Istället för att enbart klaga på regeringens handlingsplan för Cirkulär Ekonomi gör jag här ett försök att fördjupa en liten del så som den hade kunnat bli adderad till handlingsplanen. (Tidigare kommentarer och analyser av handlingsplanen: se länkar nedan).

Det som saknas är en fördjupningsdel 
I det följande har jag tagit handlingsplanens punkt 1.5.3. som utgångspunkt för att illustrera behovet av fördjupning. Punkt 1.5.3. är av intressant ur perspektivet omställning för cirkulär ekonomi. Originaltexten lyder: ”Regeringen ska vara pådrivande för att det nya EU-regelverket för batterier ska bidra till en cirkulär produktion av batterier med en hög materialåtervinningsgrad och utfasning av skadliga kemikalier. Arbetet berör många delar av samhället och näringslivet.” Därpå hade det kunnat stå ”För fördjupning se xxxx” med en hänvisning till en förtydligande text. Ett förslag till sådan text följer här.

”Angelägenhetsgrad”
Omställningen av fordonsflottan pågår. Fordon med förbränning av fossila drivmedel kommer till mycket stor del att ersättas av fordon med eldrift. Flera, om inte alla, fordonstillverkare arbetar med att ta fram nya bilmodeller som helt eller delvis ska drivas av elmotorer. Den dominerande tekniken för att lagra el är med batterier integrerade i bilarnas design. Omställningen till eldrift motiveras bl.a. av klimatåtaganden. Bilar med eldrift ger en möjlighet att öka verkningsgraden av den energi som åtgår samt att bidra till minskad användning av fossila bränslen. Omställningen är synnerligen angelägen. Trafikverket ansvarar för den del av omställningen som berör vägar och annan infrastruktur.

”Värdekedjan och innovation kring densamma”
Den avgörande komponenten är batteriet. I en pressrelease den 10 december 2020 påpekade EU-kommissionen att volymen batterier för fordonsbruk sannolikt kommer att dubbleras vartannat år under det kommande decenniet. Mängden batterier på marknaden blir därmed mycket stort och behovet av en genomtänkt strategi för hur uttjänta batterier ska tas om hand blir synnerligen viktig. Det handlar här först och främst om att säkra ett optimalt tillvaratagande av batteriernas restvärde och funktionalitet när de inte längre fungerar i sin primär funktion. Batterier för fordonsdrift utsätts för extrema driftsvillkor och tappar stegvis prestanda när de används och laddats ett visst antal gånger. Men batterierna har även efter detta ett restvärde som det är viktigt att inte förspilla. Tidsfaktorn, från första leverans av batterier till att batterier inte längre har de prestanda som nyttjaren kräver, är viktig för förståelsen av vilken fördröjning som finns inbyggd i omställningen. Ansvaret för att följa utvecklingen på detta område i syfte att kunna initiera processer, att föreslå beslut om åtgärder etc ligger på Delegationen för Cirkulär Ekonomi. Näringsdepartementet och (namngivna) Science Parks bör involveras i arbetet, liksom organisationer som arbetar med innovationer och affärsutveckling.

”Materialperspektivet”
För det andra är det viktigt att säkra materialåterföringen av sällsynta jordartsmetaller och ämnen som kobolt, litium, nickel och bly. Dels för att inte skada miljön och dels för att minska behovet av att via gruvdrift tillföra mer av dessa ämnen. Uttagen ur jordskorpan behöver minska. Materialflödesfrågan ska noga följas av Naturvårdsverket, med regelbunden avrapportering till regeringen om hur frågan utvecklas.

”Konsekvenser för Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap”
Säkerhetsaspekterna av omställningen till mer eldrift i fordonsparken ska bevakas och utvecklas av MSB. Här handlar det t.ex. om att Räddningstjänsten, bilverkstäder och försäkringsbolag ska ha tillräcklig information om riskerna med att hantera skadade bilar, olycksrisker i samband med reparationer och hur risker kan förebyggas och minimeras.

”Konsekvenser för byggande och för elsystemet”
Boverket och Energimyndigheten åläggs att inkomma med förslag på en gemensam kunskaps- och beslutsprocess i syfte att klarlägga hur elektrifieringen av fordonsparken påverkar elsystemet hela vägen ner till enskild fastighetsägare, samt för att inkomma med förslag på samhället bäst rustas för laddning på ett säkert och rättvist sätt nära fastigheter och nära boende i flerfamiljshus.

