Category Archives: Uncategorized

Köpenhamns gröna lista

Posted on by
Reply

Börja med att gå till Köpenhamns Stads hemsida www.kk.dk . Väl där kan du relativt lätt klicka dig framåt till företag (Erhverv) och miljö och den gröna listan.
Eller så går du direkt dit genom att klicka här. 

1000+ företag
Det är många företag på Köpenhamns gröna lista. Jovisst, många filialer också, men ändå – vilken svensk stad matchar denna lista? Danskarna fetstilar dessutom det man kallar frontrunners, dangelsk för föregångare. I Sverige vågar inte kommuner särbehandla företagen på det sättet, det är i alla fall sällsynt.

Men här då?
Jovisst, vi har Göteborgs Miljödiplom som numera ingår i Svensk Miljöbas. Men inte tusen stycken och inga föregångare. I Sverige ska kommunen inte ägna sig åt att lyfta fram företag. Man kan lista de företag som klarat diplomeringskraven, men inte mer.

Tilltalande
Är jämförelsen orättvis? Döljer sig dåliga exempel bakom de danska föregångarna? Har Köpenhamns lista inneburit en orättvis behandling av företag som inte benämns föregångare? Möjligen kan det vara så. Men det som är påtagligt är tilltalet. ”Detta är ett frivilligt åtagande”, skriver kommunen. och ”Här har du en branschanpassad checklista”. Exempel på sådant tilltal här.

Lägre tröskel
Ibland tenderar vi i Sverige att komplicera saker och ting. Göra det onödigt krångligt. Jag kan inte undgå att känna att danskarna hittat en betydligt mer tilltalande variant – tilltalande i flera betydelser – som troligen gör tröskeln lägre för företag som vill ta ansvar för klimatfrågan, kemikaliefrågan, vattenfrågan osv.

Snabbare
Vi måste lära oss att tänka i andra banor, och fånga upp smarta idéer snabbare än vi gör. Och dra nytta av det nordiska samarbetet.

Några danska länkar att kolla in:
www.key2green.dk
www.ecocouncil.dk
www.eco-net.dk
www.kk.dk/Erhverv/Miljoe/GroenneErhverv/HvemErMedlem.aspx
www.folkecenter.dk
www.balancingact.dk
www.merkur.dk

Föreningen Norden

Posted on by
Reply

Kungälv 31 mars
Föreningen Nordens generalsekreterare Bo Andersson blir närmast lyrisk när han får syn på den svarta tavlan, krittavlan, i den stora salen på Nordiska Folkhögskolan där Göteborgs- och Bohusländistriktet inom Föreningen Norden har samlats för att tillsammans med Bo diskutera utvecklingsfrågor. Intill finns en Whiteboard. Svart och vitt. Tänk om framtiden ginge att förenkla så långt.

Ansvar
Pedagogiskt, personligt och välunderbyggt målar Bo upp sin tydliga bild av den roll Föreningen Norden har att spela idag. Demokrati, med delkomponenter som jämlikhet, solidaritet, frihet och respekt, är den överordnade ideologi de allra flesta organistioner utgår ifrån och ser som en deluppgift att försvara. Samhällsidén i Norden bärs upp av några mycket centrala idémässiga och konkreta fundament. Och, menar Bo, denna samhällsidé måste leva och utvecklas. Metoden är kulturyttringar, möten, kontakter. Ansvaret skulle kunna vara Föreningen Nordens.

Kärnan
Det finns 600 nordiska samverkansorganisationer. Föreningen Norden skulle kunna ha ansvaret för att samhällsidén som sådan hålls levande och utvecklas. Och så fylls svarta tavlan av nyckelbegrepp, samhällsområden, åtgärder, initiativ och möjligheter. Tydligt framstår en mångfacetterad och tidlös bild av vad ett samhälle egentligen är.

Meningsfullt
Gruppdiskusionerna blir vitala och idérika. Stort blandas med smått. Målgrupper, arbetssätt, varumärke… som sutte vi i vilket styrelserum som helst. Portalfraser bollas – ”Folkrörelse för nordisk samverkan” och ””Det är vi som kan Norden”. De flesta åker hem – är mitt intryck – med en stärkt känsla av att delta i något meningsfullt. Om några månader formaliseras diskussionerna i antagna styr- och åtgärdsdokument.

Värde och kriterier
Personligen ser jag de nordiska samhällena som värdefulla förebilder för andra regioner. (Läs även det jag skrev nyligen efter Jan Eliassons föredrag i Borås). När de nordiska länderna för sig själva, på såväl politisk nivå som på förenings- och medborgarnivå klargjort värdet av och de viktigaste kriterierna för den typ av stabila samhällen vi åstadkommit i Norden, då finns möjlighet att använda denna nordiska modell som förebild i andra regioner. Baltikum, Balkan och Nordafrika är några sådana områden.

