Guld och gröna skogar

Sveriges första kongress på temat agroforestry ägde rum den 13-15 november i Göteborg, dels på Chalmers, dels i Angered bl.a. på Blå Stället. 170 personer deltog, av naturliga skäl många från Göteborg och västsverige, även från resten av Sverige och t.o.m. hitresta från Uganda specifikt för kongressen. Inbjudna huvudtalare kom från Spanien och Italien och gav en internationell och en europeisk utblick och lägesrapport. Vi är lite sena i Sverige att organisera det nationella arbetet för agroforestry. Men på ett plan är vi pionjärer.

Inte bara odling
Den som vill sätta sig in i agroforestry hittar några länkar via kongresslänken längst ner på sidan. Göteborg Stads engagemang i frågan handlar om både lokal livsmedelsförsörjning, ett smartare och mer selektivt skogsbruk och om att bygga resiliens, motståndskraft, i samhället. Det finns en social rättvisedimension kopplad till agroforestry, som innebär att såväl människor, naturresurser, ekosystem som verksamheter kan stärkas istället för att de exploateras. Långsiktigt är detta det kanske viktigaste argumentet för att staden ska betrrakta agroforestry som en grundläggande metod för arbetet med lokal utveckling i staden och på stadens odlingsbara marker, inklusive integrerad djurhållning.

Att tjäna pengar på resilienta ekosystem
Ett annat sätt att beskriva agroforestry är att det innebär ett sätt att koppla ihop en växande ekonomi med förmågan att stärka och bygga upp jordens näringsinnehåll, biologisk mångfald och motståndskraftiga lokala ekosystem, där människor dessutom kan finna vägar till försörjning i olika skala. Det går att tjäna pengar på biologisk mångfald. Guld och gröna skogar är ingen utopi.

Jämbördiga möten, delaktighet och frihet
De internationella gästerna från FN:s livsmedelsorgan och från den europeiska agroforestryrörelsen var mycket imponerade av kongressen. På ett demokratiskt och tillåtande sätt skapade kongressen en mötesplats för forskare, praktiker, idealister, tjänstemän, politiker, bönder, odlare, organisationer och intresserade. Tredagarskongressen hade dessutom en form som skapade mer och mer delaktighet för samtliga deltagare. Fredagens inledande föreläsningar och lördagens panelsamtal med ett stort antal nyckelpersoner följdes upp av parallella workshops, mingel och samtal samt söndagens avslutande ”Open Space”-möten, där var och en valde vilken fråga man ville arbeta vidare med.

Färgstark medverkan
Resultatet av kongressen blev bl.a. att det bildades en interimsgrupp för det fortsatta arbetet för en nordisk och nationell förening och plattform, liksom för en lokal och regional dito. Mängder av olika kontakter togs mellan deltagare.

Välfylld kongressal på Blå Stället i Angered

En grupp av studenter ställde upp som volontärer, dokumenterade och skötte en del av de administrativa frågorna. En studiecirkel med basen i Komettorget i Bergsjön deltog tack vare särskilt stöd från studieförbundet Vuxenskolan. Några personer från Uganda deltog under kongressens alla dagar – några av dem hade t.o.m. rest till Göteborg enkom för att medverka i kongressen!

Det transnationella och det interkulturella
Det transnationella och det interkulturella fick stort utrymme genom att flera personer med rötterna i Etiopien och Mellanöstern på ett personligt och tydligt sätt kunde berätta om sina egna upplevelser av att möta den svenska naturen och den ursvenska och självklara inställningen att naturen är vacker och god. På ett både symboliskt och ett konkret plan handlar agroforestry om att kärleken till naturen möter kärleken till odling och mat. Och i dessa tider av hat, hot och terror är det kanske just det vi behöver allra mest.

Länktips där det finns mer information om kongressen och fler länkar att använda http//:www.agroforest.se och Agroforestry-föreningen i Sverige
Artikel i Fria tidningen http://www.goteborgsfria.se/artikel/120391
Tidigare bloggpost på denna sida här .

Agroekologi och agroforestry

Världens livsmedelsförsörjning är avgörande för förutsättningarna för ett rimligt gott liv för de nio miljarder människor som beräknas leva på jorden om några decennier. Det vi gör idag är avgörande för vilka förutsättningar som gälla för en rättvis livsmedelsförsörjning. Vägvalen styr vilka industrier, leverantörer, jordbrukare, odlingsmetoder och principer som ska möjliggöra ett hållbart jordbruk för en rättvisare värld.

