Kenny Genborg heter en journalist som skriver om samhällsfrågor, politik, medier m m ur ett göteborgskt perspektiv. En mening fastnade nyligen i mitt minne, när jag läste den på hans blogg. ”Facitdöden står för bildörren”. Vi som var med minns hur Åtvidabergs Facit inte klarade omställningen på 70-talet från att tillverka och sälja analoga räknemaskiner för kontor, till att haka på den snabba trenden med elektroniska kontorshjälpmedel – det som senare skulle bli kontorsdatorer och lap tops. Facit blev, med facit i hand får man väl säga, förlorare när tåget gick. Lite som Nokia som missade Smart Phone-utvecklingen drygt 30 år senare. Så hur är det med bilstaden Göteborg? Kenny Genborg lyssnar på entusiastiske VD:n Peter Carlsson, som basar för Northvolt. Och kan inte låta att tvivla på om regeringen och näringsministern egentligen förstår batteriernas roll i omställningen. (Länktips, se nedan).
Nytänkande
Tesla är inte en fossilbil som bytt till elmotor. Och ska man konkurrera på elbilsmarknaden är det smart att se nästa generation fordon som en ny slags plattform, där batteriet är en helt integrerad del av konstruktionen, menar Kenny Genborg. Och passar på att undra om nygammal kärnkraft tidigast år 2035 (så som regeringen planerar) är tillräckligt vasst för att matcha industrins och kundernas omställning. Förvisso kan det vara smart att inte ligga i spetsen för utvecklingen. Det finns flera industriella utvecklingsidéer som har gynnat det företag som etablerades strax bakom pionjärerna. Men när tåget går, eller bildörren stängs, kan det plötsligt vara för sent att komma på banan.
Flera förändringar som måste ingå i elektrifieringen
Ur mitt perspektiv måste elektrifieringen av fordonsflottan kopplas till åtminstone tre andra förändringar för att bli en lyckosam del av en hållbar framtid. Och där tycks det som varken Northvolt eller regeringen har landat i sin analys – ännu är väl bäst att tillägga.
För det första. Resursanvändningen måste inkludera redan befintligt material. Vi tar material ur jordskorpan i en takt som inte är hållbar. Produktion måste bygga på en maximal återanvändning av material.
För det andra. Tjänstefieringen måste öka och fordonen utnyttjas mer än idag, något som kommer att förändra ägande, affärsmodeller, nyttjandeavtal, parkeringsvolymer osv. Bilar som står och rostar 95 procent av tiden blockerar ytor och kostar bara pengar. Mobilitet måste gälla istället för ägande.
För det tredje. Bilarnas energilager måste kunna tas till vara. I spannet mellan 20 och 80 procents laddning kan bilbatterierna bli en intressant reservkraft i det som kallas V2G, Vehicle-to-grid, där energin förs över till nätet och överbryggar perioder av svag effektillförsel från vind och sol. Volkswagen ser t.ex. sig själva som ett framtida energibolag, där de hjälper sina fordonsnyttjare att tjäna pengar på bilens laddning.
Det finns fler systemförändrande parametrar som kan handla om hur vi flyttar gränsen från ”privat” till ”kollektivt” resande, inklusive hur vi ser på tillgänglighet, flexibilitet osv. Samt rättvis laddning av fordon, så att även boende i hyreslägenheter får tillgång till den nya tekniken.
Står Facitdöden för bildörren?
Så frågan är om Facitdöden står för bildörren i Göteborg. Tänker Volvo Cars tillräckligt innovativt kring hur de ska tjäna pengar på sin produktion av fordon i framtiden? Om Volvo Cars försvinner kanske hoppet står till AB Volvo med lastbilar och bussar. Och där är möjligen konkurrensen inte lika knivskarp. Men på den tunga sidan – har jag hört från personer som noga bevakar den branschen – är utvecklingen av fordon utan förare längre kommen. Troligen för att bussar kör samma sträcka om och om igen och det skulle tala för att datorerna kan lära sig vad som kan hända på resvägen. Troligen börjar branschen med autonoma fordon inom inhägnade fabriksområden, flygplatsterminaler och liknande.
Populism och verklighet kolliderar
Att den nya regeringen inte förstår hur industrin tänker är märkligt. Alla borgerliga regeringar har ju av tradition haft mycket täta kontakter med näringslivets organisationer och lyssnat noga på vad industrin behöver. Men inte Tidölaget. De har fallit i sin egen kärnkraftsfälla eftersom de satsade på att budskapet om snabbt etablerad kärnkraft var en valvinnare. Men tyvärr kom verkligheten emellan och ”spökade”, som en av populistpolitikerna till höger så träffande formulerade det.
Populism och verklighet kolliderar snabbt och lätt.
Länktips: https://kennygenborg.com/forstar-sig-ebba-busch-verkligen-pa-batterier/
Jag tror man får gå tillbaka till när socialdemokraterna satt i knät på LO och införde löntagarfonderna för att hitta en regering med lika dåligt ledarskap som den nuvarande som i stället sitter i knät på Sverigedemokraterna. Sverige tar snart över ordförandeklubban i EU och borde vara drivande i både omställningspolitiken, flyktingpolitiken och frågan om att införa Ecocid som ett brott mot mänskligheten att hanteras av internationella domstolen i Haag (inte för att det primärt är kopplat till EU, men för att det borde gå¨hand i hand med miljö- och klimatpolitiken i EU). Men i regeringen sotter klimatignoranter som Svantesson, Kristersson och Ebba Usch. Och en ecocidminister i stället för en klimat- och miljöminister, eftersom slottsavtalet stipulerar att en antimiljöpolitik är vad som ska föras.
Jag tror fortfarande inte att den här regeringen blir långlivad, vi får väl se om det blir sverigedemokraterna eller Liberalerna som tröttnar först, eller helt enkelt några enskilda ledamöter som klackarna i backen vid någon omröstning rörande något särskilt horribelt förslag. Kristersson kanske hoppas kunna begrava de mest kontroversiella frågorna i utredningar medan regeringen hankar sig fram som en expeditionsministär utan någon egen styrfart. Men det vinner han inga röster i nästa val på. Över huvud taget undrar man varför han valt att bli statsminister på så inskränkt mandat, han går inte företagsledarna till mötes, han gör inget åt den alltmer alarmerande klimatkrisen och han lyckas inte ens dela ut pengar till folk i glesbygden eller till dem som chansat på att behålla ett omodernt värmesystem med el till rörligt pris utan vare sig solceller eller värmepump. Att lägga sitt krut på en bakåtsträvande politik blir man förhoppningsvis straffad när inflationen gör att folk blir missnöjda med de dåliga tiderna. Alternativet att satsa framåt på omställningen i linje med vad företagen vill och själva gör hade förmodligen kunnat ge fler poäng.