Nu har regeringen presenterat sin handlingsplan för Cirkulär Ekonomi med cirka 100 olika åtgärder. (Länk till handlingsplanen, se nedan). I ett antal blogginlägg ska jag mer noga gå igenom handlingsplanen och vad som är bra eller i några fall mindre bra med innehållet. Vad som också är intressant är vad den inte innehåller, samt planens sidoeffekter och sidoprocesser.

Sammanhang och förståelse
I mina inlägg kommer jag att inkludera länkar till strategikommentarerna och till mina övriga kommentarer till handlingsplanen. Men jag börjar i andra änden. Hur handlingsplanen borde introduceras för att bli mer heltäckande, begriplig och relevant. Om den ska handla om en viktig del av en omställning i samhället behöver omställningen och målen för densamma beskrivas.

Omställning på kort och lång sikt, samt strukturella mål
Det finns ett antal åtgärder i handlingsplanen som primärt handlar om att på rätt nivå justera för oönskade konsekvenser av konsumtionssamhället. Förekomst av giftiga ämnen, procenttal för olika förekomster, att styra utvecklingen genom att på olika sätt minska skadeverkningarna av pågående resursanvändning. Det som saknas är de mål och processer som på ett strukturellt plan förändrar ekonomin från en i huvudsak linjär, resurs-till-avfall-ekonomi till en i huvudsak cirkulär ekonomi där i slutändan avfall i princip inte får förekomma.

Tidsskalan för omställningen
Hur snabbt ska Sverige ställa om till en cirkulär ekonomi? Ska linjär ekonomi och cirkulär ekonomi samexistera och i så fall hur länge? Det talas om olika EU-processer som är på gång och som Sverige aktivt ska delta i, men vilken ambitionsnivå sätter Sverige upp? Det saknas hållplatser för resan på ett övergripande plan.

Rollfördelningen och nya former för beslutsfattande.
En omställning till en verklig cirkulär ekonomi kommer att tvinga fram nya sätt att ta beslut, nya sätt för t.ex. företag, kommuner, banker och försäkringsbolag att ingå i skapandet och utvecklandet av gemensamma resurser m.m. Nya företag kommer att växa fram, men vilka branscher vill regeringen se växa fram och hur snabbt? Det talas om affärsmodeller och innovation på flera ställen, men handlingsplanen nämner inte de funktioner eller nya branscher som staten ser som mest angelägna att de tar plats i omställningen. Dessutom behöver beslutsfattandet i samhället hitta nya former för att undvika fortsatt suboptimering. Såväl strategin som handlingsplanen blundar – medvetet eller omedvetet – för dessa aspekter.

Samverkan
Omställningen som både är omfattande och komplex kommer att tvinga fram samverkan på sektorsövergripande nivå, liksom inom branscher. Hur samverkan ska ske i en konkurrenssituation, där affärshemligheter och know-how utgör grunden för många företags affärsmodeller är en mycket stor utmaning för omställningen. Kan konkurrenter vara transparenta för att lösa gemensamma problem? Olika sektorer i samhället behöver samverka för att förverkliga en omställning. Vem har vilken roll i denna nödvändiga samverkan? Vem kontaktar vem och när?
Det räcker inte att regeringen gör sin bit. Det räcker inte ens att regeringen nämner vilka samverkansprojekt som redan är igång. Det behövs mer.

Definitioner – är Cirkulär Ekonomi allting?
Denna rubrik borde kanske komma först. Innan ett begrepp blir allmänt känt och används på rätt sätt av flertalet berörda är det lämpligt att precisera vad ”cirkulär ekonomi” ska innebära. Läser man handlingsplanen utan förkunskaper framstår ”cirkulär ekonomi” vara ett samlingsbegrepp för kvalificerad återvinning, för energisparande, klimatåtgärder, giftfria kretslopp, resursbevarande, innovationer, affärsmodeller och hur export av skrotbilar ska förhindras, för att inte nämna massvis med andra detaljer med allt från sugrör till schaktmassor, från stopp för stöd till klimatskadliga projekt till inrättandet av ett nationellt centrum för Industriell Symbios. När begreppet blir synonymt med allt möjligt som ryms inom hållbar utveckling, inom Agenda 2030 och andra överordnade begrepp blir det oklart vad som åsyftas.

Icke-listan
Handlingsplanen borde haft ett appendix med punkter som denna gång inte togs upp i handlingsplanen, men som säkerligen kommer att adresseras i sinom tid. Om inte annat så för att visa att man förstått frågans komplexitet och potential. Exempel ur icke-listan är vad cirkulär ekonomi kommer att innebära för moms-beskattningen och för avvägningen mellan skatt på resurser och energi respektive skatt på arbete. Liksom att redovisa hur regeringen driver ex.vis. momsfrågan i EU. Sverige kan inte ha ett eget moms-system i en integrerad marknad. Synen på arbete, sysselsättning, pensioner, sjukförsäkring och ideellt arbete kommer att behöva justeras och därmed hur vi lagstiftar kring dessa frågor. Inte minst gäller detta delningsekonomin. Frågan om samhällsnytta kontra företagsnytta behöver också en genomlysning, liksom konsekvenser för synen på vad som är ”lönsamt”. Finns det i framtiden företag som motverkar en hållbar utveckling och i så fall varför? Var går gränsen för att få bedriva företag?

Nyckelbegrepp och referenspunkter
Den som vill orientera sig med hjälp av regeringens handlingsplan lämnas i stort sett i sticket. Det hade varit utmärkt med en lista på ett antal kända och relevanta företeelser, som handlingsplanen kunde relateras till. Det kunde i ett samlat stycke ha stått om t.ex.:

• The doughnut economy, som man nu f.ö. testar i Amsterdam
• Crade-to-cradle-begreppet
• Delningsekonomi, crowdfunding-odling, byggemenskaper…
• De planetära gränserna – Planetary Boundaries
• Agenda 2030 och klimatmålen
• Industriklivet, klimatklivet och andra initiativ
• Pågående satsningar som RE:Source
• Forskningens och NGO:ernas roll för fortsättningen
• Förväntningar på proaktiv medverkan från t.ex. högskolorna och vilka utbildningar de förbereder för att säkerställa kompetenser som idag saknas
• Delegationens roll i det fortsatta arbetet – och därmed hur och när man förväntar sig att olika aktörer tar egna initiativ.

Fortsättning följer…

Länktips: Regeringens handlingsplan i sin helhet: här
Handlingsplanens innehåll: här
Mina kommentarer till regeringens strategi: del 1
Mina kommentarer till ett seminarium och en tanke om tankefel längst ner: del 2