Hur kommer det sig att en av de mest centrala och säkerhetsberoende funktioner vi har i samhället, digital identifiering, helt och hållet kontrolleras av de stora bankerna? För att bekräfta vår identitet gentemot exempelvis 1177 behöver vi använda Bank-ID. Och samma, ganska etablerade funktion, används i paketdistribution och i många andra sammanhang. Varför är det privata intressen och inte staten som äger och administrerar detta system, som har så tydliga kopplingar till säkerhet och personlig integritet?
Frågan kommer upp då och då
Lena Mellin på Aftonbladet skriver (se länktips) om detta och nämner även det faktum att det finns många som inte har tillgång till smart-phone eller ens har förmåga att hantera en sådan. Det är uppemot en miljon personer i Sverige som inte är uppkopplade för att hantera sin ekonomi. (Se länktips om tidigare inlägg).
Sverige-ID
Sverige-ID finns på planeringsstadiet, men avgörande är ju om tillräckligt många aktörer och brukare använder den funktionen. För att få till en förändring behöver sannolikt staten skapa stegvisa incitament som får aktörer att byta system. Det behövs, lite grand som Lena Mellin skriver, också ett system för den som inte hanterar en smart-phone. Det måste vara billigare, säkert och robust, och kunna hanteras av många som idag inte har en smart-phone, eller på annat sätt inte ”finns”. Hemlösa blir ju t ex idag exkluderade av Skatteverket och ”finns” på så sätt inte. (Helt orimligt).
Teknikutvecklingen kan användas negativt
Mjukvarudelen och vårt uppkopplade beroende av stora tech-bolag är en säkerhetsrisk. Det borde vara självklart ur flera aspekter att centrala system, som i praktiken alla ska tillhöra, står oberoende av dominerande kommersiella krafter. Det finns ju dessutom aktörer som Elon Musk som vill koppla ihop persondata med ekonomi och kunskap om vad var och en gör.
Kontanter och ”skriva upp”-ekonomin
Vi behöver också koppla ihop frågan med hur vi ska se på kontanternas roll i vardags- och samhällsekonomin, den fråga som Björn Eriksson idogt bevakar. Den är viktig inte minst för glesbygden. Men vi ska heller inte glömma den enkla möjligheten att återuppta ett system där vi betalar regelbundet för våra dagligvaror genom att inköpen ”skrivs upp”. Med eller utan förskott. Framför allt i medlemsstyrda verksamheter borde det vara intressant.
Länktips: här är Lena Mellin ledare
Länktips: En tidigare bloggtext om 2023 års utredning om Bank-ID m m: https://christerowe.se/2023/09/nr992-hur-ska-vi-ha-det-med-pengarna/