Landsbygden visar vad som är viktigt

Hela Sverige Ska Leva är en nationell organisation, som arbetar med och för landsbygdens utveckling. År 2013 delade man ut ett pris till Ransbysätters bygdeförening för deras arbete under 20 år för att utveckla en liten by i norra Värmland. Igår var vi en grupp som åkte dit.

Kulturen
Värmland är ett vackert landskap med dalgångar, gammal jordbruksmark, betesmarker, sjöar, skogar och samhällen som känns som om de alltid har funnits. Människorna är också lite speciella. Det är tätt mellan författarna och deras inspirationskällor. Här finns spåren från allt från Gösta Berling till Sven-Ingvars. Den här dagen ligger skyarna regntunga medan vi strävar norrut.

Byn
Ransbysätter har 60 invånare och har på knappa 20 år lyckats renovera ett litet kraftverk på 132 kW, en gammal kvarn och ett bageri, byggt om en barkstuga till ett galleri, dragit in bredband på toppnivå och utvecklat viktiga beståndsdelar av en lokal ekonomi. Stillsamt och utan skryt berättar eldsjälarna om hur man gick tillväga och flätade ihop kunskaper, möjligheter, nyttigheter och resurser på ett – ärligt talat – självklart sätt.

Landets betydelse
Hållbar utveckling måste inkludera en levande landsbygd. Utan landet har vi ingen stad. Det finns säkert stadsbor som lever sina liv utan att reflektera över varifrån allt kommer, men utan landsbygden skulle mycket av det vi idag kallar självklart inte finnas tillgängligt. Mat, energi, försörjning av olika slag, kretslopp, turism, natur, vatten, betesmarker, skogar, sjöar, djur, insekter, ekosystem… mångfalden på landet är betydande. Och livsavgörande.

Låt det ta tid
Vi lyssnar till Lennart och Sven. De berättar och visar tillsammans med sina nabor hur allt växt fram, hur de resonerat och skapat mervärden, som i sin tur varit värdefulla för andra initiativ. Men de förmedlar också en känsla av återhållsamhet, att tiden har betydelse i varje process, att det inte går att stressa fram resultat. Så blir det när man lever nära naturen, tänker jag.

Så nära producerat som det går
Det bullrar från kraftverket. Vattnet som strömmar förbi håller en jämn takt. På årsbasis når man 600 MWh produktion som går ut på nätet. Förra våren var torr, men nu ser flödet normalt ut. Kvarnen, som förr drevs av vattnet, får sin säd från markerna söderut. En av kunderna, bageriet intill, kommer förbi med en säckärra och hämtar dagens leverans. Närproducerat. Ekologiskt. Vi lockas att köpa ett knäckebröd och lite mjöl.

Växthus
Vi tittar in i ett nytt växthus, där det inom kort ska dras upp blommor för försäljning. Det blir bäst så, får vi veta, för fleråriga växter är lite dyrare i inköp och de kan man inte börja med första året. Vattnet till blommorna finns i samma sjö som matar kraftstationen. Alla bär på en tillförsikt. Det blir nog bra det här.

Är det så det ska vara?
Vi reser hem framåt seneftermiddagen, funderar över vad vi egentligen hört, sett och upplevt. Vad är det som gör att en by eller bygd utvecklas och lever? Hur skapar man förutsättningar för ett gott liv? Varför stannade de cyklande engelsmännen och den bagarkunnige tysken just i Ransbysätter? Och varför är det en fransman som driver kvarnen? Är det tillfälligheter eller är det så det ska vara? Människor hittar sin plats i livet och gör de de alltid drömt om att få göra?

Det bästa
Vi gör ett stopp på vägen, i Mellerud av alla ställen. En av oss frågar vad som är det bästa med Mellerud. Efter en stund kommer svaret – ja det är väl naturen här, då.

Länktips:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=5717810
http://www.ransbysatter.se/
http://www.helasverige.se/kansli/soekresultat/?L=0