”Konsekvenser för universitet och handelshögskolor”
Regeringen förväntar sig att universitet och högskolor inom 6 månader presenterar hur man tänker sig att organisera forskning och utbildning inom berörda fackområden. Cirkulär ekonomi innebär att på ett annat sätt än de traditionella säkra värdekedjor och att fördela kostnader, intäkter och vinster på nya sätt mellan berörda parter. Ambitionen måste vara att inom en treårsperiod inkludera kurser och utbildningar på högskolenivå där de studerande lär sig hur cirkulär ekonomi kan genomföras inom ramen för det ekonomiska system som råder – eller om det visar sig nödvändigt – vilka anpassningar på systemnivå, skattenivå eller på företagsnivå som är nödvändiga för förverkligandet av cirkulär ekonomi. Dessa konsekvenser gäller inte enbart batterier för fordon, men aktualiseras just för att fordonsbranschen snabbt kommer att skifta karaktär och att teknikgenombrott kommer att öppna för nya affärsmodeller.
Några frågor att beforska och därefter inkludera i utbildningarna är:
– hur samhällsnytta kan vägas mot företagsnytta utifrån kort- och långsiktiga behov
– hur modellerna ser ut för att kunna göra dessa avvägningar
– vilken roll banker och fonder kan spela i omställningen
– på vilka sätt cirkulär ekonomi utmanar den gängse bilden av samhällsekonomin

”Konsekvenser för Konsumentverket och Naturvårdsvårdsverket”
Regeringen ålägger Konsumentverket att samordna informationen till konsumenterna. Informationen ska utformas i samverkan med kommuner och branschorganisationer samt studieförbund och andra organisationer inom civilsamhället för att på bästa sätt hitta form och innehåll på den information som är tänkt för konsumenterna. Som en särskild del ska informationen om hantering av batterier som avfall, inklusive hushållsbatterier, tas fram i samverkan med Naturvårdsverket med NVV som huvudansvarig.

”Att lära av Norge”
Arbetet inom EU-kommissionen kommer att vara en viktig del av allt ovanstående. Sverige ska ta varje möjlighet att konstruktivt bidra till kommissionens process och hur EU-parlamentet och andra instanser tar beslut. Sveriges ambition ska vara att ligga i framkant på utvecklingen. Alla nämnda myndigheter och övriga parter förväntas t.ex. hämta in relevant information från Norge, där utvecklingen att elektrifiera fordonsflottan gått snabbare än i Sverige. Vi kan ha mycket att lära av utvecklingen i Norge på flera sätt.

”Hemläxa för Finansdepartementet”
Ska cirkulär ekonomi förverkligas måste de linjära flödena ersättas av flersteg-flöden, där det ingår uppgradering, reparationer och annat innan produkten återanvänds för samma eller en annan funktion. Hur dessa cirkulära flöden ska beskattas är en viktig fråga för Finansdepartementet att bevaka, utreda och återkomma med förslag kring. Dagens moms-system bygger på en steg-för-steg-beskattning tills konsumenten till slut betalar hela mervärdesskatten. När konsumenten inte längre är ”slutkund” i moms-hänseende behöver en ny cirkulär beskattning införas, givetvis på EU-nivå. Annars blir cirkulär ekonomi aldrig en main-stream-företeelse som kan ersätta den förödande linjära material- och produkthantering som vi vant oss vid. Finansdepartementet ska involvera Delegationen för Cirkulär Ekonomi i processen.

Ovanstående är ett utkast på hur en fördjupning hade kunnat se ut. För att hjälpa olika aktörer att se sin roll i helheten och för att markera angelägenhetsgraden. Man skulle också kunna lägga till ett datum för nästa avstämning av handlingsplanens detaljer.
Att regeringen valde att inte fördjupa sin handlingsplan på detta eller liknande sätt måste bero på något. Ovilja, okunskap eller bristande tid? Ingen aning.

Länktips:
Min kommentar till handlingsplanen del 1 här
Min kommentar till handlingsplanen del 2 här
Min kommentar till handlingsplanen del 3 här