Argoforestry – en väg till förnyelse i det lokala?

Agroforestry är ett intressant område. På svenska beskrivs företeelsen kanske oftast  med begreppen skogsjordbruk eller skogsträdgård. Grundtanken är att hitta träd, buskar och andra fleråriga växter som trivs att växa tillsammans med andra grödor, grönsaker eller växter. De större träden ger skugga och vindskydd åt de mindre. Marken används för flera grödor på en gång. I Afrika används tekniken med stor framgång inte minst i kaffeplantager. Marken torkar inte ut, jordlagren binds och näringen ackumuleras på ett klokt sätt. På ett sätt blir agroforestry den tydligaste motpolen till det industriella monokulturinriktade jordbruk som under decennier dominerat utvecklingen på jordbrukssidan.

Vad är typiskt?
Agroforestry tar hänsyn till lokala förutsättningar. ”Vad växer bäst på den här platsen?” ”Vilka träd, buskar och växter trivs bäst tillsammans?” ”Vilka djur kan beta mellan träden?” – den typen av frågor blir vägledande. Agroforestry har många beröringspunkter med permakultur, fossilfritt och ekologiskt jordbruk, inte minst eftersom odlingen sker i tydlig samklang med naturens förutsättningar.

13 – 15 november 2015
Just den här hösten har jag förmånen att få arbeta med planering och genomförande av Sveriges första kongress på temat agroforestry. Det är projektet Stadslandet Göteborg som har tagit initiativ till kongressen och som möter ett starkt gensvar från forskare, praktiker, myndigheter och entusiaster. Den 13-15 november 2015 ska intresserade mötas i Göteborg för att lära av varandra, diskutera växter, teknik, ekonomi, sociala perspektiv och andra aspekter av agroforestry.

Landet och staden
Det finns många beröringspunkter med andra aktuella teman. Stadsodling, lokal produktion, förädling, lokal samverkan, stad-och-land-perspektivet, frågor som rör utbildning, kompetens, sysselsättning och fastighetsägarnas roll är bara några exempel. Det som är speciellt för kongressen i Göteborg är att möjligheterna med agroforestry ska belysas både ur ett landsbygds- och stadsutvecklingsperpsektiv, ruralt och urbant. I mötet mellan stadens och landsbygdens förutsättningar och lösningar kan något nytt formas. Det är i alla fall en förhoppning.

Olika driftsformer
Inte minst möjligheten att i olika form upplåta mark som idag inte används är en lockande tanke. Staden, och särskilt förorterna, har mycket mark som skulle kunna användas på ett nytt sätt. För självhushållning, för yrkesmässig verksamhet och allt däremellan. Som en ny kolonirörelse kan agroforestry visa vägen till ett klokt och klimatsmart brukande av den jord vi idag betraktar som oanvändbar. Att detta också kan stärka den lokala ekonomin är en viktig tanke.

Motkrafter
Men ingen förändringskraft utan motkraft. Expressen skrev den 20 juli  (se länk nedan) lätt raljerande om dessa tankar. Som om det vore farligt att förortens människor själva utvecklar sin stadsdel. I artikelförfattarens tankevärld är det tydligen orimligt att se fördelen med att skapa livskraftiga projekt i förorten. ”Hellre poliser…”, skriver man. Som om det goda samhället skulle kunna formas av enbart lag och ordning. Det är viktigt att motverka de destruktiva krafterna i samhället, men det räcker inte att hantera ett fåtal kriminella ungdomar. Stadsdelarna behöver jobbmöjligheter, framtidstro och inspiration.  Varför Expressenskribenten inte tycker att det vanliga livet ska få utvecklas i förorten är oklart. Hon tycker t.o.m. att Bed&Breakfast i Bergsjön är negativt. Måste allt heta Scandic för att vara OK? Kritiken faller på sin egen logik.