Utgångspunkt
Det viktigaste måste vara att utgå från platsens förutsättningar, lokal kunskap, ett kretsloppsanpassat, energisnålt och mångsidigt jordbruk, som genererar avkastning och samtidigt stärker den produktiva jorden.

Spannmål
Det spannmål som odlas i världen går till mycket stor del till djurfoder. Om vi istället kunde förädla spannmålet till föda utan omvägen via djuren hushållar vi bättre med såväl vatten, energi som grödan i sig. Den utveckling vi ser idag är inte hållbar. Ska vi hushålla med resurserna på ett rättvist sätt måste vi hitta mekanismer som mycket bättre ser till kvalitet, näring, nytta, energibalans och styra om efterfrågan i en hållbar riktning. Klimatförändringseffekterna med mer frekvent torka och översvämningar ökar angelägenhetsgraden. Att den svenska köttkonsumtionen ökat 12 % på ett år (enl SCB) är en annan signal om att det behövs ny- och omtänkande.

Agroekologi
Agroekologi är en term som sammanfattar en multifunktionellt synsätt på jordbruket. I stället för att odla enskilda grödor, handlar metoden om att inkludera innovationer och lokal kunskap. Odlingen bygger inte på användning av handelsgödsel och kemikalier, men de kan användas i undantagsfall. För många av världens jordbrukare är kostnaden för insatsvaror ett stort risktagande. Sjkälvmordsfrekvensen bland indiska småbönder som odlar ”konventionellt” är oroväckande hög.

Agroforestry
Agroforestry är en term som används för att beskriva en anpassat odling i skogslandskap, eller där blandad odling i skuggan av träden passar för olika växter.
Agroforestry är egentligen en logisk odlingsform, där platsens förutsättningar får styra hur odlingen bedrivs. Agroforestry skulle vara mycket intressant att testa i svensk miljö, exempelvis kan frukt och bär passa att odla på mark, som inte används till något annat.

Ekologiskt
Biodynamisk och ekologisk odling innebär att produktionen sker på naturens villkor och certifieringen innebär att konsumenten får ett kvitto på att regelverket följs. Idag är cirka 4 procent av de sålda livsmedlen ekologiska. Det borde vara tvärtom. Att 96 procent hade producerats på ett sätt som eliminerar skadlig kemikalieanvändning och max 4 procent innebär en belastning på miljö och hälsorisker.

Länktips:

http://blogg.naturskyddsforeningen.se/jenina/2012/09/06/dn-blundar-for-forskning-igen/#more-6881

Odling i staden

Det pågår en omställning i det tysta. Stadsboende längtar efter att odla inne i staden. Inte bara ha en kolonilott i någon närförort. Utan odla upp parker och gräsmattor, rabatter och bostadsområden. Det är fascinerande vilken kraft detta engagemang visar.

Många varianter
Odlandet tar olika former. Guerilla gardening, Stadsjord, Tillväxt, Tillsammans-odlingar, kooperativ, enskilda odlingar, parkodlingar, kretsloppslösningar, komposter, företagande…
I Berlin är Prinzessinnengärten en intressant förebild. Med tillfälliga säckodlingar och med en estetisk design skapas inte bara en odling, utan också en mötesplats och en plats för kunskapsöverföring.

Motiven
Motiven för att odla varierar. För att det ger stimulans, för att det drygar ut hushållningen, för att det skapar gemenskap, ett vackert närområde och rent allmänt bidrar till en lägre miljöbelastning. Motiven kan också handla om att flera olika intressen samverkar: fastighetsägare som vill höja nöjdhetsindex och status för ett område samtidigt som de boende vill försköna sitt närområde.

Företagande
Trädgårdskurser, vandringar, provsmakning, matlagning i kombination med odling, pedagogik, rehab, språklig introduktion för nyanlända, social gemenskap, provodling, samarbete med större odlingar, kompostservice, fastighetsskötsel, skolträdgårdsskötsel… det finns en hel rad tänkbara affärsmöjligheter kopplade till odling. Och ännu oupptäckta blandvarianter, där odlar- och brukarkoperativ samarbetar kring odling, marknadsföring och försäljning… Kort sagt – odlingen öppnar många nya vägar till försörjning. Det verkar som om odlartrenden förstärks som en reaktion på hur samhället har utvecklats. Det är dags att odla våra intressen.

Länkar
Tidigare på denna hemsida www.christerowe.se/larjean-mellan-stad-och-land/
Om du vill veta mer om urban odling kolla bl.a. följande länkar
www.tillvaxt.org
www.stadsjord.se
www.stadsnaraodling.se
www.prinzessinnengarten.net