Category Archives: Globalt

Mer slutsatser från Rio-mötet

Posted on by
Reply

SCP; Sustainable consumption and production, hållbar konsumtion och produktion, blev ett av de initiativ som beslutades vid mötet i juni Rio +20. Ett tioårigt ramprogram som faktiskt kan få viss betydelse om det hanteras på rätt sätt av de enskilda länderna.

Sverige och Norden
Konsumenternas medvetenhet och beredskap att bidra till ett mer kretsloppsanpassat samhälle talar för att Sverige och de nordiska länderna har ett särskilt ansvar att ta ledningen i arbetet för hållbar konsumtion och produktion. Det är inte statliga pekpinnar från socialstyrelsen eller någon annan myndighet som ska bestämma hur vi ska agera, utan att gräsrotsprocesser ges utrymme att utvecklas.

Samverkan
Det allra mest intressanta vore att testa modeller för samverkan mellan producenter och konsumenter. I flera branscher skulle en fördjupad samverkan kunna skapa nya marknader och flytta fokus från kvantitet till kvalitet. Ett exempel på detta är livsmedel, där kontakter mellan producent och konsument för att sätta upp gemensamma kriterier för kvalitet, spårbarhet och miljöanpassning skulle kunna vända utvecklingen.

Hur vi hanterar arvet efter Rio+20 blir avgörande. Inte vad som de facto hände.

Gunilla Blomquist från Miljödepartementet berättar i detta klipp lite mer om innehållet i överenskommelsen.
http://www.regeringen.se/sb/d/16249/a/195609

Länk till tidigare text:
www.christerowe.se/nr108-slutsatser-fran-rio-motet

Slutsats från Rio-mötet

Posted on by
2

Konferensen i Rio de Janeiro har just avslutats. Den har kallats Rio+20 eftersom konferensen 1992 gjorde ett bestående intryck i historien genom att utgöra startpunkten för det som kom att kallas Agenda 21, en agenda för den 21 århundradet. Det var 1992 som kom att bli utgångspunkten för ett mer systematiskt arbete för en hållbar utveckling.

Besvikelse
Rapporteringen från Rio+20 har präglats av besvikelse, uppgivenhet och i vissa fall ilska. Många hade förväntat sig ett tydligare åtagande från världens länder att bidra till en tydlig förändring för att vända utvecklingen i en hållbar riktning. Ekosystemen, klimathotet, resursfrågorna, övergödningen, utfiskningen, över utnyttjandet, vattenfrågorna, kemikaliespridningen… listan är lång över vad politikerna förväntades skapa överenskommelser kring. Nu gick det inte riktigt så bra.

EPA
Ibland får man glädjas åt det lilla. Lisa Jackson från USA:s miljömyndighet EPA har till exempel i ett uttalande betonat att även de små framsteg som gjordes i Rio i år kan ge EPA just den operativa plattform man behöver för att bättre kunna driva de viktiga frågorna.

Slutsats
Lösningen ligger i att ta tag i förändringsfrågorna från ett helt annat håll. Det handlar nu om att tillräckligt många individer, föreningar, företag och organisationer vill förverliga det hållbara, kvalitativa samhälle som våra barn och barnbarn har rätt att förvänta sig. Det är ju faktiskt ändå så det måste bli – att vi alla anstränger oss att inte belasta jorden på fel sätt, att hushålla med och rättvist fördela energi och resurser osv. Dvs var och en kommer ändå att behöva förändra sitt beteende i viss utsträckning. Låt oss därmed lika gärna starta i den änden istället för att förvänta oss att det politiska ledarskapet ska gå före. Det finns inget att vänta eller skylla på.

Hur ska en student tänka?

Posted on by
Reply

Skolavslutningar. Man sjunger inte om studentens lycka, om framtiden eller ungdomen. Man hurrar sällan. På flaken lastas flaken, lastbils- respektive öl-. Hesa skrik överröstar musikanläggningarna. Om det är av fasa inför vad som komma skall, eller om det är av glädje för att slippa lära sig något mer i gymnasiet är lite oklart. Hur är det att vara ung idag?