Stort intresse
I själva verket finns ett stort intresse för lokal utveckling genom de gröna näringarna.  60 % av de tillfrågade boende i en av stadsdelarna uttryckte ett intresse för odling och djurhållning i närområdet. Hälften av dessa kunde själva tänka sig att arbeta med odling och/eller djur. Flera av stadsdelarna är dessutom byggda på gammal jordbruksmark. Förutsättningarna är goda, bara det finns ett verkligt intresse från markägare och andra.

Det finns helt klart en förväntan hos många boende att något utvecklas på odlingens område. Agroforestry kan vara en av de viktiga pusselbitarna för förverkligandet av människors drömmar.

Länktips: VI-skogen www.viagroforestry.org
och viskogen.se
och Så fungerar det
Kritisk krönika i Expressen http://www.expressen.se/ledare/malin-siwe/hellre-poliser-an-kameler-i-fororten/

Agroforestry visar vägen

Ibland får man intrycket att det är ”väst” som ska lösa klimatfrågan, frågan om ett hållbart jordbruk och alla de andra framtidsfrågor mänskligheten ställts inför. Det kan vara bra att veta att ansträngningar görs även i länder med betydligt svårare utgångsläge. I Ecuador och i Kenya testas teknik på ett lovande sätt. Agroforestry kallas det internationellt. Skogsjordbruk skulle man kanske kalla det på svenska. På GMV i Göteborg finns forskare som intresserar sig för detta.

Ecuador
Aliana Piñero heter en forskare från Ecuador, som sammanfattar uppgiften på följande sätt: ”It is important that we make value of tropical forests that benefit both people and forest ecosystems.” Egentligen är det självklart att värdeskapandet ska gynna både människor och ekosystemen. Att det måste uttryckas illustrerar hur ensidigt det konventionella jordbruket har bedrivits de senaste decennierna. Hon fortsätter: ”As we ramp and scale up this market, how can we manage this growth sustainably? We think agroforestry is the answer”. Hon ser således agroforestry som lösningen på en hållbar utvinning av tropikernas naturresurser.

Agroforestry
Agroforestry handlar om att säkerställa att naturens förutsättningar, samspel och lokala ekosystem utgör grunden för det som odlas. Plantering i skuggan träd, där ljus, fukt och jordmån tas tillvara på ett optimalt sätt är en metod. Man utgår från platsen och ser vad som kan odlas på ett gynnsamt sätt. Agroforestry är på så sätt en motpol till en industriell stordriftsodling. Här finns också utmaningen: att skapa konkurrenskraftiga ekonomiska förutsättningar för ett jordbruk som inte kan bygga industriella stordriftsprinciper och en hög mekanisering.

VI-skogen
I Sverige är VI-skogen ett begrepp. Sedan tidigt 80-tal har VI-skogen planterat träd i Kenya. Wangu Mutua från VI-skogen i Kemya håller med Aliana Piñero: ”Agroforestry has to make business sense. You would not ask me to pick up a practice that would be more expensive for me to implement and give me less yields or less income than I was getting before”. Det är viktigt att det ekonomiska utfallet inte blir sämre med agroforestry. En väg att gå är att inkludera förädling i affärsmodellerna, dvs att t.ex. göra saft av druvor eller andra exempel.

Självklarhet
På ett sätt påminner situationen om fisket. När de största fångstfartygen sveper in fisken i sina gigantiska trålar sker det utan hänsyn till de ekosystem som fisken ingår i. Det småskaliga, kustnära fisket kan på ett helt annat sätt analysera fiskebestånd, metoder, tidpunkter och lämpliga uttagsvolymer. Steg ett handlar om att utgå från de parametrar naturen och ekosystemen ger oss. Därefter kan vi organisera våra möjliga utkomstmöjligheter. Och samtidigt säkerställa att den jord vi odlar ingår i ett kretslopp som människan stödjer snarare än bryter. Så slipper vi såga av den gren vi sitter på.

Länktips: Artikel om Focali-konferensen i november 2014: här.
Tidigare texter om agroforestry bl.a. http://christerowe.se/2012/10/nr137-agroekologi-och-agroforestry/ .