There is no profit on a dead planet…

Tillväxt är ett komplicerat begrepp. Det har under lång tid används i politiska och ekonomiska sammanhang för att beskriva ett önskat normaltillstånd. Med ständig tillväxt på några procent garanteras samhällets positiva utveckling, med ständig tillväxt genereras det kapital som kan användas för att bekosta välfärdens (ökande) kostnader, möjliggöra investeringar osv. Vi har tom en statlig myndighet som heter Tillväxtverket, liksom för att stadfästa hur fundamental tillväxten är. Tillväxt har blivit något av ekonomins axiom, som inte får ifrågasättas.

Avigsidor och feltänk
Samtidigt är det fler och fler som vill diskutera tillväxtens roll i det hållbara samhället. Några skjuter in sig på det orimliga i att i all oändlighet kunna utvinna jordens begränsade resurser av fossil energi, ändliga råvaror som metaller och ekonomins oförmåga att värdera produktionens avigsidor och dess konsekvens: avfall. Man menar att vi måste sluta tänka linjärt och börja se ekonomin som ett kretslopp. I naturen finns inget avfall. Andra pekar på den orimliga förmögenhetsfördelning som dagens system förstärker.  Några kritiker lyfter fram behovet av andra sätt att mäta, inspirerade av Bhutans lyckoindex, Gross National Happiness Index.

BNP är som en hastighetsmätare – den säger ingenting om riktningen
Att BNP, bruttonationalprodukt, blir ett missvisande tal på hur ”bra det går” är fler och fler ense om. BNP säger ingenting om hur vi förvaltar de resurser som samhället vilar på, naturresurser, dricksvatten, odlingsmark mark, nyttiga skogsmarker, biologisk mångfald, ett levande hav, social utveckling etc. Tvärtom visar de många larmrapporterna om klimat- och miljöproblem på svagheten med det rådande systemet. BNP säger ingenting om hur sårbara vi är som samhälle eller hur bra människor, djur och natur mår. BNP indikerar hur ekonomin totalt sett utvecklas men inte konsekvenserna eller riktningen.

Happy Planet Index
Insikterna börjar sippra in till världens ledare och till företagsledare med ansvarskänsla. Något slags kvalitetsindex på hur samhället utvecklas behövs som komplement till BNP. En brittisk tankesmedja har sedan flera år utvecklat och använt Happy Planet Index (HPI) för att väga samman tre parametrar: förväntad livslängd, upplevt välbefinnande och förmåga att leva inom miljöns ramverk. I jämförelse med Bhutans 33 indikatorer och 9 huvudkategorier känns HPI relativt förenklat som modell. Men att försöka mäta framgång på ett annat sätt än BNP måste ändå anses som en framgång i sig.

En värdeskapande ekonomi
Göteborgs-Postens Gert Gelotte kommenterar i en krönika i dagens GP att ”Miljöpartiet vill utveckla ett hållbart ekonomiskt system som inte bygger på tillväxt.” Ett ”stollebeslut” kallar han det. Märkligt nog ägnar Gelotte en stor del av sin krönika åt att beskriva just de alternativa och värdefulla komponenter i ekonomisk utveckling som tillväxtkritikerna brukar lyfta fram: möjligheterna med att kapitalisera på kunskapsinnehållet, på att öka värdet av det vi producerar, möjligheterna att återanvända och återvinna i en cirkulär ekonomi….

Kommentar: Nya ägarstrukturer och livslängd
De parametrar som verkligen kan göra skillnad i en cirkulärt uppbyggd ekonomi är ägandet och livslängden. När producenten fortsatt äger sin produkt uppstår viktiga incitament att förlänga livslängden på en producerad vara, vilket minskar trycket på uttag ur jordskorpan etc. Det nämns inte i GP-artikeln.

Först skapa problem, sedan – eventuellt – åtgärda dem…
Men ändå. Trots insikten om att BNP-tillväxten inte mäter att maten är hälsosam eller om bina kan samla pollen och nektar utan att dö av bekämpningsmedel landar Gelotte i en konventionell slutsats: Först lite traditionell tillväxt, sedan kan vi upprätthålla ”sådana (kvalitets-) värden”. Först skapa problem, sedan – i bästa fall – åtgärda dem. Just detta synsätt, att frambesvärja BNP-tillväxt till varje pris är ju det som orsakat många av dagens stora kriser! Även om ekosystemen skövlas och samhället utvecklas i fel riktning får tillväxten inte ifrågasättas.