Optimismen
Under decennierna efter världskrigen fanns en enorm tilltro till ett bättre samhälle. Det skickades sputniks ut i rymden. Plasten, nylonstrumporna, badrum och miljonprogram trollade bort en del av den synliga fattigdomen. Ingenjörskapet, både i industrin och i samhällsplaneringen hyllades. Allt kunde växa. Göteborg skulle bli en miljonstad. Volvo knöts ihop med en bred, fin väg och en Angeredsbro till nya stadsdelar. Där skulle arbetarna bo och pendla till sina jobb var det tänkt. I var sin egentillverkad bil. Optimismen visste inga gränser.

Kreditkunsumtion
Efter millennieskiftet har finans- och bankkriserna avlöst varandra. Självorsakade, spekulationsdrivna och med ett politiskt system som i många länder inte förmått ställa krav på hushållande. Offentlig och privat konsumtion på kredit. Det fungerar kanske ett tag, men inte som en grundläggande vana. Till slut kommer den tid då det är dags att återgälda skulden.

Risken
På samma sätt står vi nu i skuld till naturen. Vi överkonsumerar vad jorden oss ger och tär på så sätt på jordens kapital istället för att leva på avkastningen, räntan. Vi beter oss oerhört kortsiktigt och med kortsiktiga vinstintressen i fokus. Tyvärr är det vi själva genom våra institutioner som driver en del av denna utveckling. När våra pensionspengar används för att optimera ekonomisk tillväxt leder detta till kortsiktighet hos de börsnoterade företagen, som inte kan tänka långsiktigt, vilket skulle kunna äventyra aktiekursen. Riskkapitalisterna har blivit en risk för kapitalismen, som landshövdingen sa häromdagen på en konferens.

Hur ska man tänka ?
Så hur ska en nykläckt student tänka? Finns det några snälla jobb därute? Eller måste man inordna sig i den dödsspiral av destruktiv ekonomi som tycks driva våra samhällsfundament in i en återvändsgränd? Det är inte helt enkelt att vara ung idag.

Egypten väljer väg

Posted on by
Reply

Ett av Afrikas viktigaste länder ska välja president. Egypten har en nyckelposition, granne med Israel och folkrik nation med en ännu äldre historia än ”de gamla grekerna”, med den symboliska Nilen som pulsåder och med stora förväntningar hos befolkningen på ett bättre liv.

Två problem
Ett bekymmer med flera av de folkrika länderna i världen är att man hållit nere det imhemska priset på drivmedel och i vissa länder tom subventionerat priset för att underlätta för ”vanligt folk” att åka tvåhjuling till arbetet. När oljan sinar i de egyptiska oljefälten ställs landet inför svåra val. Först minskar naturligtvis exportintäkterna från den olja man säljer till andra länder, därefter stiger priset för den inhemska konsumtionen, vilket i länder som Egypten innebär stora procentuella påslag eftersom man – i motsats till flera europeiska länder – inte har använt skatteinstrumentet på energi.

Paradoxen
När befolkningen har höga förväntningar på reformer och välfärdsutveckling och oljeinkomsterna minskar och dessutom inkomsterna från turismen möjligen minskar till följd av nyhetsrapportering och allmän osäkerhet läggs grunden för missnöjespartier och social oro. Paradoxen blir att demokratirörelsen från förra våren möjligen driver in Egypten i en ny militärdiktatur eller till ett tillstånd med omfattande protester och instabilitet. Något som varken gynnar egyptierna själva eller omvärlden.

Inte bara Egypten
Det vi kommer att få se är en skakig resa med flera osäkra parametrar. Många länder står inför den omställning som nu väntar Egypten. Och förebilder saknas i stort sett.

Klimat, hav och livslängd

Posted on by
1

Klimatforskningen flyttar stegvis fram positionerna. Tyvärr är det sannolikt att IPCC:s prognoser måste revideras. Sannolikheten ökar att höjningen av CO2-halten gör så att temperaturen stiger, vilket i sin tur leder till stora påfrestningar på ekosystemen. Klimatfrågan är en av de frågor som fortfarande utvecklas åt fel håll. Men ett dolt hot kommer sällan upp till ytan.

Haven
Jorden består, märkligt nog precis som människan, till 70% av vatten. När vi talar om global uppvärmning och 2-gradersmålet är det temperaturen på land vi talar om. Men haven fungerar som varmvattenbehållare, gigantiska energireservoarer, som lagrar mycket av den värme som växthuseffekten och vår energiproduktion alstrar. Frågan är naturligtvis vilken roll denna uppvärmning spelar i helheten.

