Slutsatser från statistik – ett exempel

I Forskning och Framsteg nr 7 / 2013 återges en undersökning genomförd av The Pew Forum on religion & public life i USA. Studien omfattade 38000 muslimer från 39 olika länder, handlade om attityder och genomfördes under perioden 2008 – 2012. Bland länderna återfinns sexton länder från Afrika söder om Sahara, sex från Mellanöstern och Nordafrika, tre från södra Asien, tre från Sydostasien, fem från Centralasien och fyra från sydöstra Europa.

Artikeln i Forskning och Framsteg uppehåller sig mycket kring det kanske mest kontroversiella resultatet i undersökningen, att en klar majoritet av de tillfrågade muslimerna vill att sharialagar ska bli officiell lag i respektive land. I undersökningen valde man att inte ta med länder som Kina, Indien och Saudiarabien, eftersom det av skilda skäl finns anledning att tro att resultaten inte blir rättvisande.

I 25 av de 39 länderna vill en majoritet av de intervjuade att sharialagar införs. Exempelvis 84 % i Pakistan, 91 % i Irak, 74 % i Egypten, 65 % i Etiopien, 52 % i Liberia. (En länk till artikeln ger mer av resultatet, se nedan).

En professor i islamologi, Leif Stenberg, menar att organisationen Pew är trovärdig. Samtidigt betonar han att vi i väst är ovana att diskutera religion och värderingsskillnader. Det är lätt att dra alltför förhastade slutsatser. Exempelvis kan ord ha olika valörer i olika språk. Jag tror att det finns ytterligare aspekter att ta hänsyn till innan man övertolkar undersökningens ”pro-sharia”-svar.

Tilliten till religionens förgrundsgestalter, uttolkare och system liksom känslan av samhörighet med sin religion på ett både intellektuellt, känslomässigt, andligt och kulturellt plan är grundfaktorer som spelar in när de intervjuade svarar på denna typ av frågor. Låt oss jämföra med en svensk situation.

Om en svensk valt att bosätta sig i en stad eller stadsdel och upplever sig trivas där, blir det osannolikt att hen utrycker åsikter som speglar ett missnöje med det egna valet. Därför måste en undersökning av detta slag ses mot bakgrund av vad den motsatta åsikten hade inneburit.

När stora delar av den muslimska befolkningen i olika länder bejakar sharialagar och vill se dem införda i sitt land illustrerar andelen positiva svar snarast hur stark kopplingen är mellan vardagsliv och religion.

Om ettusen kristna i Sverige hade intervjuats i slutet av 1800-talet om de ansåg att bibeln skulle ges ett större inflytande i svensk rättsskipning hade man sannolikt också fått en överraskande hög andel positiva till en sådan förändring. Helt enkelt därför att religionen på den tiden fortfarande spelade en mycket stor roll i människors liv. Att ifrågasätta sin egen livsstil och sina egna grundvärderingar är inget som uppstår på ett enkelt sätt eller på kort sikt.

Därför menar jag är det riskabelt att dra alltför långtgående slutsatser av ”Pew”-undersökningen om muslimers attityder. Möjligen ger studien en bild av hur stark kopplingen är just mellan vardagsliv, kultur och värderingsfrågor, mellan individens frihet och kollektivets gemenskap.

Länktips: http://fof.se/tidning/2013/7/artikel/asikter-i-den-muslimska-varlden

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>