Skatter, subventioner och nya beteenden

Under 1900-talet förändrades kvinnors arbete från att ha varit informellt och oavlönat, till att bli formellt och avlönat. Detta – och mycket annat – tog Svante Axelsson, generalsekreterare i Svenska Naturskyddsföreningen, upp i ett debattseminarium på Handelshögskolan i Göteborg den 21 maj. (Länk till inspelning, se nedan). Seminariet arrangerades av Handels Students for Sustainability (HASS) i samarbete med tankesmedjan Global Utmaning.

Subventioner för rätt saker?
Frågan om hur vi ska fördela vår tid mellan avlönat arbete, frivilligt arbete och fritid tycks bli mer och mer relevant. För en del flyter tiden ihop – man är nåbar på mejl och telefon näst intill dygnet runt. För andra är arbetslöshet och passivisering i utanförskap förödande för självbilden och tilliten till den egna förmågan. Svante Axelsson nämnde ROT och RUT som ett exempel på hur statens resurser används på ett suboptimerande sätt. 16 miljarder årligen åtgår för att vi ska få subventioner på reparationer och städning medan investeringar i förnybar energi genom KLIMP-satsningen fick bråkdelen av detta belopp. Är det rimligt?

Nya skatteregler för sociala företag
ROT och RUT-avdragen illustrerar behovet av ett mer nyanserat beskattningssystem. Man skulle t.ex. kunna införa olika beskattningsregler för traditionella företag och sociala företag. Företag som utgår från en eller flera samhällsnyttiga förutsättningar och i sin affärsidé bygger in en samhällsnyttig funktion skulle kunna få betydligt lägre skatt på arbete. Företag som inte har som huvudprincip att gynna sina ägare (som aktiebolag har) utan som strävar efter en ny slags optimering, där den egna verksamheten och samhället tjänar på det som görs, skulle kunna få kvalificera sig för en skatterabatt. Osv.

Grekland – nöden blir uppfinningarnas moder
Situationen i Grekland och några andra länder är bekymmersam. I ett samhälle som tvingas friställa arbetskraft, sänka löner och förändra människors livsvillkor så drastiskt som sker kommer nya företagsformer per automatik att se dagens ljus. Omständigheterna kommer förmodligen tvinga människor in i en socialt förankrad bytesekonomi. Helt nya sätt att ta betalt kommer att se dagens ljus. I detta kaos kan också helt nya företagsformer utvecklas, som inte utgår från vinstmaximering på andras bekostnad utan som utgår från det gemensammas och framtidens bästa.

All-Win, Vägen Ut! m.fl
I Göteborg kan spirande och livskraftiga initiativ utgöra fundament för något liknande. Vi har All-Win som skapat en rörelse kring matsvinnet och behovet av mat för utsatta grupper. Vi har Vägen Ut!-kooperativen som med skicklighet och målmedvetenhet blivit en social koncern som inspirerar andra. Banker som JAK och Ekobanken visar att det går att förhålla sig både etiskt och ekonomiskt till pengar.

GP och Giveboxen
I en GP-krönika den 21 maj tog Gert Gelotte upp initiativet Giveboxen, som går ut på att på ett tydligt och enkelt sätt skapa möjlighet att byta grejer i stället för att öka sopberget. Än så länge har Giveboxen bara ställts upp i Stockholm. Men låt oss hoppas att den kommer till Göteborg och konkret får visa att det går att förändra beteende och hela samhället. Ska hållbarheten kunna nås är det konkreta förändringar i beteende och värderingar som måste till. Kan det vara så att journalisterna på GP faktiskt insett detta?

Länktips: Debattseminarium 21 maj på Handelshögskolan i Göteborg
Varför Tillväxt? Event på Facebook

Ett ersätta det sociala

Almedalsveckan i somras hade ett rekordstort antal evenemang i år. Flera av seminarierna och föredragen handlade om social innovation och socialt entreprenörskap. Det finns ett växnde intresse för företag som drivs med ambitionen att bidra till ett bättre samhälle, där affärsidén inkluderar mer än att enbart skapa ekonomisk vinst åt ägarna.

CSR och sociala företag
CSR, Corporate Social Responsability, är sedan många år ett etablerat begrepp för företagens organiserade arbete för rättvisa arbetsvillkor och ett socialt hänsynstagande. En ny ISO-standard har tagits fram, ISO 26000, som ska fungera som de övriga ISO-standards för företag som använts sedan länge: ISO 9000 för kvalitet och ISO 14000 för miljöarbete. CSR i certifierad eller annan form är mer som ett pålägg på en smörgås. Sociala företag och socialt entreprenörskap kan – för att fortsätta liknelsen – iså fall liknas vid hela räkmackan.

Social Housing
Social Housing är ett begrepp som används mycket i Europa. Social Housing innebär att lägenheter erbjuds till hushåll och personer som av olika skäl inte klarar att bo i ”vanliga” hyresrätter. Det är resurssvaga personer, fattiga och på annat sätt marginaliserade personer som enligt lite olika modeller erbjuds lägenheter som de kan ha råd att bo i. I Sverige har vi haft Allmännyttan som ett samlande begrepp för de bostäder som erbjuds bl.a. de resurssvaga. En ny lagstiftning i Sverige har dock ändrat förutsättningarna. Allmännyttiga bostadsbolag ska nu enligt lag drivas ”affärsmässigt”. Exakt vad det innebär är inte klarlagt, men att det blir svårare för allmännyttan att fungera som bostadspolitikens sista skyddsnät är en rimlig gissning.

Två sidor
Det finns anledning att återkomma till allt det ovanstående. På ett plan har begreppen och deras laddning en avgörande betydelse. Ordet ”social” förknippas å ena sidan med något omhändertagande, något som har med skyddsnät och stöd att göra. Socialförvaltning, socialkontor, socialbidrag…. Å andra sidan är ordet ”social” starkt och väldigt positivt laddat. Social banking, socialt entreprenörskap, social ekonomi, social hållbar utveckling… Denna dubbelhet skapar ett problem.

En liknelse skulle kunna vara ordet ”skatt”. Ett ord som många uppfattar som en börda, en pålaga eller ett nödvändigt ont, medan andra omedelbart tänker på nedgrävda guldmynt i en träkista, något ovärderligt som är värt att leta efter och behålla.
På ett liknande sätt har ordet ”social” två sidor, som gör att fenomen riskerar att uppfattas på fel sätt. Kanske är det dags att skapa nya begrepp som fyller nya funktioner.