10 gånger mer energi
Ökningen av den totala energimängd som lagras i haven motsvarar 10 ggr den energi som används globalt av människan, både fossil och annan energi. De klimatskeptiker som hävdar att uppvärmningen av haven beror på att vi tillför energi ur de fossila lagren har därmed något att bevisa: hur kan haven lagrade energi öka 10 gånger så mycket som människan använder? Den enda återstående förklaringen är att det är inflödet från solen i kombination med växthusgaser som genererar lagringen i haven.

Haven viktigare än luften?
Alla som vet något om energilagring inser också att det är en stor skillnad på att lagra energi i luft och i vatten. Frågan är därför om det inte är dags att ha mer koll på havets temperaturskiftningar än lufttemperaturen? Det är förmodligen havets långtidsverkan som kommer att spela störst roll i det framtida klimatanpassningsarbetet.

Minska svinnet
Av alla åtgärder vi kan vidta för att klimatanpassa samhället är det två åtgärder som sällan nämns, men som var och en kan ha stor betydelse. Matproduktion är en av de stora klimatpåverkande aktiviteterna. 25 % av maten slängs, dvs produceras och betalas i onödan. Här finns en stor besparingspotential att ta tag i. Vi kan alla hjälpas åt i detta.

Kvalitet och livslängd
Och det andra vi kan sträva efter är förlängd livslängd. Med mindre rerurs-, råvaru- och energiåtgång per produkt, pga fördubblad livslängd och högre kvalitet åstadkommer vi snabbt reduktioner i både flöden och avfall och – det är en viktig aspekt – utan att nödvändigtvis minska ekonomin och vinsten. Dyrare och bättre produkter, gärna paketerade med kunskap, bakgrund och upplevelse m.m. ger ett lugnare konsumtionstempo och en bättre miljö.

Peak Oil och energifrågan

Posted on by
Reply

Har vi förstått vad som väntar? Det verkar inte så, med tanke på hur sällan det förs en debatt om hur vi ska tackla omställningen av samhället när oljetillförseln minskar och den olja som finns kommer att kosta det dubbla mot dagens pris, eller mer.

Ingen äger frågan
Ett delbekymmer är att ingen politiker vill berätta om det som förestår. Det ger inga nya väljare att berätta hur centrala samhällsfunktioner förändras när oljan blir dyrare. Det är också svårt att hitta företagsledare som ser en fördel i att lyfta frågan om ”peak oil”, som oljetoppen oftast kallas. Forskarvärlden är märkligt osynlig i media. Naturligtvis håller Kjell Aleklett i Uppsala och några till fanan högt genom ASPO och olika nyhetsbrev. Men det är inte ofta konsekvenserna av en minskad tillgång på olja beskrivs av forskarna.

Omställning i alla länder
Samhället som helhet är inte förberett på de förändringar som väntar. Den fossila oljan är oöverträffad när det gäller energiinnehåll. En mycket stor del av våra transporter, vårt nuvarande jordbruk, vår plastindustri och den globala uppvärmningen och elproduktionen är oljebaserad. Maskin- och fordonsparker byts inte ut över en natt. Att denna omställning inte diskuteras mer är förvånande och oroande. Vad händer när alla aktörer vill köpa samma råvaror?

Högre energipriser
Energipriserna kommer överlag att stiga. De industrier och processer som inte anpassat sitt kostnadsläge kommer att få det svårt. Vi är numera dessutom knutna till en nordisk och nordeuropeisk elmarknad, vilket gör att det hjälper föga att radikalt ändra energitillförseln inom landets gränser. Elen är inte nationell.

Spara och satsa
Det viktiga är att arbeta på två fronter samtidigt: besparingar och effektiviseringar å ena sidan och satsning på förnybara, flödande energislag å den andra sidan. Sol, vind och vågkraft är alla lovande områden som går att utveckla. Ägandet är också väsentligt för att få större acceptans för ett decentraliserat elförsörjningssystem. Hittar vi dessutom bra lösningar på det som kallas Smart grid, smarta nät, och lagringsmetoder kan vi klara en omställning relativt bra. Men varför diskuteras inte dessa frågor mer ur ett helhetsperspektiv?

Länktips: www.gunnarlindgren.com

Hollande tar över Frankrike

Posted on by
Reply

Så är Putin installerad i Moskva och Hollande vann med en miljon franska röster över Sarkozy. Två av förändringarna i år är därmed klara. Kina och USA (eventuellt) ska också byta president senare i är. Hur ska det gå med en socialist som parhäst till Tysklands Angela Merkel?

