Cirkulär ekonomi: Nu blir mjölkkartongerna väggar!

Innovatum i Trollhättan ordnade ett webbinarium den 2 juni, som lyfte fram flera intressanta företag i byggbranschen. De har alla var och en på sitt sätt viktiga bidrag till ett mer hållbart byggande. Ett av företagen stack ut med sin cirkulära modell att använda mjölkförpackningar som råvara till byggskivor. Hässleholmsbaserade Recoma har en byggskiva som ser mycket lovande ut. ( Länkar till dem och till de övriga företagen, se nedan).

Äntligen kommer mjölförpackningarna till användning
Recomas tillverkningsprocess i tre-fyra steg presenterades på ett föredömligt enkelt sätt på den bild som syns här nedan. Både förpackningarnas papp och plastmaterial mals först ner till en lagom storlek. Plasten fungerar som lim i de blivande skivorna och det behövs inget vatten för att få skivorna att hålla ihop. Lösningen syns i steg två i processbilden, där flagorna från de nermalda förpackningarna pressas ihop under högt tryck.

Recomas tillverkningsprocess

Lite fakta om skivorna
Skivorna kapas till i standardformat 2500 x 1200 mm och levereras på pall. Och skivorna har egenskaper som bör intressera byggbranschen: de tål fukt och mögel bättre än andra skivor. Fukt- och mögel är ju i dagens pressade (!) byggindustri ett återkommande problem. Skivorna är starka och formfasta vid olika temperaturer. I en skiva kan man hänga upp något som väger 65 kg med en skruv. Farfars gamla ur hänger med andra ord säkert i skivan.

Och lite mer fakta
Ytterligare fördelar är att skivorna isolerar bra mot både värme och ljud. Och den som vill ha andra längder än 2500 mm kan få det – det är bara att tala med företaget. Brandklassningen är D, precis som trä och tjockleken är 10 mm med en vikt av 9,5 kg per kvadratmeter. Om man värmer försiktigt med värmepistol kan skivorna även böjas en aning.

Cirkulär produkt
Det viktigaste är kanske ändå att skivorna till 100 procent består av redan använda livsmedelsförpackningar och att skivorna i ett senare skede går utmärkt att återvinna. Spillet från produktionen går t.ex. direkt tillbaka in i produktion, fick vi höra på webbinariet.

Det gäller 100 000 ton kartonger som ska hitta sitt kretslopp
Det man önskar nu är att den här skivan blir standard så att det 100 000 ton kartonger som idag mest går till förbränning istället kommer till ny användning. Föreskrivande led behöver ange att skivan ska ingå vid byggen. På så sätt skapas en fungerande cirkulär marknad för våra stora mängder förpackningar, så att vi slipper se mjölkkartonger som engångsartiklar. Väg gärna en tom mjölkförpackning och räkna fram antalet förpackningar som ingår i 100 000 ton. Inse potentialen.

Länkar till företagen:
Recoma med byggskivor från mjölkförpackningar http:recoma.se

Wood tube med mellanväggsreglar av papp istället för stål: http://www.woodtube.se

Elektroskutt med smarta monteringsdetaljer för elrör:
https://www.elektroskutt.se

Klara Byggsystem med alternativa husgrunder i trä, prefab istället för platsgjuten betong: https://klarabyggsystem.se

Cirkulär ekonomi: Inspirerande startups

Det rör på sig när det gäller cirkulär ekonomi. Start-ups hittar sin nisch och ser möjligheterna öppna upp sig där de kombinerar digitalisering, automation, nya gränssnitt och ett hållbart, cirkulärt affärstänk. Senast tog jag del av ideérna från två relativt nya svenska företag i ett seminarium ordnat av Innovatum. Företagen illustrerade hur allt det nya kan bli lönsamma affärsupplägg, samtidigt som de överger dagens ohållbara lösningar.

Beställaren bestämmer hos Skymaker
Det ena företaget, Skymaker i Linköping, visade hur det går att eliminera ställtider och ineffektiva produktionsled genom att låta beställaren själv designa delar av den produkt han/hon vill ha. Kunden skapar i det mest avancerade exemplet alla de dokument, ritningar och produktionsunderlag som behövs för att en fabrik ska börja producera. Gränssnittet mellan köpare och säljare, framför allt i reguljär B2B-verksamhet, flyttas på så sätt och köparen tar fram sin egna produktionsorder. I förlängningen kan detta arbetssätt leda till att risker, vinster, kostnader och intäkter delas på ett nytt sätt mellan samverkande företag. Transparens och tillit kan öka när beställaren själv skapar sin produktionsorder, väljer fabrik, leveranstid etc.

Stomme fr Skymakers hemsida

Full cirkularitet hos Woup
Det andra företaget, Woup med företagsadress i Fengersfors i Dalsland, utgår från restmaterial från träindustrin, initialt s.k. KL-trä eller korslimmat trä med hög hållfasthet. Det uppstår hela tiden sådant överskott, som annars i bästa fall gått till energiåtervinning genom förbränning. I Woups idé ingår full cirkularitet, dvs produkterna ska kunna up-cyclas igen när användandet inte längre är aktuellt. Man har primärt tagit fram en serie modulära sittmöbler, men testar sig fram även med t.ex. lekmöbeln ”Trasmattan” i Säffle. KL-trä tål troligen att bearbetas upprepade gånger och har egenskaper som gör att tillverkningen och återtillverkningen kan bli lönsam. Även i Woups fall finns planer på ett modernt kundgränssnitt, där köparen/nyttjaren själv kan påverka utförandet på sin digitala plattform. Spårbarheten kommer att säkras med hjälp av QR-kod eller något liknande, så att Woup eller Woups samarbetspartner vet var produkterna befinner sig. Detta är viktigare i nyttjandesituationer än i traditionell linjär försäljning, eftersom ansvaret för produkten i den cirkulära ekonomin finns kvar hos leverantören.

Detalj från en pall, från Woups hemsida

Nu behöver marknaden vakna
Det är spännande att se hur det nya växer fram i skogarna i Dalsland och i små startups långt från Wall Street och Bitcoin-hajpen. Det är spirande företag som kombinerar teknikkunnande, digitalisering, kommunikationsplattformar, innovativ mjukvara och ett helhetstänk kring cirkulära affärsmodeller. Man skulle önska att Cirkulära Göteborg och Kvarterets Konsumtion 2030 (som jag skrev om nyligen) kom i kontakt med dessa företag för att få en bild av t.ex. hur boendeföretag och kommuner kan främja utvecklingen genom att efterfråga denna typ av lösningar.

Global hushållning
Att den nya tekniken är gränslös illustreras av att ett av Skymakers referensföretag heter Shelfhelpnow.com och ligger i Alaska. Både Skymaker och Woup betonar att det är förspilld tid att ta fram mjukvara och appar som redan finns. Det gäller att fokusera på det nya, det som skapar nya mervärden, som möjliggör samverkan och som bidrar till smart resurshushållning. Hoppfullt är ordet.

Den som blir nyfiken kan kika vidare på dessa hemsidor:
www.skymaker.se

www.woup.se

Mer om Innovatum på www.innovatum.se