Städer och regioner viktiga
I takt med att gränser mellan länder minskar i betydelse och människor, varor och idéer flödar – inte minst tack vare internet – kommer stegvis, tror jag, betydelsen av nationalstaten att minska. Städer och regioner blir viktiga för våra dagliga liv och trygghetssystem. Och får kulturer utvecklas i respekt och frihet kan också nya gränslösa samarbeten bli möjliga. Sovjet och Jugoslavien är exempel på statsbildningar som byggde på tanken att gränser utgjorde murar. När back-packergenerationen, som vant sig att resa över hela världen, hamnar i beslutsposition får vi i bästa fall se många av de konstgjorda hindren försvinna. Och det är då modeller för samverkan behövs. Då måste Norden visa hur likheter och skillnader på en mängd olika områden blir till en stark fördel.

Likheter och skillnader
Och samtidigt måste vi själva bättre ta vara på den resurs som personer födda i andra kulturer utgör. Likheter och skillnader, svarta tavlan och Whiteboarden, utgör kontrasterna som gör landskapet vackert, som gör grytan välsmakande. Det ska bli spännande att följa utvecklingen för Föreningen Norden, som vill ta ansvar för samhällsidén.

Klimatet – dags för mobilisering

Posted on by
Reply

På DN Debatt gick det att läsa 26 mars att det syns ”Ingen effekt av att Sverige går före i klimatpolitiken”, en artikel av Michael Hoel, professor i nationalekonomi. Läs gärna originaltexten här.

Sant – förändringar i Sverige är svårmätbara
Vill man föra i bevis att det vi gör i Sverige inte ger något mätbart avtryck i världsutvecklingen är det relativt lätt att belägga. Våra cirka 80000 fat olja om dagen utgör bara en promille av världskonsumtionen på drygt 80 miljoner fat om dagen. En promille är svårt att mäta. Och i vilket diagram som helst försvinner en sådan avvikelse särskilt om det är någon enstaka procent av denna promille som ska redovisas. Vi närmar oss då ppm-nivån, nano-nivån, där förändringar blir nästintill osynliga.
OK. Så långt är det sant – det syns inte vad vi gör.

Racet
För 250 miljoner år sedan kollapsade jordens ekosystem totalt. Systemen tippade, syrehalten skönk, svavelhalten steg, landlevande djur och växter dog i stor utsträckning ut. Denna katastrof tog enligt vetenskapen 10000 år att förverkliga. Nu går racet hundra gånger fortare. På hundra år räknar man med att vi passerar den tipping point, då processerna blir oåterkalleliga och mänskligt liv så som vi vant oss vid blir omöjligt att upprätthålla.

Dagens politik hjälper inte
Professor Hoel landar i slutsatsen att det skulle behövas ” en annorlunda politik än dagens, som med bättre precision påverkar sannolikheten för ett teknikgenombrott av global betydelse.” Dvs dagens klimatpolitik gör varken till eller från – den leder inte till klimatavtal, tekniköverföring eller indirekta åtgärder, som spelar någon roll. Tvärtom finns risken att produktion (och koldioxidutsläpp) flyttar till andra länder och där kanske tom till ökade utsläpp enligt artikeln i DN.

Mobilisering
Vägvalet blir således tydligt. Resignation – det spelar ingen roll vad Sverige gör. Eller mobilisering – nu gäller det att hitta nya, bättre instrument som åstadkommer verklig förändring. Innan det är för sent. Och också att inse att klimatfrågan inte enbart är en fråga för politiker. Företag, föreningar och enskilda – alla har ett ansvar att agera.

 

 

Rapport: CSR lönsamt!

Posted on by
2

Vinnare: De goda
Det tycks löna sig att ta ansvar. Åtminstone om man ska tro tre professorer från Harward Business School som i sin forskning följt 180 olika företag från 30 branscher under 18 år och upptäckt tydliga samband mellan företagens CSR-åtagande å ena sidan och aktievärde och företagens ekonomiska resultat å den andra. Doing well is doing good.

Invändningar
Genast ska sägas att det som kommit fram inte är den slutliga rapporten, att de 180 företagen tycks vara USA-baserade, att företagen därmed har en större spridning i sitt ansvar för anställda, de anställdas hälsa etc. Det är därmed inte säkert att forskningsresultaten är direkt överförbara till svenska förhållanden. Men för amerikanska företag är rapporten naturligtvis i högsta grad relevant. Det går bättre på börsen och i resultaträkningen för de företag som tar ansvar.