Svårigheter
Frankrike har valt en ny president, som lovat att ta tag i bland annat ungdomsarbetslösheten. Frågan är om Hollande har de lösningar som krävs för att klara Frankrikes problem. Landet har en statsskuld som motsvarar mer än 80 % av BNP. Som så många andra länder har man således lånat till driften. Med en åldrande befolkning och ökande statliga utgifter sitter Frankrike i en svår sits.

Manöverutrymme
Ett av de löften Hollande har gett är att återställa pensionsåldern från 62 till 60 år för personer som yrkesarbetat från 18 års ålder. Det finns nu en förväntan att åtstramningspolitik ska ersättas av en mer expansiv politik. Samtidigt är den franska och tyska historien starkt sammanvävda. Merkel kommer knappast att acceptera att Eurons roll riskeras, särskilt mot bakgrund av att flera länder med Grekland som mest utsatt kostar Euro-samarbetet en hel del.

Lösningar och oro
En omprioritering man skulle kunna hoppas på när det gäller Frankrike är att de väljer att minska sina militärutgifter och att de satsar på förnybar energiproduktion hellre än att hålla liv i den riskabla kärnkraften. Det som oroar är att Nationella Fronten och Marine Le Pen, liksom för övrigt är fallet i flera länder, får så stort gensvar för sin främlingsfientliga politik. Och precis som i de flesta länder har man långt kvar när det gäller att förverkliga en seriös klimatpolitik som hänger ihop med en omställning av industrin och överkonsumtionen.

USA eller inte…

Posted on by
Reply

Kina, Ryssland, USA och Frankrike står i år alla inför situationen att (eventuellt) byta sin högsta ledning. Vad betyder det att det är valår i USA? Hur kan det sluta?

Skuld
I februari 2012 var USA:s budgetunderskott 231 milliarder dollar. Senaste helåret var underskottet totalt 1300 milliarder dollar. Det är ofattbara belopp. Och då är inte skuldsättningen hos privata aktörer inräknade; detta är statsfinanserna. Statsskulden närmar sig 10 % av BNP. Köpfesten på lånade pengar fortsätter.

Business rules
I USA finns en högljudd opinion som motsätter sig skatter. Man gillar inte att ”Washington” ska bestämma över mer än absolut nödvändigt. Samtidigt vill många ha en stark försvarsmakt. Och på det privata planet är rätten att äga skjutvapen självklar.
Att amerikanerna accepterar de stora bolagens inflytande över politiken är märkligt. Att de ser kampanjmiljonerna, annonseringen och de enorma summor som läggs på PR inför varje val som fullt naturligt. Det är märkligt att det inte växer fram en opinion som kräver en kongress som består av personer utan starka lojaliteter gentemot de särintressen (storföretag) som finansierat kongressledamöternas valkampanjer. Möjligen är man fast i föreställningen att det som är bra för företagen är bra för alla.

Klimatskeptiker och troende
Det är paradoxalt att de kristna i USA inte kopplar ihop skapelsen och Guds natur med något man måste värna och vårda. Många anser sig själva som kristna, men står egentligen långt ifrån de kristna värderingar som borde vägleda deras liv. Bland annat vägrar de tro att klimatet påverkas av människan. I stället hävdar man i förfärande stor utsträckning att det inte finns ett samband mellan livsstil och klimatförändringar, alternativt att det inte finns något klimatpåverkan alls. Så blir de troende blinda för den sanning man inte vill se och det enda som återstår är att be en bön.

Obama – vad hände ?
Obama bars fram 2008 på sitt enda ord: Change. Men det blev inte mycket till förändring när allt kom till kritan. Symbolen för det havererade rättssystemet, Guantanamo, är fortfarande inte stängt. Mycket av det Obama gick till val på har fastnat i det komplicerade styrelseskick som USA har med en kongress som i praktiken förlamar presidenten och hans regering. Sjukförsäkringsreformen urvattnades så långt att det är oklart om den kan användas som ett positivt exempel i Obamas återvalskampanj.

