Militära strategier eller ekonomisk analys?

Klimatfrågan är högaktuell. IPCC presenterar den 27 september en uppdaterad rapport och analys av i vilken utsträckning mänsklig aktivitet påverkar det globala klimatet. Häromdagen kom en analys på temat ekonomiska konsekvenser av klimatförändringarna och global utsläppsbeskattning, där författarna var två svenska ekonomiprofessorer. ( Se faktauppgifter nedan). I SVT:s Rapport intervjuades nyligen Sherri Goodman, en strateg från USA:s militärhögkvarter Pentagon, som tar utvecklingen på stort allvar. Samtidigt legitimerar den danske klimatförnekaren Björn Lomborg i SvD en låt-gå-politik (länk nedan). Vem ska man lyssna på?

Militärstrategiskt
Militären får allt oftare göra räddningsinsatser både på amerikansk mark och utomlands, förklarade Sherri Goodman från Pentagon. Man ser hur torka, översvämningar och naturkatastrofer blir allt vanligare. Pentagon måste säkerställa att det finns resurser att gripa in och medverka med olika insatser när så krävs. Effekterna av klimatförändringarna har blivit en viktig militärstrategisk fråga. Det sägs inte i inslaget, men stora folkgrupper lever på gränsen för vad naturen förmår föda. I ökenområden inte minst i Mellanöstern är vattentillgången avgörande. Syrienkonflikten anses ha sin upprinnelse i ett folkligt missnöje med de basala livsbetingelserna, som Damaskusregeringen inte klarade att hantera.

Det makroekonomiska perspektivet
De två toppekonomerna räknar på effekterna av klimatförändringarna på ett annat sätt. De kommer av oklara skäl fram till att BNP globalt sett minskar cirka 10% om temperaturen på jorden skulle höjas 7 grader. Man påstår dessutom att hälften av koldioxidtillförseln fångas i det naturliga kretsloppet och därmed inte utgör någon fara. Havets förmåga att absorbera koldioxid är omtvistad. Mycket tyder på att koraller och flera andra organismer helt kommer att försvinna i kölvattnet på en radikal förändring av status quo i haven. Vidare kan man undra om de överhuvudtaget beräknat konsekvenserna av miljoner klimatflyktingar, som inte kan försörja sig själva och sitt land. Och i förlängningen ställer nya och omfattande krav på global solidaritet mellan rik och fattig. Hur kalkylerar man social oro och nöd i form av BNP? Och när havsytan allt oftare höjs till dramatiska nivåer med störningar på infrastruktur, när skadeinsekter lyckas övervintra till följd av milda vintrar, när blomning och pollinering inte synkroniseras optimalt… skulle inte det märkas i vårt samhälle? Ekonomerna är säkert duktiga på att skapa formler. Men att använda deras rapport som utgångspunkt för en helhetsbedömning av kostnader i samband med klimatförändringen känns inte tryggt. Det verkar som om alltför många konsekvenser och parametrar har lämnats därhän.

Förnekare som inte förnekar sig
Björn Lomborg förnekade för några år sedan att klimatfrågan var en realitet. Nu har han nyanserat sin syn. Arktis isminskning, glaciärförändringar och faktiska observationer tvingade honom naturligtvis till detta. (Nederbördsmängden ökar till följd av ökad temperatur, vilket även ger snöfall på Antarktis – sambanden är komplexa). Men lite märkligt blir det att han gör en stor sak av att prognosen för Himalayas avsmältning nu förändrats av IPCC från 2035 till 2050. Vad är 15 år sett ur klimatperspektiv? Alldeles bortsett ifrån att han har fel när det gäller den förnybara energins kostnader och fossilberoendets dolda risker.

Slutsatsen måste bli att försiktighetsprincipen gäller. Alltför mycket står på spel för att chansa med framtida utveckling i potten. Vi har ett kollektivt ansvar för detta.

Fakta
Ekonomiprofessorerna John Hassler och Per Krusell har presenterat en ny rapport där de har granskat klimatförändringarnas ekonomiska effekter och hur man kan beskatta utsläpp utan att skada konkurrenskraften. John Hassler är professor vid Institutet för internationell ekonomi (IIES), Stockholms universitet, och ordförande i Finanspolitiska rådet. Per Krusell är professor vid Institutet för internationell ekonomi (IIES), Stockholms universitet och ordförande i kommittén för Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

Ekonomiprofessorerna: SVT Forum-länk här

Rapportinslag http://www.svtplay.se/video/1441803/25-9-19-30 – cirka 21 min in i programmet

Björn Lomborg Artikel i SvD