Metod och huvudresultat
Man delade in företagen i två grupper, med höga respektive låga åtagandenivåer, enkelt uttryckt företag med respektive utan policies för miljö och sociala frågor. Med 1993 som startår, då grupperna av företag låg på en likanivå, följde forskarna börsvärde och resultat hos företagen fram till år 2010. Företagen med ett aktivt CSR-arbete gick på alla sätt bättre ekonomiskt än de som inte antog sådana planer eller policies.

Djupare analys
Företag med B2C-inriktning, dvs som vänder sig till slutkonsument, hade märkbart ännu bättre resultat om de arbetade med CSR-frågor än om de inte gjorde detta.
Forskarna drar också slutsatsen att företag som antagit CSR-policies tenderar att agera och planera mer långsiktigt än övriga företag. Det är kanske inte så överraskande; det företag som inte bryr sig sina anställdas eller underleverantörers hälsa och som bortser från företagets miljöpåverkan lokalt och globalt ser förmodligen sin affärsidé ur ett mycket kortsiktigt perspektiv. Resurser och omgivning blir utbytbara. Men det intressanta är att de således inte vinner i aktievärde eller i vinst på att bete sig så!

Uppmuntran
För oss som bryr oss om Sveriges och Västsveriges näringsliv och en hållbar, framtidssäkrad, utveckling är rapporten emellertid en klar uppmuntran:
Yes !
Det lönar sig ekonomiskt att ta ansvar ! Både ur investeringssynpunkt och ur resultatsynpunkt. Att strunta i miljö, arbetsförhållanden och andra sociala parametrar är inte smart. Bilden av den elake kapitalisten bleknar bort i historieböckerna.

Länk till arbetsmaterialet från Harward.

Innovation och samhällsvinst

Posted on by
Reply

Ung Företagsamhet, UF, är en verksamhet som vänder sig till gymnasieungdomar. De lär sig att starta, driva och lägga ner ett företag under ett år. Helt enkelt testa sina entreprenöriella förmågor och innovativa idéer – förverkliga sina företagsdrömmar. Många av de ungdomar som testar att gå med i UF startar senare i livet ”riktiga” företag. Genom att testa sina idéer i liten skala får de värdefulla erfarenheter att ta med sig senare i livet.

Venture Cup, är en organisation med regional verksamhet över hela landet, där personer med innovationer och nya företagsidéer får möjlighet att delta i en stor affärsplanstävling där deltagarna får feedback, handledning, utbildning, inspiration och tillgång till ett fantastiskt kontaktnät – utan att det kostar något. Venture Cup ger deltagarna en plattform för att kunna starta eget.

Behovet
Både dessa exempel illustrerar hur vi på ett smart sätt kan ta vara på initiativrika svenskars idéer, och särskilt unga svenskar. Eftersom många av de produkter och tekniska lösningar som vi omger oss med idag bidrar till miljöbelastningen är det viktigt att vi kan få fram helt nya och bättre produkter som hjälper oss att minska energianvändningen, resursanvändningen och som ett sätt att bygga en bättre framtid.

Vinsten
Ur konkurrenssynpunkt är det samtidigt viktigt att vi i Sverige tar vara på alla de idéer vi kan alstra. Generellt sätt är vi sämre än många andra länder att ta innovationer hela vägen till marknadsintroduktion och bygga framgångsrika företag runt dessa. Vinsten ligger i att ta vara på idéer och att skapa möjligheter för varje människas unika möjligheter. Både samhället och den enskilde vinner på detta.

Business as unusual

Posted on by
Reply

Visst blir det tydligare för varje dag:
Att fortsätta som vanligt, med business as usual, håller inte. En aktie ägs numera i GENOMSNITT i 22 sekunder. Den som äger en aktie i en hel minut är således en långsiktig investerare…

En giraff i ett zoo hade en 20 kg plastklump i magen. Det hette att det var omslag kring godis och annat som besökare kastat in till djuren. Om vi inte skjuter ihjäl dem, som elefanterna i Kamerun, matar vi dem till döds, medvetet eller omedvetet…

Vårt tydligaste ansvar är för våra barn. Vilken start ger vi dem, vilka verktyg att hantera en föränderlig värld? Hållbar utveckling är att framtidssäkra världen för våra barn. Så som vi som mänsklighet alltid har gjort. Egentligen.

Hög tid för förändring: business as unusual. Nu börjar den fortsatta resan.