Tusen dagar har passerats. Tusen dagar av krig i Europa. Med många döda, med städer och fabriker i ruiner, med människor, barn inte minst, som får livslånga trauman att bearbeta. Och allt för att en rysk ledare anser sig ha rätt till ett annat land. Och ett visst medhåll har han troligtvis i opinionen på hemmaplan, delvis tack vare hårt vinklad rapportering.

Vi måste förstå att vår statsbildning är annorlunda
I den ryska republiken ingår ett antal delrepubliker och Moskvas inflytande över dessa går naturligtvis långt tillbaka i tiden. När man läser på om Ukrainas historia från storhetstiden på 800-talet och framåt inser man hur splittrad bilden är. Ukraina har egentligen aldrig varit den typ av kombinerad stat, nation och språklig kulturell enhet som t.ex. Danmark och Sverige har varit sedan kristendomen slog igenom. Stackars Norge har ju under lång tid antingen styrts från Köpenhamn eller från Stockholm. Och Finland gick från att ha varit svensk-styrt under århundraden till att vara styrt från Moskva på 1800-talet. Man passade på att bli fritt när tsardömet föll samman och valde NATO-medlemskap när Putin angrep Kiev.

Motsägelsefull tid
Ukrainas bördiga slätter har varit en stor tillgång genom århundradena, samtidigt som just detta också lockat främmande makter att ta för sig. Var det inte mongoler, så var det kosacker, polacker eller ryssar. I de framtida historieböckerna kommer kanske vår tid att beskrivas som motsägelsernas tid. Materiellt hade vi alla förutsättningar att skapa rimligt och rättvist välstånd, men andra motiv trängde fram och blockerade en fredlig samexistens. Lagom-tanken hade fortfarande inte slagit igenom.

Ovana vid demokrati och snart kommer Trump
Ur Putins och hans anhängares perspektiv är Krimhalvön och egentligen hela Ukraina en del av den naturliga intressesfär som han vill kontrollera. Ukraina kallas också för Lillryssland i vissa kretsar och helst vill Putin antagligen ha Ukraina på samma nivå som man har Belarus (det som vi kallade Vitryssland förr). Och befolkningen har inte vuxit upp med demokrati utan är van vid korruption och att samhället är dysfunktionellt. Det är samtidigt nästan 50 miljoner människor som bor i Ukraina och om de förmådde det, skulle de rimligtvis kunna åstadkomma ett samhälle som bättre motsvarar vad majoriteten vill. Först måste dock kriget ta slut. Och med Trump i Vita huset i januari 2025 lär Putin få som han vill.

Länktips: Den som vill läsa om Ukrainas historia hittar en hel del på Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Ukraina