Framtiden
Och vad är alternativet? En republikan som flirtar med teaparty-rörelsen och den kristna högern? Frågan är om USAs federation klarar att hålla samman under nästa ekonomiska tryck. Och vad händer då? Några städer ligger bra till i förändringsarbetet och klarar troligen en omställning. Seattle tex. Eller omställningen av centrala Portland. Precis som Romarriket, Alexander den stores rike och andra betydande imperier kanske även statsbildningen USA når vägs ände när glufsekonomin äter upp sig själv.

Rysslands spel för galleriet

Posted on by
Reply

Kina, Ryssland, USA och Frankrike byter i år (eventuellt) sitt högsta ledarskap. När det gäller Ryssland är det intressant att Putin och Medvedev fortsätter sin pardans med varannan gång president, varannan gång premiärminister.

Ingen demokratisk tradition
Det ryska valet nyligen innebar att Putin återigen valdes till president och därmed är tanken att nuvarande president Medvedev ska bli premiärminister. Parentesen då Putin på pappret var premiärminister avslutas därmed och ”ordningen återställs”. Arrangemanget utmanar vår inställning till demokratiska fundament. Men i Ryssland finns ingen demokratisk tradition, ingen stark och tydlig press och opposition. Frågan är hur länge Putin tänker bry sig att hålla skenet uppe.

Förhandlingssits
Omvärlden har anledning att vara bekymrad. Ryssland har kärnvapen, sitter på stora naturtillgångar både ovan och under jord och har därmed en stark förhandlingssits både i en fredlig situation och i en mer konfliktinramad situation. Naturgasen från Ryssland är ett exempel, där EU räknar med försörjning via gasledningen utanför Gotland.

Risker
Man kan fundera på vilken väg Ryssland kommer gå och vad detta får för konskevenser för grannländerna. När ett så stort land sitter på stora tillgångar och samtidigt saknar de demokratiska institutioner som behövs för att balansera maktutövningen är risken uppenbar att utvecklingen kan gå över styr. I kulisserna lurar militären, maffian och olika delrepublikers krav på oberoende.

Osäkert läge
Ytterligare en komplikation är korruptionen och de ekonomiska spänningar som ökar i samhället. Socialt är detta en stor risk. Och med en president som saknar legitimt mandat ligger fältet öppet för drastiska händelser.

 

Kinas balansgång

Posted on by
Reply

Fyra av de permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet byter i år eventuellt sina högsta ledare. Och det är inte vilka länder som helst. Kina ska under stort ståhej byta president, favorit att tillträda är Xi Jinping. Rysslands Putin tar över nu i maj efter ett minst sagt riggat val. Obama möter en republikansk utmanare sent i höst och inom kort vet vi om Frankrike får en ny president. Vad kan det innebära ur ett hållbarhetsperspektiv? Låt oss börja med Kina.

Har Kina vaknat?
Bara under år 2010 kan 160000 registrerade strejker/protester ha ägt rum i Kina *). Siffrorna är obekräftade. Men med en halv miljard personer med tillgång till internet, och över tusen gripna på en månad för ”internetbrott”, är det lätt att inse att partiet inte kommer att kunna bromsa informationsspridningen som i sin tur ger befolkningen legitimitet i de krav de ställer.

IT – precis som i Nordafrika
1989 kunde tanks rulla in på Himmelska fridens torg och kväsa studenternas uppror. Släcker de ner internetservrarna, och detta vet naturligtvis de kinesiska ledarna, förlorar även den kinesiska industrin sin viktigaste kontaktväg till både inhemska och utländska kunder. Kanske blir det som i Nordafrika att modern IT-teknik öppnar upp samhället?

Balansgång: Utveckling, resurser, ansvar för människa och miljö
Kinas exceptionella tillväxt har skett på bekostnad av miljö och människors hälsa. Hur de nya kinesiska ledarskapet ska hantera denna allt svårare balansgång, som en gång inleddes av Deng Xiaoping, är en av de mest avgörande frågorna idag.

Yin och Yang
Officiellt heter det att Kina är på väg mot ”ett harmoniskt samhälle”. Med lite tur kanske några kloka ledare inser att Kina har ett försprång gentemot andra länder med sin mångtusenåriga historia, sin filosofiska tradition med begrepp som Yin och Yang som betyder något för människor i vardagen. Låt oss hoppas att utvecklingen går mot ett verkligt harmoniskt samhälle, där vinstintresset underställs en större nytta för framtiden.

*) Enl tidskriften Fokus nr17 2012.