Biobaserad ekonomi och allmänintresset

Varje kommun med självaktning sätter upp mål för när man ska vara klimatneutral eller fossiloberoende. Exakt hur man mäter och verifierar dessa mål kan diskuteras, men ambitionen finns ofta hos ledande lokala politiker. Bra så. Vi måste dra igång ett förändrings- och utvecklingsarbete för att fasa ut fossilbränsleberoendet och föra in förnybara energislag där så är möjligt. Och det börjar bli bråttom. Biologisk råvara är en väsentlig del av omställningen.

Bioekonomi eller biobaserad ekonomi ?
Utveckling värderas i ekonomiska termer. Det är därför inte förvånande att politiker och fackfolk talar om ”bioekonomi” och ”biobaserad ekonomi” när man ska beskriva hur de förnybara energisystemen och råvarorna ska ersätta fossilberoendet. Begreppen är även i högsta grad sektorsövergripande. Den 18 september 2013, på ett seminarium anordnat av GAME (Gothenburg Action for Management of the Environment, se länk nedan), blev det tydligt att man såväl i Sverige och Norden som i övriga Europa har svårt med definitionen av begreppen. Det finns inga entydiga definitioner och framför allt i EU-sammanhang riskerar olika tolkningar leda helt fel, att man talar förbi varandra.

Både och / antingen eller
Louise Staffas från IVL Svenska Miljöinstitutet redogjorde på seminariet för hur de olika nationella strategierna ser ut på området och tydliggjorde också hur olika länder använder begreppen på ett sätt, som öppnar upp för feltolkningar. Det enda rimliga är att, som också föreslogs på konferensen, att bioekonomi ses som en del av den rådande ekonomin, där råvaror från skog och annan odling gör nytta som en del av den helhet vi ser idag. Och att den biobaserade ekonomin beskriver ett skede, där förnybara råvaror har ersatt de rådande fossilbaserade systemen. Alltså: Bioekonomi är både och. Biobaserad ekonomi är antingen eller.

Gränsöverskridande samarbeten
Johanna Mossberg från SP klargjorde på seminariet att en omställning till en biobaserad ekonomi handlar om att se på råvaror, processer och produkter ur flera perspektiv samtidigt. Den handlar om att skapa nya värdekedjor, fler processer, nya multidisciplinära kluster, andra logistiklösningar, gräns- och branschöverskridande samarbeten och en stor portion flexibilitet. Långsiktighet och riskminimering måste också arbetas in. Att även EU är inne på dessa tankespår visade Jan Svensson från FORMAS, som bl.a. berättade om projektet www.bridge2020.eu .

Regeringen föreslår ett pilotprojekt
Regeringen företräddes av statssekreterare Magnus Kindbom, som flera gånger återkom till bekymret att de båda begreppen saknar enhetlig definition. (Jag föreslog honom att konsekvent i förhandlingar och diskussioner själv precisera vad han avser med de respektive orden och på så sätt tydliggöra den svenska ståndpunkten.) Statssekreteraren lyfte i övrigt fram en del i den nya statsbudgeten som innehåller pengar för att fånga läckande metangas från lantbruk och göra denna gas tillgänglig som energikälla – ett dubbelt nyttigt pilotprojekt för södra Sverige. Publiken började genast argumentera för att Västra Götaland ska räknas som ”södra Sverige”….

Skog + kemi = Sant
En annan huvudpunkt för dagen var att Lena Heuts från Kemiindustriklustret i Stenungsund redogjorde för det samarbete som nu växer fram mellan skogsindustrin och kemiindustrin. Skogens råvaror kan användas som substitut för fossil naturgas etc. Exakt hur de slutliga lösningarna ser ut, vem som tar vilka beslut etc är inte klarlagt, men att det finns ett ömsesidigt intresse hos de olika industrigrenarna var tydligt. Att fasa ut fossila råvaror och istället bygga värdekedjor kring skogsråvara låter både rimligt och genomförbart.

Särintresset och allmänintresset
Det som inte framkom och som ”någon” borde titta närmare på är hur en sådan strukturomvandling kan göras på ett hållbart sätt. Särintressena, skogsbolag och kemikaliebolagen, och deras samarbetsorganisationer bevakar säkerligen företagens och branschernas intressen i detta nya samarbete. Men vem säkerställer allmänintresset? Hur vet vi att den lösning parterna enas om även är långsiktigt och samhällsekonomiskt optimal och hållbar? Vems ansvar är det att ansvara för helheten?

Länktips: www.gamenetwork.se

www.bridge2020.eu

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *