt att publiken egentligen inte ser någon lösning utan landar i en apati, där allt är någon annans fel. Och där det inte är någon idé att själv försöka förändra något. Där fördomar tar plats på bekostnad av kunskap, där empati ses som något negativt och där människor med en annan åsikt blir motståndare eller t o m fiender. Istället för att bejaka skillnader och värdet av mångfald blir det okända eller det ovanliga till hot. Ständiga attacker på media hör också till bilden, där mycket också händer på nätet.

Tilliten behöver stärkas
Det som är viktigt är att hitta sätt att återskapa tillit i samhället. Och tilltro till de strukturer som samhället erbjuder. Det som skiljer USA från Sverige är naturligtvis att det finns en stor grupp amerikaner som ser sig själva som troende kristna och går i kyrkan samt att många i USA äger ett vapen. Det innebär rimligen att en större andel av befolkningen i USA tenderar att vädja till högre makter snarare än att själva ta tag i ett problem. Och att våldet ligger på en högre nivå eftersom det är så vanligt att ha tillgång till ett vapen. Det blir sannolikt en reflex att misstro en främling snarare än att vara nyfiken på vem det kan vara. Det blir inte säkrare för att fler beväpnar sig.

Att dränera staten är något som vissa siktar på
Att det är privata intressen som äger och driver fängelser i USA bidrar säkert också till den stora mängd fängslade per hundra tusen invånare som USA har: cirka 400. Traditionellt har svensk kriminalpolitik inneburit cirka 60 fängslade per hundra tusen, men den siffran stiger nu. Man kan undra om Tidögänget siktade på att privatisera på liknande sätt i Sverige som skett i USA? Man har ju börjat köpa fängelseplatser i Estland. Och via skolkoncernerna har högern lärt sig hur man kan dränera staten på pengar och garantera vinster. Sjukvård och fängelser är säkert högt upp på dessa lobbyisters önskelista.

Länktips: Drygt 20 min samtal mellan Ben Rhodes och David Pakman; https://www.youtube.com/watch?v=AwWSNwzPlnE

En kriminolog har några lösningar

Kampen mot brottsligheten och i synnerhet gängkriminaliteten har hamnat högt på dagordningen när partierna ska positionera sig, föreslå lösningar och försöka locka väljare med sina förslag. Traditionellt har konservativa partier i alla tider varit mer fokuserade på ordningsmaktens befogenheter och hur straff kan utdömas medan vänsterpartier tydligare har förordat insatser i förebyggande syfte. På längre sikt blir det ju också billigare för samhället att inte spärra in så många personer, förutom att det hjälper individer att hitta ut ur destruktiva miljöer. Samtidigt som det är rimligt att våldsverkare spärras in när de utgör en fara för andra.

Om betyget F stänger dörren till arbetslivet, vad gör man då?
De senaste åren har vi alla kunnat se hur de gängkriminella tagit allt större plats och också rekryterat utförare av olika olagligheter allt längre ner i åldrarna. Det finns många samband som kan behöva belysas i det här sammanhanget. Ett exempel är det kontraproduktiva i att sätta betyget F (underkänt) på skolungdomar i åk 9, vilket blockerat många ungas möjlighet att söka in på gymnasiet. Det säger sig själv att om alla arbetsgivare kräver gymnasiekompetens och skolan stänger dörren för den vägen ökar rekryteringen till de gäng som erbjuder snabba cash. Nu ska eventuellt betyget F slopas, men det har gjort stor skada under lång tid.

Stockholmspriset i kriminologi
Men jag tänkte faktiskt plocka upp en annan tråd den här gången. Det har nyligen delats ut ett prestigefyllt pris, Stockholmspriset i kriminologi, i Stockholms stadshus, där Drottning Silvia var prisutdelare. Den här gången gick till priset till Frances Crook och Bryan Stevenson. Crook har forskat och tillämpat sin forskning under 35 år, med sin bas i Howard Legue for Penal reform i Storbritannien. (Man kan ju också undra över vilken trovärdighet hon har haft, när hon presenterat sig som bedragare, som heter namn ju betyder (!) …) Det man skulle önska att hennes forskning blev mer känd, framför allt hos de beslutsfattare och politiker som tror att skärpta straff, fler fängelser och ”hårda tag” och ”skjuta skarpt” är det som vissa tror kan lösa komplexa problem.

”Att kriminalisera barn skapar mer brottslighet”
Repression fungerar inte för att stävja brottslighet, är Crooks budskap. Och särskilt inte ungdomsbrottslighet, menar hon. I sin forskning har hon sett att när unga personer tidigt kommer i kontakt med rättvisan ökar risken att de blir mer kriminella. Tvärtom vad många således tror. Skolan, andra unga, föräldrar och lokalsamhället har mycket större chans att möta ungdomen på ett sätt som gör att det kriminella mönstret bryts. Det blir alltid bättre, oavsett omständigheter, än att de får möta polisen och rättsväsendet. Polisen skulle samtidigt spara tid och pengar, som skulle göra större nytta i andra insatser. Där man har testat Crooks metoder i Storbritannien gick antalet gripna ner med 80 procent. Från att ha haft 3500 ungdomar i fängsligt förvar gick siffran ner till 500.

Besparingen blir stor för samhället
Tretusen ungdomar som inte blir kriminella sparar naturligtvis samhället stora belopp. Svårigheten ligger i att motivera en satsning på följder som inte uppstår. Hur frånvaron av en kostnad ska utgöra underlag för en satsning blir en pedagogisk utmaning. En storm som aldrig blåste ner ett träd eller en tjuv som inte stal en bil ─ det är alltid svårt att bevisa vad som skulle ha hänt om inget hade gjorts. Men det är då exemplet från Storbritannien blir användbart. Där bytte man taktik och fick resultat. Och kan ju också nu räkna på vad ett icke byggt fängelse sparar samhällsekonomin.

Minska vapentillgången
En annan sak Francis Crook betonar är att göra allt som går för att minska tillgången till vapen. Beväpna inte polisen och beväpna inte gängen. Det hjälper, menar Crook. Det räcker ju att se på hur tillgången till vapen har gjort USA till ett land med väldigt många offer, många gärningsmän och många som sitter i fängelse. 2 miljoner amerikaner sitter inlåsta och ytterligare nästan fem miljoner är på olika sätt under kontroll av rättssystemet via villkorliga domar etc.

Efterfrågan göder de gängkriminella
Vad som heller inte får glömmas bort är att de gängkriminella baserar sin verksamhet på att tillhandahålla bl a kokain till en marknad. Om köparna kunde låta bli att göda de gängkriminella skulle en del av problemen också försvinna.

(Min sammanfattning bygger till stor del på en artikel av Max V Karlsson i Dagens ETC, se länktips nedan).

Länktips om Stockholmspriset i kriminologi: https://torstensoderbergsstiftelse.se/2025/06/05/utdelning-av-stockholmspriset-i-kriminologi-ar-2025-for-tillampning-av-kriminologisk-forskning/

Länktips: Max V Karlssons artikel: https://www.etc.se/inrikes/hon-aer-vaerldens-baesta-kriminolog-sveriges-regering-goer-alla-fel