Att synliggöra de verkliga kostnaderna
Naturligtvis behöver vi även i den hållbara ekonomin generera överskott, skatteintäkter och en växande kaka som går att fördela på ett rättvist sätt. Skillnaden är att i en hållbar ekonomi synliggörs de verkliga kostnaderna, så att dagens suboptimering upphör eller i alla fall kraftigt begränsas.
There is no profit on a dead planet, som någon sa. Kanske var det en stolle?

Länktips:
GNH-Index, 6 min med Per Gahrton i Sveriges Radio: Om Bhutan, BNP och en västvärld som inte fattat någonting…. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=503&artikel=5831522
HPI: http://www.happyplanetindex.org/about/
Ledarkrönika av Gert Gelotte i GP: http://www.gp.se/nyheter/ledare/ledarkronika/1.2388676-gert-gelotte-utan-tillvaxt-ingen-valfard

Företagen och lyckan

Bhutan är det land som ännu så länge har infört ett lyckoindex. BNP mäter ekonomisk utveckling ur ett snävt perspektiv. Men hur är det med lyckan? Mår vi bra? Lever vi ett gott liv? Fler och fler forskare intresserar sig för dessa frågor, som rör sig mellan ämnesområden som det privata, det kulturella, det existentiella och det samhälleliga. På webben hittade jag en inspirerande artikel som föranleder några reflexioner. Se längst ner för länk.

Den växande medarbetaren
Ur Howard Business Reviews jan/feb återges följande: ” Vägen till att medarbetare levererar resultat och finner vägar för att växa är en kombination av ”vitalitet” och ”lärande”. Vitalitet genereras av att ge människor en känsla för att deras dagliga arbete gör en skillnad. Det leder till att de framgångsrikt presterar det som förväntas av dem, och har en känsla för vart de och företaget är på väg. Både individen och företaget växer och energin de genererar smittar.”  Det handlar således om relativ kvalitet och om relationer och sammanhang. Tillhörande och identifikation kopplat till något positivt. När medarbetaren känner sig som en del av en helhet underlättas positiva processer.

Vad gör oss lyckliga på jobbet ?
Ur Wise Happinessundersökning maj 2012 återges en lista på vad som påverkar vår lycka på jobbet, enligt undersökningen är det följande parametrar i fallande ordning.
1. Hälsan
2. Hushållets finansiella situation
3. Att kunna utvecklas i jobbet
4. Att vara stolt över sitt företag/sin organisation
5. Att vara nöjd med sin egen arbetsinsats
6. Upplever att ha ett meningsfullt jobb
7. Att ha kul på jobbet
8. Att lönen känns rättvis och motsvarar insatsen
9. Att få feedback
10. Att känna sig utmanad av sitt jobb
11. Att känna sig respekterad av sina kollegor
12. Balans mellan arbete och fritid
13. Familjesituationen
14. Trivs med arbetet
15. Civilstånd
16. Hushållsinkomst
17. Egen inkomst
Notera att på plats nummer fyra kommer att vara stolt över sitt företag eller sin organisation.

Hävstången
Här finns hävstången för en hållbar utveckling. Vill företagen locka ungdomar att söka arbete måste de kunna visa upp något att vara stolt över. Det är svårt att vara stolt över ett företag som förstör för andra, som utnyttjar arbetskraft, som saboterar miljön eller inte tar sitt rimliga ansvar. Hävstången blir att för att kunna locka anställda i framtiden måste företagen rensa bort sådant som förr tilläts passera i den ensidiga ekonomiska företagsmodellen. För att locka personal och kunder måste företagen städa upp, ta ansvar och bedriva det som ofta kallas CSR-arbete, Corporate Social Responsability. Eller sunt förnuft kopplat till ett rimligt ansvarstagande i och utanför den egna verksamheten. Som signaturen Annika skriver på klargora.se :
Att vara en ”attraktiv arbetsgivare” är tecken på verklig framgång.

Länk till en artikel om detta: www.klargora.se/?p=1239

Harvard Business Reviews Jan/Feb 2012
http://hbr.org/2012/01/creating-sustainable-performance/ar/1

Wise undersökningen:  http://www.wisegroup.se/nyheter/wise-happiness-ny-undersokning/